Bakgrund: Med stigande ålder ökar riskerna för undernäring, både på grund av fysiologiska faktorer och av sjukdom. Det är betydelsefullt att äldre individer erhåller ett fullgott näringsintag och sjuksköterskan har tillsammans med övrig hälso-och sjukvårdspersonal ett ansvar för att identifiera och bedöma patienters nutritionsstatus. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser av att ansvara för nutritionen hos den äldre patienten på en geriatrisk vårdavdelning. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor på en geriatrisk avdelning i mellansverige. Insamlade data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Huvudfynd: Resultatet visar att patientens delaktighet, ett fungerande teamarbete och anhörigas delaktighet är faktorer som sjuksköterskan upplever som positivt i arbetet med att tillgodose nutritionen. Svårigheter är främst kopplat till organisatoriska förutsättningar såsom begränsade valmöjligheter och tidsbrist. Resultatet visar även på att riskbedömningar används som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet men att upptäckta risker inte alltid dokumenteras och följs upp. Sjuksköterskorna upplever även en viss kunskapsbrist i ämnet. Slutsats: Kunskap om nutritionens betydelse är en förutsättning för patientsäker vård och sjuksköterskan behöver ha en god kunskapsgrund gällande nutrition. Riskbedömningar och åtgärder gällande patientens nutritionsbehandling bör vara lika viktigt som annan medicinsk behandling. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt kan öka förutsättningarna för en god nutritionsomvårdnad. / Introduction: With increasing age the risk for malnutrition intensify, due to physiological factors and of illness. It´s significant that elderly individuals obtain an adequate nutritional intake and the nurse together with other healthcare professional are responsible to identify and estimate patient’s nutritional status. Purpose: To enlighten nurse’s experiences of being responsible for the nutrition of the elderly patient in a geriatric care department. Methods: The study was conducted through qualitative interviews with nurses in a geriatric care department in middle Sweden. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis according to Elo and Kyngäs (2008). Results: The results show that participation among patients, good teamwork and good relations to relatives are positive factors in nurse’s work to cater for the patient’s nutrition. Difficulties are mainly connected to organizational conditions like limited options and lack of time. The results also show that risk assessments were used as a tool in daily work, but that identified risks not always was documented and followed up. Nurses also experiences some lack of knowledge in the subject. Conclusions: Knowledge of nutrition is a qualification to a patient-safe care and nurses need to have a knowledge base about nutrition. Risk assessment and actions about patient’s nutritional care must be as important as other medical treatment. A person-centered approach can increase the conditions for an adequate nutritional care.

Bakgrund: Undernäring inom slutenvården är ett vanligt förekommande tillstånd. Upp till 40% av patienterna är undernärda när de skrivs in i slutenvården och nästan hälften riskerar undernäring under vårdtiden. Äldre personer är särskilt utsatta att drabbas av konsekvenser till följd av undernäring. I Sverige är denna grupp överrepresenterad gällande både vårdtid och vårdtillfällen inom slutenvården. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter inom slutenvård. Metod: Litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet tyder på att kunskapen hos sjuksköterskorna är varierande och att det råder en viss osäkerhet på hur nutritionsvården ska utföras. Sjuksköterskor framhåller att otillräckligt utbildningsinnehåll avseende nutrition, hög arbetsbelastning, otydlig ansvarsfördelning och organisatoriska strukturer bidrar till att omvårdnadsåtgärder med att förebygga och behandla undernäring prioriteras bort. Slutsats: Det finns utmaningar för att optimera nutritionsbehandlingen inom slutenvården. Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskorna inte har tillräckliga förutsättningar för en god nutritionsvård. Bristen på förutsättningar resulterar i osystematiska omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos vuxna patienter i slutenvården. / Background: Malnutrition in incare is a common condition. Up to 40% of the patients are malnourished when they are registered into inpatient care and almost half of them are at risk of malnutrition during the care period. Elderly people are particularly vulnerable to the consequences of malnutrition. In Sweden, this group is overrepresented in terms of both care period and care opportunities in inpatient care. Aim: The aim of this literature review is to describe nurses' experiences of preventing and treating malnutrition in adult patients in inpatient care.Method: A literature review based on 16 scientific articles. Results: The result indicates that the knowledge regarding nutrition among nurses varies and that there is some uncertainty about how nutritional care should be performed. Nurses point out that insufficient educational content regarding nutrition, high workload, unclear areas of responsibilities and organizational structures contribute to the de-prioritization of nursing activities to prevent and treat malnutrition.Conclusion: There are challenges in optimizing nutritional treatment in incare. The results of the literature review indicate that the nurses do not have the sufficient conditions for a good nutritional care. The lack of conditions results in unsystematic nursing activities to prevent and treat malnutrition in adult patients in inpatient care.

