Årligen ådrar sig ca 18 000 personer i Sverige en höftfraktur. Det är främst äldre som drabbas, medelåldern är 80 år. Vid rehabiliteringen efter en höftfraktur är det övergripande målet att patienten skall återfå samma fysiska, psykiska och sociala nivå som han/hon hade före frakturen.En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet.Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition.Studiens syfte är att finna omvårdnadshandlingar som kan leda till ett förbättrat nutritionsstatus hos patienter som ådragit sig en höftfraktur för att förbättra läkning och rehabilitering och därigenom öka patientens välbefinnande och minska lidandet.Som metod har analys av aktuella vetenskapliga artiklar använts.Resultatet visar olika teman som beskriver olika omvårdnadshandlingar. Temana är: ”Att finna och åtgärda orsaker till ett försämrat födointag vid en höftfraktur”, ”Att göra en bedömning av patientens nutritionsstatus och mäta patientens intag av mat och väska”, ”Att informera och kommunicera med patienten om kost och nutrition”, ”Att ge omvårdnad i samband med måltid” samt ”Att ge olika näringstillägg”. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund : Det finns ett fastställt samband mellan undernäring och trycksårsutveckling. Förekomsten av undernäring bland patienter inom slutenvården har ökat de senaste åren trots att riskbedömningsinstrument finns i organisationerna. Trycksår är fortsatt en av de vanligaste vårdskadorna med en bristande patientsäkerhet och en negativ påverkan på patientens livskvalitet. Syfte : Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors arbete med förebyggande omvårdnadsåtgärder mot trycksår och undernäring. Metod : Studien har genomförts som en litteraturöversikt genom att sammanställa befintligt forskningsresultat för att få en överblick över det aktuella forskningsläget. Vetenskapliga artiklar söktes via databaserna Cinahl och Pubmed publicerade mellan år 2008 –2018. 19 artiklar valdes ut, kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till resultatet. Resultat : Sjuksköterskor förefaller ha en positiv attityd till förebyggande åtgärder mot trycksår och undernäring medan kunskapsnivån var generellt låg. Sjuksköterskorna skattade den egna kliniska bedömningen högt och upplevde att tidsbrist, hög arbetsbelastning och svårt sjuka patienter utgjorde hinder för fullgod tillämpning av förebyggande åtgärder. Det framkom organisatoriska brister för ett adekvat nyttjande och implementering av riskbedömningsinstrument. Avsaknaden av riktlinjer och rutiner för det förebyggande arbetet kunde resultera till en bristande patientsäkerhet med onödigt lidande och förlängd vårdtid. Slutsats : I resultatet framgår att majoriteten av sjuksköterskorna värderar nutritionen högt i det förebyggande och behandlande trycksårsarbetet men kunskapsnivån och tillämpningen av åtgärder var generellt låg. Införande av behandlingsriktlinjer kan leda till en ökad kunskap och implementering av trycksårsbehandling och nutritionsvård i det kliniska arbetet. / Background: There is an established correlation between malnutrition and development of pressure ulcers. The incidence of malnutrition among patients has increased in recent years despite that risk assessment instruments exist in the organisations. Pressure ulcers remain one of the most common adverse event with a negative impact on the patients ’ quality of life and lack of patient-safety. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ work on preventive measures against pressure ulcers and malnutrition. Method: The study was conducted as a literature review including 19 articles, published between 2008-2018, with quantitative, qualitative and mixed-methods approaches. Searches were made in the PubMed and CINAHL databases. The articles were quality-reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: : Nurses appear to have positive attitudes to preventive measures towards pressure ulcers and malnutrition while the level of knowledge was generally low. Nurses valued their own clinical judgement high and felt that lack of time, high workload and severely ill patients constituted obstacles to adequate application of preventive measures. Organisational shortcomings emerged for the adequate use and implementation of risk assessment instruments. Lack of guidelines and work routines for preventive work could result in a deficient patient safety. Conclusion: The results show that the majority of nurses value nutrition in the preventive work but the level of knowledge and the application of measures were generally low. Introduction of guidelines could lead to increased knowledge and implementation of pressure ulcers and nutritional treatment in clinical work.

