Nutritionsbedömning är viktigt men få patienter bedöms En litteraturstudie om sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning för vuxna i hälso- och sjukvård Marie Dahlgren Eva Holm Abstrakt Bakgrund: Många framför allt äldre människor lider av undernäring. Tillståndet uppmärksammas sällan därför att nutritionsbedömning inte rutinmässigt genomförs vid kontakt med hälso- och sjukvård. Undernäring får negativa konsekvenser för den enskilde och ger ökade samhällskostnader genom de komplikationer som uppstår. Med obligatorisk nutritionsbedömning för alla patienter kan tillståndet tidigt identifieras och behandlas. I bedömningsprocessen har sjuksköterskor en central roll och deras inställning till arbetsuppgiften är av stor betydelse för genomförandet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om nutritionsbedömning av vuxna i hälso-och sjukvård. Metod: En litteraturstudie innehållande 10 artiklar; fem med kvalitativmetod och fem medkvantitativmetod som ansats. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Pub Med och Medline. Efter kvalitetsgranskning analyserades innehållet i valda artiklar. Resultat: I materialet ingick 1872 sjuksköterskor. Sjuksköterskorna var i huvudsak positiva till nutritionsbedömning men osäkra på hur den skulle utföras. De önskade utbildning och träning samt goda förutsättningar i arbetsmiljön. Konklusion: Kunskapsbrist och organisatoriska strukturer utgjorde de största hindren för obligatorisk bedömning. Förbättringsåtgärder krävs och kostnaderna för detta ligger sannolikt på mycket lägre nivå än kostnaden för de komplikationer som undernäring orsakar.

Syftet med studien var att beskriva subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för att identifiera äldre patienter med malnutrition och patienter med risk för att utveckla malnutriion. Syftet var vidare att redogöra för vilka undersökningar som sjuksköterskor i kliniskt arbete använder för att bedöma patienters nutrionsstatus med samt att belysa sjuksköterskors attityder till prevention av malnutritionstillstånd. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. De vetenskapliga artiklar (n=17) som ingick i studiens resultat söktes i databaserna ELIN@Dalarna och CINAHL. De sökord som användes var malnutrition, nutrition, undernutrition, elderly, screening, assessment, MNA, SGA, nurses och attitudes i olika kombinationer. Genom analys och granskning av de vetenskapliga artiklarna framkom det i resultatet att SGA, MNA, Simplified Model Malnourishment och NUFFE var subjektiva multifaktoriella metoder som sjuksköterskor kan använda för identifiering av äldre patienter med malnutrition eller risk för malnutrition. Den vanligaste undersökningen som sjuksköterskor bedömde patienters nutritionsstatus med var vägning. Andra undersökningar var mätning, BMI, intervju om normal vikt och viktförlust, observation av patienten, kostregistrering samt nutritionsplan i journalen. Sjuksköterskor upplevde att sjukhusledningen inte förväntade sig att bedömning av patienters nutritionsstatus skulle ske vid inskrivning samt att ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och läkare var oklar. Det förekom att sjuksköterskor var ointresserade av behandling av malnutrition, men majoriteten var mycket intresserade. Många sjuksköterskor kände att deras kunskaper inom nutrition var otillräckliga för arbetet.

No description available.