Bakgrund: Vid litteraturgenomgång kunde tre kunskapsområden relaterade till barns undernäring i ett globalt perspektiv identifieras. Omfattning och åtgärder är väl utforskade ämnen, medan det finns mindre forskning gällande hälso- och sjukvårdens roll och framförallt saknas sammanställd forskning om omvårdnaden av undernärda barn i låginkomstländer. Syfte: Studiens syfte var att belysa omvårdnaden av undernärda barn i ett globalt perspektiv. Metod: Arbetet genomfördes som empirisk studie med kvalitativ ansats. Analysen av data, bestående av texter från bloggar och reseberättelser skrivna av sjuksköterskor på fältuppdrag, genomfördes stegvis, inspirerat av metoden för berättelseanalys enligt Friberg (2006) samt med stöd av omvårdnadens fyra metabegrepp (Fawcett, 2005). Resultat: Analysen resulterade i 12 teman: det sårbara barnet, kulturell trygghet som hinder, lokalsamhället som resurs, fattigdom samhällsuppbyggnad och yttre hot, möten mot alla odds, det omänskliga valet, föräldrars frustration, sjuksköterskans existentiella tankar, den enkla lösningen, vikten av ett gott råd, sjuksköterskans upplevda utmaningar, att finna ett barn att vårda. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskans förmåga att anpassa sig och sina omvårdnadshandlingar till de förutsättningar som den utmanande miljön och åtskillnaden i människosyn skapar är avgörande för hur resten av omvårdnaden blir. Klinisk betydelse: Genom att belysa problemen som kan uppstå då miljön skapar hinder för god omvårdnad kan förutsättningar skapas för att hitta lösningar och vägar runt dessa problem. / Background: In the literature review, three areas of knowledge related to child malnutrition in a global perspective were identified. Scope and actions are well researched topics, while there is less research on the health care role and above all lack of consolidated research on the care of malnourished children in low-income countries. Objective: The aim of the study was to illuminate the nursing care of malnourished children in a global perspective. Method: The work was conducted as an empirical study with qualitative approach. The analysis of data, consisting of texts from blogs and travel stories written by nurses on field mission, was carried out in stages, inspired by the method of narrative analysis as described by Friberg (2006) and with the support of four nursing meta-concepts (Fawcett, 2005). Results: The analysis resulted in 12 themes: the vulnerable child, cultural security barriers, the local community as a resource, poverty, community building and external threats, meetings against all odds, the inhuman choice, parental frustration, nurse's existential thoughts, the simple solution, the importance of good advice, nurses perceived challenges and finding a child to care for. Conclusion: The study shows that the nurse’s ability to adapt herself and her nursing actions to circumstances set by environmental challenges and differences in views on humanity are crucial for the nursing outcome. Clinical outcome: By highlighting problems raised from the environment conditions can be created to find solutions and ways around these problems.

Background: Poor nutritional status is a widespread problem among elderly and can lead to a reduced quality of life and lead to both physical and mental consequences. Causes include poor appetite in elderly people and the lack of motivation and knowledge of the staff in the nursing homes. Several laws, policies and guidelines highlight the nurse's responsibilities in the area and describe how malnutrition should be prevented, investigated, and treated. At present, there is a lack of maintenance and prioritization of nutritional care in nursing homes. Aim: The aim was to create an overview over elderly people’s experiences of their meal situations in nursing homes. Method: Literature overview where eight articles of qualitative method, three articles of quantitative method and one with mixed method where analyzed. Results: Four headings emerged, the importance of time for the meal, choices in connection with the meal, The importance of the environment for the meal and the amount of food served. Conclusions: Older people's experiences of meal situations can include several different categories and their preferences are individual and dependent on several factors. The lack of nutritional priorities is something that should be addressed to improve the elderly's experiences of meal situations. / Bakgrund: Dåligt näringstillstånd är ett utbrett problem bland äldre och kan medföra försämrad livskvalité samt leda till både fysiska och psykiska konsekvenser. Orsaker är bland annat dålig aptit hos äldre personer samt avsaknaden av motivering och kunskap hos Vårdpersonalen på särskilt boende. Flertal styrdokument belyser sjuksköterskans ansvar inom området och beskriver hur undernäring bör förebyggas, utredas och behandlas. I dagens läge saknas upprätthållande samt prioritering av näringsvård inom äldreomsorgen på särskilda boenden. Syfte: Syftet var att skapa översikt av äldre personers erfarenheter av måltidsituationer på särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där åtta artiklar av kvalitativ metod, tre artiklar av kvantitativ metod samt en med mixad metod analyseras. Resultat: Fyra teman uppkom, tidens betydelse för måltiden, valmöjligheter i samband med måltid, miljöns betydelse för måltiden och mängden mat serverad. Slutsatser: Äldres erfarenheter av måltidsituationerna kan infatta flertal kategorier samt att deras preferenser är individuella och beroende av flertal faktorer. Avsaknaden av näringsvärdens prioritering är något som bör adresseras för att förbättra de äldres erfarenheter av måltidsituationerna.