<p>Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna <em>Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. </em>Som risker för undernäring<em> </em>beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna</p> / <p>The purpose was to describe nursing staffs’ perceptions of risks for malnutrition and preventive efforts thereof, for patients 70 years and older, at different care levels within one municipality. Descriptive design was used and twelve participants included; two district nurses, one physiotherapist and one occupational therapist from a health care centre, two registered nurses, one unit director<strong> </strong>and one physiotherapist from a nursing home in the municipality and four registered nurses from an internal medicine hospital ward. Interviews and qualitative content analysis was used resulting<strong> </strong>in four categories <em>Conditions of risks for malnutrition</em>, <em>Ensuring nutritional intake</em>, S<em>tructured way to work<strong> </strong></em>and <em>Collaboration and responsibilities</em>. The participants’ described diseases, disabilities and lost of apprehension concerning weight constituting malnutrition risks. Meals and meal environment influence nutritional intake. Risk assessments, interventions and evaluations mirrored structured way of working. Collaboration with colleagues, other professionals and care levels were highlighted together with responsibilities. Physicians’ participation in malnutrition preventions needs clarification. Improvements like documentation of the nutritional status among the elderly and reports between the different levels of care are needed to ensure safe nutritional care.</p><p> </p>

Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens uppfattning om risker för undernäring och preventivt arbete hos personer 70 år och äldre, på olika vårdnivåer och inom en kommun. Studien hade en beskrivande design och tolv vårdpersonal deltog, varav fyra sjuksköterskor från en medicinavdelning, två sjuksköterskor, en sjukgymnast och en arbetsterapeut från en hälsocentral samt två sjuksköterskor, en enhetschef och en sjukgymnast från ett äldreboende inom en kommun. Intervjuer användes vid datainsamlingen. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och bildade kategorierna Tillstånd som utgör en risk för undernäring, Säkerställa näringsintaget, Ett strukturerat arbetssätt samt Samverkan och ansvar. Som risker för undernäring beskrevs sjukdomar, funktionsnedsättning samt förlorad uppfattning om vikten. Att säkerställa näringsintag innefattade mat, mellanmål och måltidsmiljö. Ett strukturerat arbetssätt handlade om riskbedömningar, åtgärder samt utvärdering. Vidare beskrevs samverkan inom och utanför den egna yrkesgruppen, vårdnivåer och ansvaret omkring arbetet med näringsfrågorna. Vårdpreventivt arbetssätt upplevdes spara tid, tydliggöra vad som skall göras och möjliggöra utvärderingar. Läkarens medverkan i det preventiva arbetet behöver klargöras och rutiner för spridning av arbetssättet till andra enheter formas. Vidare behövs beslut om hur näringstillstånd och behov ska dokumenteras och rapporteras för att säkerställas mellan vårdnivåerna / The purpose was to describe nursing staffs’ perceptions of risks for malnutrition and preventive efforts thereof, for patients 70 years and older, at different care levels within one municipality. Descriptive design was used and twelve participants included; two district nurses, one physiotherapist and one occupational therapist from a health care centre, two registered nurses, one unit director and one physiotherapist from a nursing home in the municipality and four registered nurses from an internal medicine hospital ward. Interviews and qualitative content analysis was used resulting in four categories Conditions of risks for malnutrition, Ensuring nutritional intake, Structured way to work and Collaboration and responsibilities. The participants’ described diseases, disabilities and lost of apprehension concerning weight constituting malnutrition risks. Meals and meal environment influence nutritional intake. Risk assessments, interventions and evaluations mirrored structured way of working. Collaboration with colleagues, other professionals and care levels were highlighted together with responsibilities. Physicians’ participation in malnutrition preventions needs clarification. Improvements like documentation of the nutritional status among the elderly and reports between the different levels of care are needed to ensure safe nutritional care.

