No description available.

No description available.

Bakgrund Risken för psykisk och fysisk ohälsa ökar med stigande ålder. Åldrandet medför ofta nedsatt fysisk, psykisk och social förmåga, förändrad identitet och en minskad umgängeskrets vilket är bidragande orsaker till ohälsa. Flera olika djurarter har varit trogna följeslagare till människan genom alla tider. Forskare har använt sig av djurterapi som behandlingsmetod för patienter inom olika vårdkontexter. Syfte Syftet var att beskriva djurterapins betydelse för äldres hälsa inom äldreomsorgen. Metod En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar användes. Åtta kvantitativa och två kvalitativa vilka söktes fram via databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Dataanalysen genomfördes enligt Kristensson (2014). Resultat Analysprocessen resulterade i fyra kategorier. Den första kategorin var beteendeförändring då det visat sig att djurterapi har positiv inverkan på exempelvis minskad trötthet, nedstämdhet och förvirring. Den andra kategorin var social funktion. Då många äldre beskrev djuren som en vän, bidrog djuren till en minskad känsla av ensamhet. Den tredje kategorin var meningsfullhet då djuren fick de äldre att känna sig meningsfulla. Den fjärde och sista kategorin var minnen då djur bidrog till att gamla minnen kom tillbaka. Slutsatser Djur skulle kunna vara en del i de äldres dagliga aktiviteter inom äldreomsorgen och på så vis förebygga ohälsa.

No description available.

<p>Background: Do our elder starve? A good nutrition state gives a good health and comfort. The research displays that is it exists shortages in energy and nutrition needs for the older. Aim: The aim with this study was to elucidate the mealorder and the mealsituation for the elder and how the nurse handles this. Method: This litterateur review was based on teri research studies. Results: The result of this study displayed that the mealorder was regular, but even in spite of this, the elders were not able to reach up to the recommended levels of foodintake. To be in a dependent position and not be able to participate in the planning of the foodintake had a negative influence on the appetite. The mealsituation was important for the older to get a foodintake. Nice environment, eating in piece and quit without any stress was desirable. To eat with friends increased the appetite. Other patients and physical disease made the meal unpleasant in many ways and could lead to malnutrition. The nurse,s attitude was important when planning the nutrition. It was found that there were deficiencies in nursing, in documentation, in adequate knowledge and that common routines were missing.</p>

No description available.

Background: Do our elder starve? A good nutrition state gives a good health and comfort. The research displays that is it exists shortages in energy and nutrition needs for the older. Aim: The aim with this study was to elucidate the mealorder and the mealsituation for the elder and how the nurse handles this. Method: This litterateur review was based on teri research studies. Results: The result of this study displayed that the mealorder was regular, but even in spite of this, the elders were not able to reach up to the recommended levels of foodintake. To be in a dependent position and not be able to participate in the planning of the foodintake had a negative influence on the appetite. The mealsituation was important for the older to get a foodintake. Nice environment, eating in piece and quit without any stress was desirable. To eat with friends increased the appetite. Other patients and physical disease made the meal unpleasant in many ways and could lead to malnutrition. The nurse,s attitude was important when planning the nutrition. It was found that there were deficiencies in nursing, in documentation, in adequate knowledge and that common routines were missing.

Sammanfattning Den här studien har sin utgångspunkt inom äldreomsorgen och fokuserar på vad en grupp äldre människor anser om olika hjälpinsatser och hur de känner att de kan påverka dessa. Fyra stycken frågeställningar har legat som grund för studien och dessa har bidragit till de fem olika teman som analyserades fram. Två pelare i studien är den tidigare forskning som finns inom området samt tre olika teorier som på ett eller annat sätt berör äldreomsorgen och äldre personers olika livssituationer. Tidigare forskning och de olika teorierna har tillsammans med den empiri som kommit fram genom de sex intervjuer vi genomfört varit grunden i analysen och de slutsatser som dragits. Det tydligaste som kan utläsas tack vare de olika delarna som studien omfattar är tre nyckelord: anhöriga, trygghet och hemtjänstpersonal. Samtliga äldre som intervjuats påpekar att deras anhöriga är väldigt viktiga i deras tillvaro. Hemtjänstpersonalen är även de viktiga för de äldre och de flesta känner en trygghet i att det kan komma hem en människa till dem. Det som skulle kunna vara intressant att forska vidare om inom detta område är att göra en blandad studie där både kvalitativa och kvantitativa mätinstrument används. Det skulle komplettera vår studie genom att kunna generalisera resultatet på ett sätt som vår studie inte haft syftet att göra.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau &amp; Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ”What´s the problem represented to be?”. Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen. Det finns också en teknologisk diskurs som lanserar informations- och kommunikationsteknik som lösningen på de ekonomiska utmaningarna. Av resultatet framgår även att införande av välfärdsteknologi motiveras i en övergripande hegemonisk diskurs. Den hegemoniska diskursen består av såväl den ekonomiska diskursen som den teknologiska diskursen och den består även av en diskurs som handlar om vanliga föreställningar om äldre människor. Diskursanalysen visar att införande av välfärdsteknologi motiveras med hänvisning till att äldre får bättre villkor i form av ökad trygghet, delaktighet och självständighet men samtidigt lyser ekonomiska argument igenom. Som ett exempel kan nämnas hemmaboende som i den hegemoniska diskursen framhålls som en positiv möjlighet för äldre. I diskursen anges samtidigt att målet med införande av välfärdsteknologi i form av e-hemtjänst är att äldre ska bo kvar hemma längre och att det ger stora besparingar. Analysen visar att etik diskuteras sparsamt i de undersökta dokumenten och i uppsatsen lämnas några förslag till framtida forskning som handlar om ytterligare problematisering av de etiska aspekterna vid införande av välfärdsteknologi, vad omsorg innebär när den utförs på distans samt vad e-hemtjänst innebär för äldres upplevelse av trygghet.

Behovet av personal inom vård- och omsorg beräknas öka. Personal som arbetar i denna sektor står bakom de flesta av anmälningarna av arbetsskada. Det är betydelsefullt att arbeta förebyggande med arbetsmiljö både för att främja anställdas hälsa och utveckla verksamheter. Personal inom äldreomsorg utför ett viktigt arbete för de äldre som är i behov av vård. Syftet i denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer beskriva vårdpersonalens upplevelse av arbetsklimatet och ha Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang - KASAM som teoretisk modell för att se vad som kan göras för att verka för ett gott arbetsklimat. Resultatet visar att den uppskattning personalen får av de boende gör att arbetet upplevs som meningsfullt. Det finns resursbrist i form av personalbrist men även ekonomiska enligt personalens utsagor vilket påverkar hanterbarheten. Personalen upplever att det finns få möjligheter att få utbildning i arbetet och att vidareutbildning i yrket inte lönar sig.