Bakgrund: Personer med demenssjukdom är den grupp som löper högst risk att drabbas av undernäring. Detta för att minskad kognitiv förmåga ökar risken för undernäring. Undernäring är ett stort och omfattande problem på särskilt boende. Sjuksköterskor har ett ansvar för att upptäcka och hantera undernäring hos personer med en demenssjukdom och forskning visar att det finns svårigheter inom hälso- och sjukvården att hantera detta problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att minska risken för undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod: För att svara på syftet gjordes en integrerad litteraturöversikt enligt Friberg (2012a). Fem kvalitativa artiklar och sju kvantitativa artiklar inkluderades i analysen som gjordes med inspiration av Whittemore och Knafls (2005) beskrivning av integrerad innehållsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i sex stycken kategorier; bedöma risken för undernäring, stimulera till aptit, individanpassa måltiden, måltidsmiljön, stödjande åtgärder för att äta självständigt och användbara handmatningstekniker. Kategorin individanpassa måltiden tilldelades underkategorierna ta hänsyn till enskilda önskemål, anpassa mattider och erbjuda kosttillägg. Kategorin måltidsmiljön tilldelades underkategorierna omgivande måltidsmiljön och psykosociala måltidsmiljön.   Slutsats: Föreliggande studie beskrev hur sjuksköterskan kan minska risk för undernäring hos personer med demenssjukdom på särskilt boende. Det framkom att sjuksköterskan genom enkla åtgärder kan stödja personers individuella behov för att öka matintaget och förebygga uppkomst av undernäring.

Bakgrund: Undernäring är ett tillstånd som innebär brist på energi, protein eller andra näringsämnen vilket förorsakar mätbara förändringar i en människas kropp och påverkar kroppens funktioner negativt. Inom sjukvården är undernäring vanligt förekommande och orsakar längre vårdtider, ökad infektionsrisk samt svårare sårläkning. Sjuksköterskor har en viktig roll inom sjukvården genom att arbeta förebyggande mot vårdskador och har också ett ansvar för omvårdnaden av patienter. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av undernäring inom sjukvården vid vård av vuxna patienter. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på 7 vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Fribergs analysmetod för kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två teman och nio subteman. Temat ''Brister i organisationen'' består av sex subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av olika brister i organisationen kopplat till undernäring inom sjukvården vid vård av vuxna patienter. Temat ''Behov av förändring'' består av tre subteman och beskriver sjuksköterskors upplevelser av att det finns behov av förändring inom sjukvården kopplat till undernäring. Slutsats: Brister inom sjukvården måste åtgärdas för att minska lidandet och öka hälsan för patienter. Det finns behov av kunskap, utbildning och resurser för att kunna ge patienter som drabbats av undernäring eller risk för undernäring god vård.

Bakgrund: Demenssjukdom en är av de vanligaste folksjukdomarna. Personer med demenssjukdom ändrar successivt sitt matbeteende i samband med det fortskridande sjukdomsförloppet, vilket kan bero på flertalet faktorer. Detta ökar risken för undernäring. Undernäring hos personer med demenssjukdom är ett komplext problem och ter sig svårbehandlat. Trots att det finns utformade nationella riktlinjer i att förebygga och behandla undernäring kvarstår fortsatt problemet. Denna studie syftar till att undersöka vad det beror på och om det eventuellt kan röra sig om ett implementeringsproblem.  Syfte: Belysa vårdpersonals erfarenheter av arbetet med att förebygga och behandla undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har analyserats enligt Noblit och Hares metaetnografi. Urvalet begränsades till att belysa kvalitativa data gällande måltidssituationen. Resultat: Studien visar på att vårdpersonal erfar ett krävande arbete som problematiseras främst relaterat till brist på kompetens och strukturella faktorer. Erfarenheter identifieras i form av rädsla vid utövning av matassistans till demenssjuka personer med dysfagi, hopplöshet vid ensamarbete och svåra etiska ställningstagande vid matvägran. Studiens resultat presenteras utifrån tre teman, “Betydelsen av personkännedom vid måltidssituationen”, “Vikten av anpassad mat och måltidsmiljö” och “Vårdpersonalens utmaningar med begränsade förutsättningar” Slutsats: Vårdpersonalen har en betydande roll vid arbetet med undernäring men begränsas av olika faktorer, där brist på kunskap är ett genomgående problem. / Background: Dementia is one of the most common diseases. People with dementia gradually change their eating behavior caused by the progression of the disease, which several reasons can cause. This increases the risk of malnutrition. Malnutrition in people with dementia is a complex problem and appears difficult to treat. Despite the existence of national guidelines for the prevention and treatment of malnutrition, the problem still remains. This