Background World Health Organization reports that there are no exact statistics of how many older adults worldwide suffer from malnutrition, but available data suggest that about 15–60 percent of older adults cared for in hospitals, nursing homes and home-care programmes are suffering from malnutrition. It is important that the registered nurse is aware of different interventions and how they can be implemented in order to improve the nutritional status of the older adult. Aim The aim of this study was to examine nursing interventions used to treat and prevent malnutrition in older adults at hospitals and nursing homes. Method The study design was a literature review with 15 scientific articles included. The data collection was done in the databases PubMed and CINAHL. The result articles were a mix of both qualitative- and quantitative studies. Intergraded data analysis was used to compile the 15 articles. Results The interventions had an overall positive effect on the nutritional status of the older adults. Oral nutritional supplements were the most common intervention. Both environmental and social factors had effect on the mealtime experience. The older adult was not often involved in the nutritional care and the evaluation of the outcome of the interventions was scarce. The teamwork between health professionals, relatives and the older adult was inadequate. Conclusions Malnutrition in older adults is a prevalent problem and is often de-prioritized in nursing care. The most common intervention used was oral nutritional supplements but there are other interventions that also provide positive results and provide more individual care and are often disregarded by the RN’s. The older adults’ involvement in the nutritional care can be increased and improved as well as involvement of relatives. The importance of treating and preventing malnutrition is a topic that could be emphasized more within the geriatric care. / Bakgrund Världshälsoorganisationen rapporterar att det inte finns någon exakt statistik över hur många äldre personer över hela världen som lider av undernäring, men tillgängliga data tyder på att cirka 15–60 procent av de äldre personer som vårdas på sjukhus, särskilt boende och inom hemsjukvården lider av undernäring. Det är viktigt att den legitimerade sjuksköterskan är medveten om olika omvårdnadsåtgärder och hur de kan genomföras för att förbättra den äldre personens näringsstatus. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka tillämpade omvårdnadsåtgärder för att förebygga och behandla undernäring hos äldre personer på sjukhus och särskilt boende. Metod Studiedesignen var en litteraturöversikt med 15 vetenskapliga artiklar inkluderade. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatartiklarna var en blandning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. En integrerad analys utfördes för att sammanställa de 15 artiklarna. Resultat Omvårdnadsåtgärderna hade en övergripande positiv effekt på de äldre personernas näringsstatus. Näringsdrycker var den vanligaste åtgärden. Både miljömässiga och sociala faktorer påverkade matupplevelsen. Den äldre personen var sällan involverad i sin nutritionsvård och utvärdering av omvårdnadsåtgärderna var sällsynt. Samarbetet mellan vårdpersonal, anhöriga och den äldre personen var otillräckligt. Slutsats Undernäring hos äldre personer är ett vanligt förekommande problem som ofta bortprioriteras inom vården. Den vanligaste åtgärden var insättande av näringsdryck men det finns andra åtgärder som ger goda resultat och är mer individanpassade som ofta förbises av sjuksköterskan. Den äldre personens medverkan i sin vård gällande nutrition kan ökas och förbättras, såväl som medverkan av anhöriga. Vikten av att behandla och förebygga undernäring är ett ämne som skulle kunna betonas mer inom geriatrisk vård.

