<p>Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.</p>

Många äldre drabbas av höftfraktur och ungefär hälften av dem är undernärda. En stor andel har ett dåligt näringstillstånd redan innan frakturen. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka effekter olika typer av nutritions-insatser har för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur. Litteratur söktes i två databaser och i utvalda referenslistor. Relevanta artiklar kvalitetsbedömdes, varefter tio kvantitativa vetenskapliga artiklar inkluderades. Texterna analyserades genom att de först lästes igenom flera gånger, varefter övergripande ämnesområden identifierades. Likheter och skillnader mellan studierna söktes och materialet sorterades. Analysen resulterade i fyra övergripande ämnesområden samt i tre kategorier med åtta undergrupper. Resultatet visade att energiintaget hos äldre patienter som opererats för en höftfraktur ofta var mindre än det beräknade behovet, oavsett om de fick någon typ av nutritionsinsats eller om de fick vanlig omvårdnad. Förändringar av nutritionsstatus visades ofta både hos patienter som fick någon typ av nutritionsinsats och hos patienter som fick vanlig omvårdnad. Detta tyder på att det kan ha varit något annat än nutritionsinsatsen som påverkade patienternas nutritionsstatus. En slutsats var att det krävs en kombination av olika typer av nutritionsinsatser för att åtgärda undernäring hos äldre patienter i samband med höftfraktur.

Bakgrund: Trycksår är vanligt förekommande inom vården. En koppling har gjorts mellan försämrad nutritionsstatus och ökad risk för trycksår. Ett sätt att påverka näringsstatusen kan vara att ge näringstillskott och genom detta indirekt påverka läkningen av trycksår, detta omvårdnadsansvar ligger hos sjuksköterskan. Ett problem kan dock vara att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringstillskott kan variera. Syfte: Syftet var att beskriva näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=10) baserade på kvantitativa artiklar. Resultat: Studiens resultat visade att de flesta näringstillskott hade positiv effekt på läkningen av trycksår. Tillskott i form av arginin, vitamin C och zink i kombination och hydrolyserat protein gav en förbättrad sårläkning. Tillskott i form av fiskolja visade ingen signifikant förbättring. Slutsats: Näringstillskott innehållande arginin, vitamin C och zink och i kombination har visat sig kunna påverka läkningsprocessen vid trycksår positivt. Studier visar dock att kunskapen hos sjuksköterskor gällande näringens roll i vården är bristande. Skulle detta bero på att informationen är svårförståelig, hoppas vi att den föreliggande studien kan bidra till ökat intresse och kunskap kring näringstillskotts effekt på läkningen av trycksår. / Background: Pressure ulcers are common in health care. A connection has been made between poor nutritional status and pressure ulcers. One way of affecting the nutritional status could be by giving nutritional supplements and by this affect the healing of pressure ulcers positively. The registered nurse is responsible of providing this care. An issue could be the lack of knowledge regarding nutritional supplements. Aim: The purpose of this study was to describe the nutritional supplements effect on pressure ulcer healing. Method: The study was executed as a literature review (n=10) based on quantitative studies. Result: The result of the study showed that most of the nutritional supplements have had a positive effect. Supplements such as arginine, vitamin C and zinc in combination and hydrolysated protein gave an improved wound healing. The supplement containing fish oil showed no significant improvements. Conclusion: Nutritional supplements containing arginine, vitamin C and zinc showed a positive effect on the healing of pressure ulcers. Studies show that nurses’ knowledge regarding nutrition in ulcer care is incomplete. If the reason behind this is that the information is difficult to understand our hope is that this study will make it easier to learn more about nutritional supplements, what supplements that should be used and its role in pressure ulcer care.

No description available.