study aims to investigate what the reasons are and whether it is caused by an implementation problem. Aim: To illustrate caregivers’ experiences of the work with preventing and treating malnutrition in people with dementia. Method: A systematic literature study with a qualitative design based on 14 original scientific articles. Database searches were performed in the databases PubMed and Cinahl. The process of the articles was done according to Noblit and Hare’s meta ethnography. The selection was limited to highlight qualitative data regarding the meal situation. Findings: The study showed that caregivers’ experience an overall demanding job which is problematized mainly related to lack of competence and structural factors. Experiences are identified as fear during food assistance to people with dementia and dysphagia, hopelessness when working alone, and difficult ethical decisions when refusal to eat occurs. The result of the study is presented based on three themes, “The importance of personal knowledge at mealtime”, “The importance of adapted food and meal environment”, and “The challenges of caregivers according to limited conditions”. Conclusion: The caregivers have a significant role in the work with malnutrition but are limited by different factors, where lack of knowledge is a widespread problem.

No description available.

Undernäring är ett av de vanligaste hoten mot en god ålderdom. God nutritionsvård är en mänsklig rättighet. Kroppssammansättningen hos den äldre människan förändras genom att muskelmassa och andelen kroppsvatten minskar samtidigt som fettvävnaden ökar. Detta medför att äldre är mer känsliga än yngre för ett bristande nutritionsintag. En kombination av hög ålder, läkemedel samt flera kroniska sjukdomar medverkar till en förhöjd risk för undernäring. Idag finns många riktlinjer och hjälpmedel för att bedöma och behandla undernäring, trots detta är undernäring ett underdiagnostiserat problem. För att få rätt behandling vid sjukhus är det av centralt värde att identifiera patienter med nedsatt nutritionsstatus.   Syftet med studien var att identifiera hinder och åtgärder för att förebygga undernäring hos äldre personer inlagda vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. Metoden som valdes var en kvalitativ litteraturstudie. Arton vetenskapliga artiklar från olika delar av världen valdes och granskades. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och SveMed+ samt fria sökningar utifrån intressanta artiklars referenslista.    Resultatet i denna studie visade att sjukvården på senare tid har fått upp ögonen på näringsproblem och åtgärder som förbättrad kunskap kring nutrition. Forskare och vårdutvecklare har utvecklat riktlinjer som ska underlätta nutritionsarbetet. Det finns numera en mängd olika bedömningsinstrument för riskbedömning av undernäring inom vård- och omsorg. Studier visar att sjuksköterskorna behöver mer kunskap och stöd för att kunna identifiera och behandla undernäring. Fortfarande finns det många hinder för att förbättra nutritionen för de äldre. Ett förslag är att förkorta nattfastan så att den understiger 11 timmar. Måltidstillfällena bör spridas över dagen genom att äta fler, mindre mål mat med mellanmål dessemellan. Möjlighet att få en lugn och stillsam måltidsmiljö är dessutom mycket viktigt. Genom att rasterna ändras maximeras antalet personal under måltidstillfällena så att fler blir tillgängliga. Hjälp av volontärer som utbildas i nutrition är ytterligare en åtgärd för att minska stressen vid måltiderna.     Slutsatsen visar att än idag är undernäring ett stort problem för äldre personer vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. Det är av yttersta vikt att i ett tidigt stadium finna undernärda patienter eller de som har risk för undernäring genom att använda något av de bedömningsinstrument som finns. Identifiera, åtgärda samt följa upp är tre viktiga åtgärder för att förebygga och förhindra undernäring hos äldre vid sjukhus eller vård- och omsorgsboende. När undernäring väl har uppstått är det mycket svårt att vända den negativa spiralen. / Malnutrition is one of the most common threats to age in a respectable way. Good nutrition care is a human right. As you get older the body composition changes. The muscle mass and percentage of body water decreases while the fat tissue increases. The elderly are more susceptible than younger for a lack of nutrition intake. A combination of old age, drugs and several chronic diseases contributes to an increased risk of malnutrition. Today, there are many guidelines and resources to assess and treat malnutrition. Despite this, malnutrition is an underdiagnosed problem. To get the right treatment at the hospital it is of vital importance to identify patients with impaired nutritional status. The purpose of the study was to identify barriers and measures to prevent malnutrition in elderly people hospitalized at the medical facility. The method chosen was a literature study based on qualitative research studies. Eighteen research studies from different parts of the world were selected and reviewed. Searches were made in the databases CINAHL, PubMed and SveMed +.  