<p>U radu se detaljno istražuju odnosi između funkcije i forme savre-<br />menog stana, kao i promene kroz koje prolazi. Istraživanje je zasnova-<br />no na razumevanju pojmova stana i doma kroz različite diskurse.<br />Multidisciplinarnim pristupom uspostavljene su mnoge istražene<br />veze između životnih stilova i savremenih informacionih i komuni-<br />kacionih tehnologija, koje utiču na promenu koncepta stanovanja i stva-<br />ranje mnoštva različitih atmosfera stana. Ovo mnoštvo je u radu<br />korišćeno ne samo kao metodološko načelo, već je posmatrano i kao<br />materijalno mnoštvo različitih oblika stanovanja koje treba prepo-<br />znati kroz diskurse o stanovanju. Promišljanjem ove pojave shvata se<br />da su singularnosti (npr. stambena jedinica) istovremeno i mnoštva,<br />odnosno da je svaki stan uvek jedno konkretno postojanje, kroz koje<br />struji (a pogotovo danas) mnoštvo arhitektonskih diskursa.</p> / <p>This thesis explores in detail the relationships between function and form of<br />contemporary dwelling, as well as the changes it goes through. It is based on<br />understanding the notions of the dwelling and home through different<br />discourses. Multidisciplinary approach established many explored connections<br />between life styles and contemporary Information and Communication<br />Technologies, which affect the change of the concept of a dwelling and<br />creation of many different atmospheres within a dwelling. This multitude is<br />used here as the methodological principle but is also observed as the<br />material myriad of different forms of housing that should be recognized<br />through discourses on dwelling. Reflecting on this phenomenon it is recognized<br />that singularities (i.e. dwelling unit) are also multitudes at the same<br />time, therefore every dwelling is always one concrete existence that has<br />many architectural discourses streaming through it, especially today.</p>

Bakgrund:  Befolkningen blir i allt större utsträckning äldre och har i högre grad sina egna tänder kvar. Trots detta är munhälsan en stor del av omvårdnaden som glöms bort, vilket kan göra att den äldre personen drabbas av munhälsorelaterade sjukdomar och ohälsotillstånd som hade kunnat förebyggas. Ett ohälsotillstånd som kan kopplas till sjuk munhälsa är ökad risk för malnutrition på grund av besvär i munhålan och svårigheter med näringsintag.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva munhälsa och nutritionsstatus hos äldre personer i särskilt och ordinärt boende, och eventuella samband mellan munhälsa och nutritionsstatus. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie som utgår ifrån data i samarbete med SNAC-B. I studien inkluderades äldre personer i Blekinge som delades upp i två ålderskategorier, yngre äldre (60–78 år) och äldre äldre (&gt;81), och även könskategorierna män och kvinnor. Analys av data gjordes i statistikprogrammet SPSS där variabler till studiens resultat togs fram, för att sedan redovisas som deskriptiv statistik. Resultat: Resultatet visar att större delen av de äldre i både särskilt- och ordinärt boende har en sjuk munhälsa trots frekventa besök hos tandvården. Det största besväret med munhälsan visade sig vara tuggsvårigheter och muntorrhet. Resultatet visar att deltagarna med sjuk munhälsa inte har större risk för undernäring än de med frisk munhälsa. Slutsats: Teamarbete mellan hälso- och sjukvård och tandvård behöver förbättras, och ett samarbete måste möjliggöras. Munhälsan behöver även implementeras i verksamheterna för att bli en naturlig del av omvårdnadsarbetet där distriktssköterskan står för den främsta kunskapen och utbildningen av kollegor inom ämnet. / Background: The population is increasingly getting older and increasingly has their own teeth. Despite this, oral health is a large part of nursing that is forgotten, which can cause the elderly person to suffer from oral health-related diseases and illnesses that could have been prevented. An unhealthy condition that can be linked to ill oral health is an increased risk of malnutrition, due to problems in the oral cavity and difficulties with nutrient intake. Aims: The aim of this study was to describe oral health in elderly people in nursing home and dwelling home, and possible connections between oral health and the nutritional status. Method: The study is a quantitative descriptive cross-sectional study based on data in collaboration with SNAC-B. The study included elderly people in Blekinge who were divided into two age categories, younger older (60–78 years) and older (&gt; 81), and also the gender categories men and women. Analysis of data was performed in the statistical program SPSS, where variables to the study´s results were produced, and then reported as descriptive statistics. Result: The results show that majority of the elderly in both nursing homes and dwelling homes have ill oral health despite frequent visits to the dentist. The largest problem with oral health turned out to be chewing difficulties and dry mouth. The results show that the participants with ill oral health have no greater risk of malnutrition than those with healthy oral health. Conclusions: Teamwork between healthcare and dentistry needs to be improved, and collaboration between the two must be made possible. Oral health also the needs to be implemented in the occupation to become a natural part of the nursing work where the district nurse is responsible for the main knowledge and training of colleagues in the subject.