No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med studien var att undersöka om individuella omvårdnadsplaner i nutrition kunde förbättra nutritionsstatus och som en följd därav förbättra den hälsorelaterade livskvalitén hos omsorgstagarna. Studien var en jämförande kvantitativ undersökning. Den utfördes på ett kommunalt äldreboende för 36 omsorgstagare, deras medelålder var 87 år. Som riskbedömningsinstrument för undernärnäring användes MNA-SF, värdet därav sammanvägdes med bedömningen av sjuksköterskan vid ställningstagande till omvårdnadsplan i nutrition. Nattfastans längd togs också i beaktande vid upprättandet av omvårdnadsplanerna. EQ-5D användes för att mäta omsorgstagarnas hälsorelaterade livskvalité och därefter verkställdes omsorgstagarnas omvårdnadsplaner i nutrition. Omsorgstagarna följde sina omvårdnadsplaner för nutrition i fyra veckor. Därefter gjordes nya mätningar inklusive EQ-5D. Resultatet visade att det i denna studie inte fanns något samband mellan förändring i nutritionsstatus och den hälsorelaterade livskvalitén och att fyra veckor är för kort tid för att se någon skillnad i en studie som den här.</p><p> </p> / <p> </p><p>The aim for this study was to see if care plans in nutrition could improve nutritional status and thus even improve the quality of life of the caretakers<strong>.</strong>  The study’s design was a comparative quantitative investigation. The study was performed in a block of municipal service flats where 36 caretakers were living; their average ages were 87 years old. Nutritional assessment was made by using MNA-SF as a screening tool for malnutrition. The result from the MNA-SF screening was combined with nursing assessment to do the care plan considering nutrition. The time for overnight fasting was also measured to be considered making the plan. EQ-5D was used to measure the caretakers’ quality of life, care plans for their nutrition were made and they were realized. The caretakers used their care plans for four weeks. Then new assessments were made inclusive the EQ-5D.The result was that there were no significant correlation between changes in nutritional status and the caretakers’ quality of life in this study  and those four weeks is too short time to see any difference in a study like this.</p><p> </p>

Syftet med studien var att undersöka om individuella omvårdnadsplaner i nutrition kunde förbättra nutritionsstatus och som en följd därav förbättra den hälsorelaterade livskvalitén hos omsorgstagarna. Studien var en jämförande kvantitativ undersökning. Den utfördes på ett kommunalt äldreboende för 36 omsorgstagare, deras medelålder var 87 år. Som riskbedömningsinstrument för undernärnäring användes MNA-SF, värdet därav sammanvägdes med bedömningen av sjuksköterskan vid ställningstagande till omvårdnadsplan i nutrition. Nattfastans längd togs också i beaktande vid upprättandet av omvårdnadsplanerna. EQ-5D användes för att mäta omsorgstagarnas hälsorelaterade livskvalité och därefter verkställdes omsorgstagarnas omvårdnadsplaner i nutrition. Omsorgstagarna följde sina omvårdnadsplaner för nutrition i fyra veckor. Därefter gjordes nya mätningar inklusive EQ-5D. Resultatet visade att det i denna studie inte fanns något samband mellan förändring i nutritionsstatus och den hälsorelaterade livskvalitén och att fyra veckor är för kort tid för att se någon skillnad i en studie som den här. / The aim for this study was to see if care plans in nutrition could improve nutritional status and thus even improve the quality of life of the caretakers.  The study’s design was a comparative quantitative investigation. The study was performed in a block of municipal service flats where 36 caretakers were living; their average ages were 87 years old. Nutritional assessment was made by using MNA-SF as a screening tool for malnutrition. The result from the MNA-SF screening was combined with nursing assessment to do the care plan considering nutrition. The time for overnight fasting was also measured to be considered making the plan. EQ-5D was used to measure the caretakers’ quality of life, care plans for their nutrition were made and they were realized. The caretakers used their care plans for four weeks. Then new assessments were made inclusive the EQ-5D.The result was that there were no significant correlation between changes in nutritional status and the caretakers’ quality of life in this study  and those four weeks is too short time to see any difference in a study like this.

SAMMANFATTNING Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p&lt;0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs.