Bakgrund Undernäring uppstår om en individs näringsintag är mindre än dennes näringsbehov och är vanligt förekommande hos äldre patienter. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar att identifiera patienter med risk för undernäring och förebygga undernäring, då det skapar ett onödigt lidande för patienten. Syfte Syftet var att genom en litteraturstudie undersöka vilka åtgärder sjuksköterskan vidtar kliniskt och effekten av att åtgärder sätts in vid risk för undernäring, samt sjuksköterskors grundläggande kunskap om nutrition för att förhindra att lidande till följd av undernäring hos äldre uppstår. Metod Originalartiklar söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Abstracts lästes igenom för att identifiera artiklar som svarade på denna studies syfte. Artiklarna kvalitetsbedömdes och deras resultat granskades. Resultat Sjuksköterskor förhindrar undernäring genom att tidigt göra en riskbedömning, där viktutveckling, BMI och ätsvårigheter uppmärksammas. Genom att administrera näringsberikad kost och mellanmål, kan sjuksköterskan förebygga undernäring hos äldre patienter, vilket kunde noteras på ett förbättrat BMI och MNA-poäng. Sjuksköterskor upplever sig inte ha den grundläggande kunskapen om nutrition som krävs. Slutsats Energi- och proteinberikning kan vara en effektiv åtgärd för att minska risken för undernäring. Om åtgärder sätts in redan vid risk för undernäring, kan en effekt noteras i ett ökat BMI och MNA-poäng. Sjuksköterskor upplever att de saknar kunskap om nutrition. / Background Malnutrition is developed if a person’s food intake is less than the nutritional requirements and is common among elderly patients. The nurse has an important role to identify patients with risk of malnutrition and to prevent malnutrition, since it is an unnecessary suffering for the patient. Objective A literature study was performed to investigate which nursing interventions nurses use, the effect if these interventions start at an early point and nurses’ knowledge about nutrition to prevent malnutrition and suffering. Method Original articles were searched for in the data bases PubMed and Cinahl. Abstracts were read through, to identify articles that answered this study’s objective. The qualities of the articles were valued and the results were analysed. Just the results that is relevant for this study is present. Results Nurses can prevent malnutrition by using risk assessment tools, where the patients’ weight development, BMI and eating difficulties are continuously registered. There is some evidence that energy and protein fortification can decrease a patient’s risk of getting malnourished. This could be presented with an improved BMI and MNA score. Nurses believe that they have a lack of knowledge about nutrition. Conclusion Nurses can prevent malnutrition by doing a risk assessment. Energy and protein fortification can serve as an effective intervention to prevent malnutrition in the elderly, which could be seen as an increased BMI and MNA score. Nurses believe that they have a lack of knowledge about nutrition.

<p>BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007. RESULTAT: Analysen mynnade ut i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att näringsintaget hos äldre i äldreboenden är relaterat till känsla av samhörighet, grad av valfrihet, att maten är näringstät och aptitretande samt kunskapsnivå hos sjuksköterska/omvårdnadspersonal och tid att hjälpa dem som behöver. Sjuksköterskans bedömning måste innefatta observationer av måltidssituationen och samtal med den boende/anhörig kring upplevelser förenade med ätande som kan påverka födointaget. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör verka för att måltiderna serveras mera familjelikt i mindre enheter samt att personaltätheten i måltidssituationer ökas. Maten bör vara näringstät och smakrik och de boende bör ges möjlighet att välja var och med vem de vill äta. Sjuksköterskan bör få vidareutbildning i nutritionsfrågor. Det finns ett stort behov av både kvalitativa och kvantitativa studier inom området näring/ätande och äldre.</p>

BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007. RESULTAT: Analysen mynnade ut i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att näringsintaget hos äldre i äldreboenden är relaterat till känsla av samhörighet, grad av valfrihet, att maten är näringstät och aptitretande samt kunskapsnivå hos sjuksköterska/omvårdnadspersonal och tid att hjälpa dem som behöver. Sjuksköterskans bedömning måste innefatta observationer av måltidssituationen och samtal med den boende/anhörig kring upplevelser förenade med ätande som kan påverka födointaget. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör verka för att måltiderna serveras mera familjelikt i mindre enheter samt att personaltätheten i måltidssituationer ökas. Maten bör vara näringstät och smakrik och de boende bör ges möjlighet att välja var och med vem de vill äta. Sjuksköterskan bör få vidareutbildning i nutritionsfrågor. Det finns ett stort behov av både kvalitativa och kvantitativa studier inom området näring/ätande och äldre.