Articles found in the reference list of interesting science studies were also picked.   Nutritional problems and measures to improve knowledge about nutrition has lately been an eyes opener in healthcare. Scientists and healthcare developers have composed guidelines to facilitate the nutrition work. Different assessment instruments to identify malnutrition in elderly people hospitalized at the medical facility, have been developed.Studies show that nurses need more knowledge and support to identify and treat malnutrition. There are still many obstacles to improve nutrition for the elderly.  A recommendation is to shorten the night fasting so that it is less than 11 hours. Meal's sessions should be spread over the day by eating more often, smaller meals, with snacks in between. Having the meals in a calm, harmonious environment free from stress can make the elders eat more. By changing the breaks of the staff you can maximize the number of personal working during the elders’ meal session. Support from volunteers who have received training in nutrition can be of great help during meals.   Malnutrition is still a great problem for the elderly in institutions. It is of utmost importance to as early as possible find patients at risk of malnutrition using any of the assessment tools available. Identify, address, and monitoring are three important steps to forestall and prevent malnutrition in the elderly at the institutions. Once malnutrition has arisen, it is very difficult to reverse.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är ett vanligt förekommande problem i Sverige, men även runt om i världen. Personer med demenssjukdom löper en ökad risk att drabbas av undernäring, vilket medför ett lidande för individen samt en kostnad för samhället. I sjuksköterskans ansvarsområden ingår bedömning, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnadsåtgärder. Genom att förebygga undernäring kan sjuksköterskan motverka de negativa effekterna som undernäring innebär, både för individen och för samhället. Syfte: Syftet var att beskriva omvårdnadsåtgärders effekt på undernäring hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvantitativ ansats och deskriptiv design användes för att besvara studiens syfte. I resultatet inkluderades totalt tolv originalartiklar. Resultat: Fyra kategorier av omvårdnadsåtgärder identifierades; servering av näringsdrycker, måltidsfrämjande aktiviteter, utbildning av patienter och anhörigvårdare samt ätstödjande åtgärder. Samtliga åtgärder visade signifikanta förbättringar av nutritionsstatusen hos deltagarna på olika validerade utfallsmått, bland annat; BMI, MNA och EdFED. Slutsats: Litteraturstudien visade omvårdnadsåtgärder i form av servering av näringsdrycker, måltidsfrämjande aktiviteter, utbildning av personer med demenssjukdom och anhörigvårdare samt ätstödjande åtgärder kan signifikant förbättra nutritionsstatusen hos personer med demenssjukdom. Detta leder i sin tur till minskad risk för ytterligare komplikationer, exempelvis förvirringstillstånd, fallolyckor och utveckling av trycksår. Utöver det mänskliga lidandet medför undernäring höga vårdkostnader. Därför bör sjuksköterskor implementera dessa åtgärder för att förebygga lidande hos individen och för att minska kostnaderna för samhället. / Background: Malnutrition among the elderly is a common problem in Sweden, but also worldwide. People with dementia run an increased risk of suffering from malnutrition, which entails both suffering for the individual and a cost for society. One of the responsibilities of nurses is to assess, plan, implement and evaluate nursing measures. By preventing malnutrition nurses can mitigate the negative effects of malnutrition, both for the individual and society. Aim: The aim of this study was to describe nursing measures effect on malnutrition for people with dementia. Method: A literature study with a quantitative approach and descriptive design was used to answer the aim of the study. The result included a total of twelve original articles. Results: Four categories of nursing measures were identified; serving nutritional supplement drinks, meal promoting activities, education of people with dementia and carers as well as eating support measures. All measures lead to significant improvements in the nutritional status of the participants on various validated outcome measures, including; BMI, MNA and EdFED. Conclusion: The present literature study showed that nursing measures such as serving nutritional supplement drinks, meal promoting activities, education of people with dementia and carers as well as eating support measures could significantly improve the nutritional status of people with dementia. This in turn leads to a reduced risk of further complications, such as confusion, falls and the development of pressure ulcers. In addition to human suffering, malnutrition leads to increased costs for society. Therefore, nurses should implement these measures to prevent suffering of the individual and to reduce the costs for society.