Bakgrund Undernäring är vanligt förekommande bland äldre i Sverige varav en orsak är att de äter för få måltider och har dålig aptit. Det är därför viktigt att de äldre erbjuds tillräckligt många mål mat per dag och att maten är energi- och näringsriktig. Sjuka, undernärda äldre behöver ofta äta energi- och proteinrik kost för att uppnå sina behov. Det är viktigt att motverka och behandla undernäring då det kan medföra bland annat försämrad livskvalité. Med denna studie ville vi ta reda på och belysa hur de äldres näringsintag verkligen såg ut. Syfte Syftet med studien var att studera intag av energi, protein, järn, kalcium samt C och D-vitamin under två huvudmåltider, två dagar hos geriatriska patienter som åt E-kost. Metod Metoden som användes var en vägd kostregistrering samt fotografering. I studien ingick patienter på en geriatrisk avdelning, totalt gjordes 74 registreringar. För att analysera skillnader mellan män och kvinnor och jämföra energiintagen med Livsmedelsverkets rekommendationer användes SPSS 21,0 med p&lt;0,05. Resultat Energiintagen låg nära referensvärdena både för män och kvinnor. Vid en måltid var männens intag högre (p=0,04) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Vid en måltid var kvinnornas intag högre (p=0,01) än referensvärdena och en måltid var deras intag lägre (p=0,01). Männens energiintag var högre än kvinnornas en måltid (p=0,04). Även männens intag av kalcium var högre än kvinnornas (p=0,046). Intagen av D-vitamin var låga i förhållande till dagsrekommendationerna och intagen av protein var lägre än rekommendationerna för en måltid. Männens intag av protein var högre än kvinnornas en måltid (p=0,02). Slutsats Patienternas intag var mestadels lägre än rekommendationerna och referensvärdena, detta tyder på att det kan vara viktigt med energi och näringsrika frukostar samt mellanmål för att uppnå högre energi- och näringsintag. Det är önskvärt med fler studier för att kunna dra slutsatser gällande patienternas intag samt om kosttillskott behövs.

Bakgrund Undernäring är vanligt bland personer bosatta på vårdhem, närmare bestämt 15-40% av dem är undernärda. Det finns olika sätt att undersöka om en person är undernärd, en modell är Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som använts sig av MNA-modellen visar att undernäringen minskat från 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgår från vårdtagarnas behov är viktigt. Även om antalet välnärda ökat inom äldreomsorgen är undernäring fortfarande ett stort problem, därför känns det angeläget att belysa detta område. Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en överblick hur måltidsrutinerna samt undernäring ser ut och hur den kan förbättras inom äldreomsorgen i Piteå kommun. Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer. En enkät utformades, denna fylldes i samtidigt som intervjun skedde över telefon. Tjugo personer intervjuades, dessa representerade var sin avdelning på ett äldreboende. En sammanställande analys gjordes i statistikprogrammet SPSS 21.0 som presenterades med beskrivande statistik. Resultat Vanligast var att de äldre åt i matsalen, enstaka individer åt inne på sitt rum. Knappt en tredjedel av respondenterna svarade att de tyckte att det doftade mat i matsalen. På samtliga boenden kunde nattfastan överstiga elva timmar. Oftast serverades kvällsmålet 1,5 timme efter middagen som serverades av 13 boenden klockan 16.30. Till lunch samt middag serverades två alternativ. Dessert serverades två till tre gånger per vecka. En regelbunden kontakt med dietist var sällsynt för samtliga boenden. På 55 % av boendena förekom undernäring. Slutsats Det uppmärksammades en nattfasta som kunde bli alltför lång. Att senarelägga middag och kvällsmål skulle kunna vara en lösning. Andelen som befann sig i riskzon till undernäring var alltför stor. Matsedeln stämde generellt väl överens med rådande riktlinjer.

Äldre patienter som har risk för undernäring eller är undernärda är vanligt förekommande på svenska sjukhus. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga undernäring hos äldre patienter (65+) på sjukhus. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där författarna granskade elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Mosby´s index. Resultatet i studien visade att det finns flera olika mätmetoder för att upptäcka undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter inneliggande på sjukhus. Sjuksköterskan kunde vara uppmärksam på olika riskfaktorer för undernäring. För att förebygga alternativt åtgärda undernäring eller risk för undernäring kunde sjuksköterskan använda sig av vårdplaner avseende nutrition. Dialog och samarbete mellan olika yrkeskategorier var viktigt och det var av värde om sjuksköterskan hade kunskap och intresse om nutritionsfrågor. Sjuksköterskan kunde även ge näringsdrycker, anpassa kosten och se över måltidssituationen för patienterna. Slutsatsen av denna studie var att sjuksköterskan kunde ta hjälp av olika mätmetoder, använda sin kliniska blick och erfarenhet och sedan sätta in olika omvårdnadsåtgärder för att upptäcka och förebygga undernäring eller risk för undernäring hos äldre patienter på sjukhus.