SAMMANFATTNING Bakgrund Malnutrition är ett globalt problem i både industri- och utvecklingsländer. Svenska studier genomförda under 2000-talet har påvisat att drygt var fjärde patient i slutenvården är malnutrierad. Vårdgivare är ansvariga att identifiera malnutrierade patienter och de som löper risk för malnutrition. Punktprevalensmätningen Dagen nutrition utförs årligen på Akademiska sjukhuset. Under ett dygn registreras inneliggande patienters nutritionsstatus för att utvärdera uppsatta nutritionsmål. År 2013 samt 2014 registrerades data på ca 60 % av patienterna. Orsaken till att registreringar inte genomfördes på alla aktuella patienter är inte kartlagt.   Syfte Att få fördjupad kunskap om involverad personals syn på varför alla aktuella patienter inte deltog i punktprevalensmätningen Dagen nutrition åren 2013 och 2014. Syftet var även att belysa förutsättningar som kan bidra till att öka patientdeltagandet i framtiden.   Design Kvalitativ metod. En deskriptiv studie med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer.   Resultat Orsaker till att patienter inte deltog eller att resultatet från Dagen nutrition uteslöts var bristfälligt ifyllda registreringslistor, samt bristande kunskap och engagemang hos personalen. Respondenterna ansåg att delat ansvar, väl genomfört förarbete, personalengagemang samt avsatt tid skulle kunna öka patientdeltagandet. De belyste även vikten av utbildning och information. Det skriftliga informationsmaterialet ansågs vara svårtillgängligt. Respondenterna föredrog muntlig information framför webbaserad utbildning. De efterfrågade även återkoppling av resultatet från Dagen nutrition samt förbättringsförslag till avdelningarna.   Slutsats Ofullständiga registreringslistor samt bristande kunskap och engagemang hos personalen orsakade att alla aktuella patienter inte deltog eller uteslöts från Dagen nutrition. Respondenterna ansåg att det kan vara möjligt att öka patientdeltagandet om föreslagna åtgärder vidtas. / ABSTRACT   Background Malnutrition is a global health problem occurring in both industrialized and developing countries. Swedish studies conducted in the 21st century show that more than one in four inpatients are malnourished. Caregivers are responsible to identify the malnourished patients, and those at risk of malnutrition. The point prevalence survey Dagen nutrition, is performed annually at Uppsala university hospital. During one day inpatients' nutritional status is recorded in order to evaluate the set goals regarding nutrition. In 2013 and 2014 data was recorded on approximately 60 % of the patients. The reason why data wasn’t registered among all viable patients was not investigated.   Aim To gain in-depth knowledge in involved personnel´s views on why all viable patients did not participate in the point prevalence survey Dagen nutrition in the years 2013 and 2014. An additional aim was to highlight conditions which may contribute to increase patient participation in the future.   Design A qualitative design. A descriptive study with an inductive approach. Data was collected through semi-structured interviews.   Findings The reasons why patients did not participate or that the results from Dagen nutrition were excluded was inadequately completed forms and that the personnel lacked knowledge and engagement. According to the respondents a shared responsibility, well performed prepar-atory work, personnel engagement and dedicated time could improve the potential to increase patient participation. Moreover the respondents emphasised the importance of education and information. The written information was experienced as hard to understand. The respondents preferred oral information rather than web-based training. They also requested feedback on the results from Dagen nutrition along with suggestions for improvement to pass on to the wards.   Conclusions Inadequate filled out register forms and lack of knowledge and engagement among the personnel caused lack of participation and exclusion in Dagen nutrition among the viable patients. The respondents thought that it is possible to increase patient participation through suggested active measures.

Bakgrund Undernäring är vanligt bland äldre personer i Sverige. Tydliga riktlinjer finns på vilka insatser som bör göras men ändå är det få åtgärder som utförs. Detta visar ett tecken på bristfällig organisation och ledning, eller att kompetens saknas hos personal som utför nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom nutritionsomvårdnad. Samt att beskriva artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod En litteraturstudie med deskriptiv design baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat Sjuksköterskor hade begränsad kunskap och färdigheter inom nutritionsomvårdnad och kunde därför inte identifiera patienter som var undernärda. De var även motvilliga till att använda screening-instrument då det inte vet hur man gör. Stort ansvar ligger hos sjuksköterskan att utföra nutritionsomvårdnad som samtidigt måste prioritera andra uppgifter. Resultatet delades upp i tre delar som redovisas under rubrikerna, Otillräckligt kunskap, Attityd, Ansvar och prioriteringar.    Slutsats Studier visar att sjuksköterskor har bristande kunskap inom nutritionsomvårdnad och användning av screening-instrument för att identifiera undernärda patienter. Sjuksköterskan behöver mera utbildning inom nutritionsvård och hur man använder screening-instrument för att bättre kunna bemöta undernärda patienter. / Background Malnutrition is common among elderly people in Sweden. There are clear guidelines on what kind of intervention should be made, yet there are few actions being taken. This shows a sign of inadequate organisation and management, or lack of expertise in staff performing nutrition nursing care. Aim The aim for this study is to describe nurses’ experience in nutritional nursing care. And describe the article’s data collection method. Method A descriptive literature study based on 10 scientific articles. Result Nurses had limited knowledge and skills in nutrition nursing care and therefore could not identify patients who were malnourished. They were also reluctant to use screening instruments because they do not know how to use it. The nurse has a major responsibility to perform nutritional nursing care, which at the same time must prioritize other tasks. The results were divided into three sections, which are listed under the headings: Insufficient Knowledge, Attitude, Responsibility and Priorities Conclusion Studies show that nurses have insufficient knowledge in nutrition care and use of screening instruments to identify malnourished patients. The Nurse needs more training in nutrition care and how to use screening instruments to better respond and treat malnourished patients.