ABSTRACT Background and aims: Nutrition is a part of the medical treatment, and also a part of the nursing care. In spite of this, malnutrition is a common problem in the health care sector. Studies show that nurses have too little knowledge about nutrition and malnutrition and that nutrition has low priority in the daily work. The aim with this study was to find out the nurses self-reported knowledge about and their attitudes towards malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patients with malnutrition. Methods: A questionnaire was handed out to 65 nurses in two different care units and 36 questionnaires were answered. Results: The respondents from the two care units self-reported their knowledge about nutrition and malnutrition low. Most of the respondents stated to have a big need of education about nutrition screening and more than half of the respondents stated that they have a need of education for prevention and treatment of malnutrition. None of the respondents stated that there were good routines to discover and treat malnutrition in their care units. Less than half of the respondents stated that the patient´s nutrition had high priority to them. Conclusion: The self-reported knowledge about nutrition and malnutrition, nutrition screening, prevention and treatment of patients with malnutrition is low among nurses. There is a big need of education about nutrition screening, prevention and treatment of malnutrition. Good and transparent routines and policies for nutrition screening and treatment of malnutrition are missing. Patient´s nutrition has low priority.To educate nurses within nutrition screening, prevention and treatment of malnutrition and to implement clear and simple-to-use nutrition screening instruments seems to be very important for improvement of patient´s nutritional care.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar. Svarsfrekvensen var knappt 50 %. Resultatet visade att sjuksköterskorna totalt sett hade en positiv attityd. Det delområde som visade högst andel positiv attityd var individualisering som handlade om individanpassade måltider. En tredjedel av sjuksköterskorna ansåg att det sällan förekommer att äldre människor på kommunalt äldreboende är undernärda, trots att forskning visar motsatsen. För att få kunskap om hur de äldres näringstillstånd är i realiteten bör ansvariga inom respektive kommun undersöka hur många bedömningar som gjorts, vilken dokumentation som finns samt vidtagna åtgärder. Det kan vara en god grund för ett utvecklings- och förbättringsarbete där utbildning, reflektion kring arbetssätt och kommunikationsvägar bör ingå. Den positiva attityden och önskan om utbildning är gynnsam för utvecklings- och förbättringsarbete av nutrition och målttidssituation på särskilt boende och korttidsboende. / Elderly people run the risk of undernourishment to a great extent. Registered nurses have an important task in nutritional care. The aim of the study was to measure attitudes to elderly people’s eating and nutritional status. The valid instrument, Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale, (SANN-G-scale) was used. Registered nurses working in nursing homes and short-term care in two communities were selected. Two statements were added to the questionnaire, focussing on nutrition policy and further education. The percentage of answers was almost 50 %. The result showed that registered nurses overall had a positive attitude. The area that showed the highest degree of positive attitude was individualisation about the meal situation. One third of the registered nurses considered that the elderly in municipal care were rarely undernourished, although research findings are showing the opposite. To reveal the elderly´s actual nutritional status the number of assessments, the documentation and what measures have been taken must be investigated. The result could be a good foundation for development work and improvements. In this work further education, reflection about ways of working and ways of communicate should be included. The positive attitude and the registered nurses’ wish for further education are favourable for improvement of nutritional care and meal situations in nursing homes and short-term care.