Bakgrund: Ungefär 1,6 miljoner människor i Sverige är 65 år eller äldre. Ca 25-30 % av dem lider av undernäring, vilket till stor del beror på dålig aptit i samband med kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Undernäring kan leda till allvarliga sjukdomstillstånd och även för tidig död. Det är ett tillstånd som, precis som andra sjukdomar, kräver diagnostik, behandling och uppföljning.Syfte: Att belysa äldres upplevelse av aptit och måltidssituation.Metod: En litteraturstudie baserad på empiriska studier. Resultatet sammanställdes med hjälp av en innehållsanalys.Resultat: Ett flertal faktorer påverkade de äldres aptit och måltidssituation. En trevlig miljö samt lugn och ro var viktigt kring måltiden, likaså den sociala aspekten. Att äta ensam minskade aptiten drastiskt. Även fysiska faktorer påverkade eftersom åldrandet innebar nedsättning av sinnen. Humör och känslor var en annan aspekt som påverkade aptiten. Flertalet av deltagarna upplevde ett tvång att äta, för att överleva eller bibehålla hälsa. Att få möjligheten att välja vad, hur och med vem de skulle äta var en viktig aspekt som påverkade deras aptit.Konklusion: Faktorer som påverkade de äldres aptit och måltidssituation var åldrande, sociala faktorer och fysiska problem. / Background: In Sweden, approximately 1.6 million people are 65 years or older and roughly 25-30% of them suffer from malnutrition. This is mostly due to poor appetite associated with chronic diseases or disabilities. Malnutrition can lead to serious illness and even premature death. It is a condition that, like other diseases, requiring diagnosis, treatment and follow-up.Aim: To illustrate older peoples experience of appetite and mealtime situation.Method: A literature study based on empirical studies. The results were compiled using a content analysis.Result: Older peoples appetite and mealtime situation were influenced by several factors. During mealtime, a pleasant environment and peace and quiet was important, as well as the social aspect. Appetite decreased drastically when dining alone. Physical factors were also affecting the appetite negatively due to a reduction of the senses. Another aspect that influenced the appetite were mood and emotion. The majority of the participants felt a compulsion to eat in order to survive or maintain health. Having the opportunity to choose what, how and with whom they would dine with was another important aspect that affected older peoples appetite. Conclusion: Factors that affected older peoples appetite and mealtime situation were ageing, social factors and physical problems.

Bakgrund: Undernäring hos äldre är vanligt förekommande. Orsakerna till undernäring är många och leder till ökad risk för komplikationer och minskad livskvalité. Enligt tidigare forskning ansågs kunskap om undernäring och åtgärder brista och en avsaknad av riktlinjer identifierades. Syfte: Syftet med intervjustudien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av nutritionsbedömningar, dess åtgärder samt uppföljning för vårdtagare i risk för undernäring på särskilt boende. Metod: Intervjustudie med sex sjuksköterskor i en kommun i sydvästra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys utförd enligt Graneheim och Lundmans metod.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att bedömning, åtgärder och uppföljning av undernäring för det mesta fungerade bra, men vissa hinder identifierades. Bland annat behövdes det mer kunskap och kompetens om undernäring. Bristande resurser var ett återkommande problem och det var viktigt med ett gott samarbete mellan olika professioner för att nutritionsarbetet skulle fungera optimalt. Det var viktigt att se helheten och ett enda bedömningsinstrument räckte inte för att göra en bedömning.Konklusion: För att förebygga undernäring måste bedömning ske i ett tvärprofessionellt samarbete och med både ett instrument och den kliniska blicken. För att vidareutbilda personalen och öka matkvalitén behövs mer resurser. / Background: Malnutrition in elderly is common. The causes of malnutrition are many and results in an increased risk of complications and decreased quality of life. In previous research a lack of knowledge about malnutrition and interventions was found and an absence of guidelines was identified. Aim: The aim of the interview study was to investigate nurses’ experience of nutrition assessments, its interventions and follow-up for patients at risk of malnutrition in nursing homes. Method: Interview study with six nurses in a municipality in south west Sweden. Qualitative content analysis was conducted according to Graneheim and Lundman’s method.Result: The result showed that the nurses experienced that assessment, interventions and follow-up of malnutrition was mostly well functioned, but some obstacles were identified. Among other things, more knowledge and competence about malnutrition was required. Lack of resources was a recurring problem and it was important with a good collaboration between different professions for the nutritional work to have an optimal function. It was important to see the whole patient and one single screening instrument was not enough to make an assessment.Conclusion: To prevent malnutrition, assessment must be conducted in a transprofessional collaboration and with both an instrument and the professional judgment. To educate staff and enhance food quality more resources are needed.