Bakgrund: Sverige har cirka 2 miljoner äldre, av dem anses ungefär 60 procent vara riskpatienter för malnutrition. Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för att fastställa rutiner för när och hur vårdtagare ska utredas och behandlas. Riskbedömning med ett validerat nutritionsbedömningsinstrument är första steget i nutritions-vårdsprocessen. Rutinmässig övervakning och uppföljning kan förhindra att äldre utvecklar malnutrition. Syftet var att undersöka vilka faktorer som förhindrade nutritionsvårdsprocessen hos äldre. Metod: Studien genomfördes som en litteratur-översikt baserat på 13 artiklar. Resultatet delades in i kategorier som belyste organisations, - personal, - och patientrelaterade faktorer. De påvisade faktorerna uppgavs förhindra nutritionsvårdsprocessen på olika vis och ibland i relation till varandra. Konklusion: De beskrivna hindren för nutritionsvårdsprocessen är betydelsefulla för att kvalitetssäkra vården. Stöd och strategier på flera olika nivåer behövs för att överkomma de hinder som försvårar nutritionsvården. / Background: Sweden has about 2 million older people, of whom about 60 percent are at risk for malnutrition. The care provider has the ultimate responsibility for establishing routines for when and how care recipients will be investigated and treated. Risk assessment with a validated nutrition assessment instrument is the first step in the nutrition care process. Routine monitoring and follow up can prevent older people from developing malnutrition. The aim was to investigate factors which prevented the nutrition care process in older people. Method: The study was conducted as a literature review including 13 articles. The result was divided into categories which highlighted organizational, - personnel, - and patient related factors. The demonstrated factors were reported to prevent the nutrition care process in different ways and sometimes in relation to each other. Conclusion: The described barriers to the nutrition care process are important for quality assurance. Support and strategies at several levels are needed to overcome the barriers that hinder nutritional care.

Background: Malnutrition in the elderly is a serious problem that leads to complications as well physically as mentally for the individual and increased costs in society. There are guidelines and nutritionsscreening should be done when 65 &gt; year. It is nurse’s responsibility to identify patients at risk. Research shows that not enough is being in done. Aim: The purpose of this literature study was to elucidate the nurse's experiences regarding prerequisites for identifying malnutrition in the elderly in primary care settings and elderly health care. Method: A general literature study was conducted with fifteen articles of which thirteen with qualitative method and two of mixed method. The articles were reviewed and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results showed that nurses viewed education as an important measure. They felt knowledge would increase security and facilitate them to perform screening and identify malnutrition. The high workload, lack of resources and lack of guidelines and support from management was felt by nurses in many of the studies to be a major problem, which contributed to the difficulties with nutritional screening. Furthermore, the result appears that nutrition was not seen as important as other nursing measures. Nutrition was simply a low priority. Conclusion: Nurses perceived knowledge, guidelines and support from management were important and would facilitate nutritional screening. Keywords: Malnutrition, primary health care, elderly, nutritional assessment, barriers / Bakgrund: Malnutrition hos äldre är ett uttalat problem som leder till komplikationer såväl fysiskt som psykiskt för individen och ökade kostnader för samhället. Riktlinjer finns och nutritionsscreening bör göras på alla&gt; 65 år. Det är sjuksköterskans ansvar att identifiera patienter i riskzonen. Forskning visar att detta ändå inte görs i tillräcklig utsträckning. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser gällande förutsättningar att identifiera malnutrition hos äldre inom öppen hälso- och sjukvård samt äldrevård. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med femton artiklar, varav tretton med kvalitativ metod och två av mixad metod. Artiklarna granskades och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor såg utbildning inom nutrition och nutritionsscreening som en viktig åtgärd. De menade att kunskap skulle ge ökad trygghet och underlätta för dem att utföra screening och därmed identifiera malnutrition. Den höga arbetsbelastningen, bristande resurser samt att riktlinjer och stöd från ledningen saknades upplevdes av sjuksköterskor i många av studierna vara ett stort problem som bidrog till svårigheterna att få nutritionsscreening att fungera både i primärvården och hemsjukvården. Vidare framkommer i resultatet att nutrition inte sågs som lika viktigt som andra omvårdnadsåtgärder. Nutrition prioriterades helt enkelt lågt. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kunskap, tydliga riktlinjer och stöd från ledningen var betydelsefullt och skulle underlätta identifieringen av malnutrition. Nyckelord: Malnutrition, primärvård, äldre, nutritionsbedömning, hinder