Undernäring orsakar en förlängd sjukvårdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhället. Alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården bör genomgå en bedömning gällande nutritionstatus vid inläggning. Bedömningen ska göras för att kunna fastställa vilka patienter som är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vård och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gällande omvårdnadsdokumentationen avseende undernäring i Melior, på en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus (UMAS). Resultatet visar att de patienterna som blir inlagda i stor utsträckning ej bedöms vid inskrivning. Patienterna som bedöms ha måttlig eller hög risk för undernäring, får alla en vårdplan upprättad i Melior. Endast hälften av patienterna som varit inneliggande på avdelningen får en epikris upprättad i samband med utskrivning. Slutsatsen är att det behövs ytterligare utbildning och ökad kunskap för personalen gällande bedömning och vikten av följsamheten när det gäller undernäring. / Malnutrition causes a prolonged hospital care stay due to infections, and in addition increases economical cost for society. Prior to receiving hospitalized health and medical care patients should undergo an evaluation concerning their nutritional health status. Assessments and evaluations should be completed in order to identify patients with malnutrition, as well as determine patients at potential risk zones. Moreover, the evaluation result would assist in forming the guidelines for further care and treatment. The aim of this research has been to investigate the assessments, compliance and consistency of the documentation in the Melior within University Hospital Malmö General Hospital (UMAS), regarding malnutrition in patients. The empirical result of this research reveals an absence of assessments and evaluations prior to patients receiving hospitalized medical care. Patients assessed as having a moderate or high risk of malnutrition receive a nutritional health care plan established in the Meilor. However, only half of those patients receive a documentation of epicrisis upon hospital release. The conclusion of this research is that there exists a need for further education and an increased knowledge, among health professionals, regarding assessments, evaluation, compliance and consistency concerning malnutrition in hospitalized patients.

Bakgrund: Undernäring kan ge allvarliga konsekvenser för den äldre patienten. Tidigare forskning visar att äldre patienter upplever undernäring som skrämmande. Samtidigt finns en okunskap kring ämnet. Anhöriga vill delta i nutritionsvården. Sjuksköterskan ansvarar föromvårdnaden kring undernäring. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av attarbeta förebyggande mot undernäring hos äldre patienter. Metod: Allmän litteraturöversiktmed tolv vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Åtta artiklar var kvalitativa, tre var mixad metod, en var kvantitativ. Majoriteten av kvalitativa datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer eller fokusgruppsintervjuer. Den kvantitativa datainsamlingen var enkäter. Fyraolika teman framkom i sjuksköterskans förebyggande arbete. Riskbedömning för att identifiera undernäring beskrev sjuksköterskans erfarenhet av att använda instrument för att göra riskbedömningar. Dokumentation av patientens nutrition visade att dokumentationen ofta uteblev eller var bristfällig. Ansvar och delaktighet för att förebygga undernäring visadeatt ansvaret för nutrition låg hos sjuksköterskan men krävde delaktighet av andra professioner, patienten och anhöriga. Sjuksköterskans upplevda hinder var tidsbrist, arbetsbelastning, korta vårdtider, prioritering av andra uppgifter samt kunskapsbrist. Slutsats: Sjuksköterskan använder sig av olika tillvägagångsätt för att göra riskbedömning. Dokumentationen inom nutrition kan förbättras. Delaktighet av andra professioner, patienter och anhöriga är viktig. Sjuksköterskan upplever olika hinder som försvårar det förebyggande arbetet

Bakgrund: Undernäring är ett vanligt förekommande tillstånd inom hälso- och sjukvården. Undernäring har samband med ökad sjuklighet och dödlighet. Det leder till ökade kostnader för samhället då vårdtiderna blir längre. Patienterna blir utsatta för ett ökat lidande. Enligt nutritionsvårdsprocessen kan undernäring upptäckas om en screening av nutritionsstatusen  utförs. För att sedan utreda vad som orsakar undernäringen kan ät- och måltidsobservationsinstrument utnyttjas. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att identifiera vilka faktorer som observeras i samband med screening för nutritionsstatus och ät -och måltidsobservationer och vilka instrument som finns utvecklade för att identifiera dessa faktorer hos multisjuka äldre. Metod: Litteraturöversikten baserad på vetenskapliga artiklar utifrån studiens syfte. De vetenskapliga artiklarna fanns tillgängliga på Uppsala universitets elektroniska prenumerationer. Analysarbetet gjordes genom granskning och bearbetning av insamlat material. Resultat: Resultatet av granskningen visade att viktminskning, BMI, diagnos, aptit och funktionsförmåga var faktorer som de flesta nutritionsstatus screeninginstrument observerade. Faktorer som observerades i störst utsträckning i ätobservationsinstrument var tugg och sväljsvårigheter, transport av mat till munnen, sittposition och energitillförsel. De flesta av instrumenten som granskades visade sig vara reliabla och validerade. Det fanns inget instrument som observerade endast måltidsmiljön. Det finns även andra faktorer som visat sig ha inverkan på nutritionsstatusen som inte observeras i något instrument. Dessa faktorer var av psykosociala och ekonomisk karaktär.  Slutsats: Det finns nutritionsstatus screening instrument av god kvalité däremot finns det inte lika omfattande ät – och måltidsobservationsinstrument. / Background: Malnutrition is a common condition in health care. Malnutrition is associated with increased morbidity and mortality. It leads to increased charges imposed on society when the length at hospital becomes longer. Patients becomes vulnerable to increased suffering. According to the nutrition care process, malnutrition can be detected when a nutritional status screening is performed. Then, to investigate the causes of malnutrition eating and meal instruments can be utilized. Aim: The aim of the present study was to identify the factors that are observed in connection with the nutritional status screening and eat -and meal observations. Which instruments are developed to identify these factors in multi-ill elderly. Methods: The review was based on scientific papers on the basis of the study's purpose. The data were available at Uppsala University's electronic subscriptions. The analysis was done by examination and processing of the collected material. Result: The result showed that the weight loss, body mass index, diagnosis, appetite and functional capacity were factors that most nutritional screening instruments observed. Factors that were observed to the greatest extent in eat observation instrument was chewing and swallowing difficulties, transportation of food to the mouth, sit position and energy intake. There was no instrument that observed only meal environment. Most of the instruments examined proved to have reliability and validity. There are also other factors shown to influence the nutritional status that is not observed in any instrument. These factors were of the psychosocial and economic character. Conclusion:There are nutritional status screening instruments of good quality, however, there are not as extensive eat -and meal instruments.

Undernäring hos äldre personer kan ha flera orsaker. Såväl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernäring. Uppsatsen fokuserar på undernäring hos äldre personer som bor i eget eller särskilt boende. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernäring hos äldre människor samt beskriva vilka åtgärder sjuksköterskan inom hemsjukvården kan vidta för att motverka detta. Metoden som använts är litteraturöversikt. I arbetet redovisas vilka effekter undernäring får för den äldre människan, såsom ökad infektionskänslighet, försämrad sårläkning, nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av sjukhusvård. Orsaker till undernäring kan bl a vara försämrat tandstatus, sväljningssvårigheter, minskad aptit pga försämrat smaksinne och förändringar i mag-tarmkanalen. Även psykosociala och ekonomiska faktorer kan ha betydelse. För att bedöma om undernäring eller risk för undernärig föreligger finns olika bedömningsinstrument tillgängliga. Här beskrivs Mini Nutritional Assessement (MNA), Nutritional Form For Elderly (NUFFE) samt Malnutrition University Screening Tool (MUST). När riskpatienten är identifierad blir kostråd en av sjuksköterskans åtgärder, såsom vad kosten bör innehålla och hur måltider fördelas över dagen. Måltidsmiljöns betydelse, vikten av fysisk aktivitet för att förbättra aptiten samt munnen och tändernas betydelse för aptit och förmåga att äta berörs. Vikten av att ha rutiner för riskbedömning diskuteras. Även vårdarens förhållningssätt är av betydelse för att lyckas med nutritionsarbetet. Måltiderna bör ges gott om tid och personalen bör vara observanta på svårigheter för patienten att äta. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får sitt näringsbehov tillgodosett, men de praktiska arbetsuppgifterna kring måltiderna utförs av personal med lägre utbildning. Därför är undervisning en viktig del av sjuksköterskans arbete. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>