Befolkningen blir allt äldre och vårdtyngden i den kommunala äldreomsorgen ökar. Äldre som bor på särskilda boenden är en utsatt grupp för undernäring. Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan anser sig göra för att identifiera, bedöma samt åtgärda undernäring hos äldre som bor på särskilda boenden. Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats där sjuksköterskor som arbetar på särskilda boenden intervjuades. I resultatet framkom att sjuksköterskorna använde sig av observationer och mätinstrument för att identifiera och bedöma undernäring hos vårdtagarna. Åtgärderna var att skapa en aptitlig måltidsmiljö, erbjuda olika koster och kosttillägg samt ett bra teamarbete mellan yrkeskategorier. Resultatet gav en ökad insikt i sjuksköterskans arbete för att förhindra undernäring hos vårdtagarna.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) leder till ökat energibehov, relaterat till ökat andningsarbete och brister i näringsintag är vanligt hos patienter med KOL. Näringsmässigt stöd för patienter med KOL, som lider av nutritionsproblem, är en viktig del av omvårdnaden vid KOL. Syftet var att beskriva och jämföra nutritionsstatus, lungfunktion och boendesituation hos patienter med KOL inom primärvård. Studien har en beskrivande och komparativ design och genomfördes som en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling baserades på en tidigare studie och studiegruppen innehöll 81 deltagare. För att bedöma nutritionsstatus användes bedömningsinstrumentet Mini Nutritional Assessment (MNA). Resultatet visade att de inkluderade patienterna med KOL, som var ensamboende, bedömdes ha sämre nutritionsstatus än de icke ensamboende. Jämförelsen mellan lungfunktion och nutritionsstatus visade inget signifikant samband. De inkluderade kvinnorna bedömdes ha sämre nutritionsstatus än männen. Sjuksköterskans uppgift är att i ett tidigt skede identifiera patienter med risk för undernäring. Det bör finnas en medvetenhet om att kvinnliga och ensamboende patienter med KOL kan löpa en ökad risk att få nutritionsproblem. Inom primärvård bör patienter med KOL erbjudas information och stöd för individuellt anpassad egenvård, för att hjälpa dem att undvika nutritionsproblem.

Bakgrund: Studier visar att ungefär var fjärde patient som vårdas på sjukhus har riskför att utveckla undernäring. Komplikationer av undernäring orsakar lidande förindividen samt förlänger vårdtiden vilket leder till ökade kostnader för vården.Problematiken med undernäring väntas öka då antalet äldre i samhället ökar. Äldre är enutsatt grupp där risk för undernäring, ätproblem och sömnlöshet är vanligtförekommande. Frågan är om risk för undernäring och ätproblem är vanligare hos äldresom lider av sömnbrist. Syftet: Var att undersöka om det finns ett samband mellansömnlöshet och risk för undernäring samt mellan sömnlöshet och ätproblem hos äldrepatienter. Metod: Studien genomfördes som en kvantitativ tvärsnittsstudie. Materialetkom från en tidigare studie genomförd av sjuksköterskestudenter på Högskolan Kristianstad. Urvalet var äldre patienter som vårdades på sjukhus. Resultat: Resultatetvisar att risk för undernäring och ätproblem i kategorin energi/aptit är vanligare hospatienter med sömnlöshet än hos patienter utan sömnlöshet. Slutsats: Även omresultatet visar på att det finns ett samband mellan sömnlöshet och risk för undernäringråder det osäkerhet kring huruvida det är ett egentligt samband eller om depression kanvara orsaken till både sömnlöshet och undernäring. / Background: Studies show that one fourth of every patient in a hospital setting is inrisk of developing undernutrition. Complications of undernutrition are suffering for theindividual and prolonged hospital stay leading to increased healthcare costs.Undernutrition is expected to increase in the future when the elderly population grows.Undernutrition, eating difficulties and insomnia are common problems in the elderlypopulation. The question is whether undernutrition and eating difficulties are morecommon in elderly with insomnia or not. Aim: Was to investigate if there is acorrelation between insomnia and risk for undernutrition and between insomnia andeating difficulties. Method: The study was performed as a cross-sectional study. Thedata was obtained from a previous study performed by students at Kristianstad University. The sample consisted of elderly patients in a hospital setting. Findings:The study shows that risk for undernutrition and eating difficulties in the categoryenergy/appetite is more common in patients with insomnia than in patients withoutinsomnia. Conclusion: Although the study shows that there is a correlation betweeninsomnia and risk for undernutrition, there is an uncertainty if it’s a true correlation or ifdepression can be used as an explanation for both undernutrition and insomnia.

No description available.