Bakgrund Sjuksköterskor ska arbeta för att uppmärksamma och behandla undernäring samt utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. Trots det är undernäring ett stort problem hos äldre. Olika barriärer kan finnas som utmanar sjuksköterskors möjligheter i nutritionsomvårdnaden. Syfte Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet att vårda äldre med undernäring. Metod Arbetet genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Totalt inkluderades 11 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultat Alla studier var kvalitativa publicerade mellan 2011-2022 från Europa och Australien. Sjuksköterskor saknar kompetens för att uppmärksamma och behandla undernäring. Kommunikationen med patienten, mellan olika professioner i teamet och mellan andra vårdgivare brister. Resultatet visade även organisatoriska hinder såsom tidsbrist och möjlighet att erbjuda patienten en personcentrerad måltidssituation, vilket utmanar sjuksköterskans möjligheter att tillgodogöra patienten en god nutritionsvård. Slutsats Organisationen behöver prioritera arbetet med undernäring så att sjuksköterskan får bättre utbildning inom ämnet och ges tid och utrymme att arbeta personcentrerat. Kommunikation och dokumentation behöver bli enklare att utföra mellan vårdgivare och riktlinjer för arbetet med undernäring behöver implementeras i alla verksamheter. / Background Nurses must work to recognize and treat malnutrition and perform adequate nursing measures. Even so, malnutrition is a major problem in the elderly. Different barriers can exist that challenge nurses' opportunities in nutrition nursing. Aim To describe nurses' experience of caring for the elderly with malnutrition. Method The work was carried out as a structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. A total of 11 scientific articles were included and analyzed through a content analysis. Results All studies were qualitative published between 2011-2022 from Europe and Australia. Nurses lack the skills to recognize and treat malnutrition. Communication with the patient, between different professions in the team and between other care providers is lacking. The results showed organizational obstacles such as lack of time and the possibility of offering the patient a person-centered meal situation, which challenges the nurse's ability to provide the patient with good nutritional care. Conclusions The organization needs to prioritize the work with malnutrition so that the nurse receives better training in the subject and is given time and space to work person-centered. Communication and documentation need to become easier to carry out between healthcare providers and guidelines for working with malnutrition need to be implemented in all operations

Bakgrund: Demenssjukdom påverkar personers kognitiva förmågor som kan skapa minnessvårigheter och förmågan att urskilja och begripa omvärlden. Att utföra god demensvård ställer krav på vårdpersonalens erfarenheter och kunskaper. Ett gott samarbetet mellan vårdpersonal och anhöriga har även betydelse för äldre demenssjuka personers vård. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av måltidssituationen för äldre personer med demenssjukdom inom äldreomsorgen. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med utgångspunkt från tio vårdvetenskapliga artiklar åtta artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med mixad metod både kvalitativ- och kvantitativ ansats samt en artikel med kvantitativ ansats. Använda databaser var CINAHL plus och PubMed. Resultat: I resultatet framkom det tre relevanta teman, betydelsen av individanpassad vård, betydelsen av vårdpersonalens förutsättningar och miljöns betydelse för måltidssituationen. Första temat beskriver vårdpersonalens erfarenheter av att individanpassa måltidssituationen utifrån äldre demenssjuka personers behov. Andra temat beskriver betydelsen av vårdpersonalens förutsättningar för att främja en god måltidssituation. Tredje temat beskriver vårdpersonalens erfarenheter av miljöns betydelse under måltidssituationen. Slutsats: Måltidssituationen förbättras när vårdpersonalen har möjligheten att arbeta individanpassat utifrån äldre demenssjuka personers behov.

Bakgrund: Risken för undernäring ökar med åldrandet, då det finns flera faktorer som kanpåverka äldres nutritionsintag. Sjuksköterskans kompetens samt kunskap om nutritionsvårdär essentiella för att vårda undernärda äldre patienter. I tidigare studier framkom att socialafaktorer som exempelvis ensamhet kan bidra till undernäring samt att äldre patienter ochanhöriga inte får stöd och tydlig information om nutritionsvård. Syfte: Att beskrivasjuksköterskans erfarenheter av att vårda äldre patienter med undernäring. Metod: Enallmän litteraturöversikt där 12 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats ligger tillgrund för resultatet. Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen och inkluderar brist påkunskap, hinder i organisation, negativa attityder som hinder och vårdmiljöns begränsandeinverkan, vilket visade att det fanns brister som inverkade på sjuksköterskans vård av äldrepatienter med undernäring. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av mer kunskap inomnutritionsvård samt ett behov av stöd från ledningsnivå. Hög kunskapsnivå omnutritionsvård hos sjuksköterskor, bättre kommunikation mellan olika professioner och enförbättring gällande vårdmiljön kan bidra till förbättringar gällande nutrition för undernärdaäldre patienter.