Aim: The aim of this study is to examine similarities and differences in eating habits in students ages 16-19 in high school. Questions: How do eating habits differ between adolescent athletes and non-athletes? What significance does living conditions and religious background have on the eating habits of adolescents?   Method: This study is of a quantitative approach using survey questions. The method used was questionnaires. Three schools participated in the study. The school provided programs with and without athletic orientation. My purpose was to give out 200 surveys but in the end the total of handed out surveys landed on 141. I compiled a total of 140 surveys. The respondents were high school year one to four (Age 16-19).   Results: There was a tendency of a difference between students who participate in sporting activities and students who don't. The difference was mostly observed in their regularity of eating breakfast, fruits and vegetables. Other factors where a tendency of difference could be seen were gender, living with parents or on their own and participation in religious activities at least once a month.   Conclusions: The different eating habits between categories of students can be explained using the social cognitive theory, that students mimic the behavior of those around them. But it could also be explained by the ethnological theory, that people come from different cultures and thereby have different eating habits, or that there are environmental factors that have great impact on a person’s eating habits. / Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka skillnader och likheter i kostvanor hos elever som går på gymnasiet. Frågeställningar: Hur skiljer sig kostvanorna mellan idrottande och icke idrottande ungdomar? Vilken betydelse har boendeform och religiös bakgrund på ungdomars kostvanor? Metod: Metoden som användes var enkäter. Det var tre skolor som deltog i undersökningen. På de tre skolorna fanns både program med och utan idrottsinriktning. Jag räknade med att kunna dela ut 200 enkäter men delade i slutändan ut 141 enkäter och sammanställde därefter totalt 140 enkäter. Respondenterna var gymnasielever från årskurs ett till årskurs fyra. Resultat: Det fanns en tendens till skillnad mellan idrottande elever och icke idrottande elever vad gäller kostvanor under en skolvecka. Skillnaden ligger främst i hur regelbundet de äter frukost, frukt och grönsaker. Det fanns även vissa tendenser till skillnader i kostvanor mellan könen, om eleven bor hemma hos föräldrarna eller har flyttat hemifrån och ifall eleven minst en gång i månaden deltar i någon form av religiöst sammanhang eller ej. Slutsats: Att elever har olika kostvanor kan förklaras med den socialkognitiva teorin vilket mycket kortfattat innebär att elever kopierar andras beteenden. Men den kan även förklaras med den etnologiska teorin, det vill säga att människor kommer från olika kulturer och på grund av det kan ha olika kostvanor, eller att det finns olika faktorer i miljön och omgivningen som har stor betydelse för hur ens kostvanor ser ut. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2013</p>

Oregelbunden frukostkonsumtion är vanligare bland ungdomar än bland barn under 10 år och vuxna över 65 år. De som ligger i störst riskzon att få frukosten oregelbunden är de ungdomar som sover dåligt, inte utför någon fysisk aktivitet samt är överviktig. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om ungdomars frukostvanor hade ett samband med fysisk aktivitet, sömn och övervikt. Metod. Femtiofem ungdomar deltog i studien via enkät. Ett Chi 2 genomfördes.Resultat. Majoriteten av ungdomarna åt frukost dagligen. Att inte äta frukost på helger och vara inaktiv hade ett signifikant samband. Att inte äta frukost på veckodagar och sömn hade ett samband, dock inget samband mellan frukostfrekvens på helger och sömn. Övervikt och frukost hade inget samband. Konklusion. Till skillnad från andra studier som fått resultatet att ungdomar äter frukost sällan visade denna studie att frukostfrekvensen var hög bland dessa ungdomar. Sambandet mellan frukost och lite sömn kan också bero på att ungdomar var mer utvilade.

Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området. Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar. Denna litteraturstudie är därför inriktad på studier som har fortlöpt under minst 10 dagar och som använts sig av minst 40% fett i kosten. I resultatet kunde det påvisas att en långtidsadaption till en fettrik- och lågkolhydratkost i mer än 4 veckor, i de flesta fall inte gav någon förändring i uthållighetsförmåga. Däremot sågs en tydlig förbättring i uthållighetsförmåga hos majoriteten av studierna som fortlöpt under en kortare tid. Detta kan ha sin förklaring i mängden fett som användes under studiernas gång. Andra faktorer som också kan ha påverkat studiernas resultat är intensiteten, durationen, den aeroba kapaciteten och under hur lång tid studien fortlöpt. Slutsatsen i denna studie är att en fettrik kost kan förbättra eller bibehålla uthållighetsförmågan hos idrottare, där de de ligger på en intensitet mellan 50% - 60% av VO 2max. Detta på grund av att fettet oxideras optimalt på denna intensitet. Det är dock viktigt att kosten innehåller en hög fettprocent (minst 70 E% ) och en låg andel kolhydrater. / In today’s society, carbohydrates are thought to be the most important component for an athlete who wants to perform optimally, in both endurance- and more high intensive sports. A diet where fat represents most of the total daily energy intake has been shown to result in several benefits for the athlete. These benefits all lead to glycogen saving through a metabolic adaptation in the body. This adaptation takes place during both rest and physical activity and leads to an increased oxidation of fat. The saving of glycogen could lead to an improved endurance capacity where the athlete can continue the exercise for longer periods. The purpose of this study is to examine how a high fat diet affects the endurance capacity in athletes when compared with a carbohydrate-rich diet. Though scientists today disagree on the adaptation period – how long it takes for the body to adapt to a new diet. One study states that it takes 3-4 weeks for the body to adapt, unlike another study that claims that it only takes 7 days. Because of these scientific results, we have chosen to examine studies who have proceeded during at least 10 days, and who has used a diet composed with minimum 40 E% fat. Our results showed that an adaptation to a high fat diet during more than 4 weeks (long term adaptation), did not improve the athlete’s endurance capacity. However, a clear improvement was shown in the endurance capacity in athletes who ate the high fat diet during a shorter period (short term adaptation). The explanation of these results could be the amount of fat that the short term studies were using. Other factors that could influence the results are the exercise intensity, the duration of the exercise, current aerobic capacity in the athlete and for how long the study proceeded. The conclusion of this study is that a high fat diet can improve or maintain the endurance capacity in athletes who exercises at intensity between 50% - 60% of VO 2max. This is because of the fat who reaches its optimal oxidation at this point. Though it is mostly important that the diet contains a high fat percentage (at least 70 E%) and a small amount of carbohydrates.

Syfte och frågeställning Studiens syfte är att studera kostråd genom att empiriskt följa en och samma litteraturkälla; Vår Föda, från utgivningsstart 1949 och fram till 2005. Frågeställningarna är: Finns det skillnader i kostråden under tidsperioden? Vilken målgrupp vänder sig texterna främst till? Metod Tidskriften Vår Föda tar upp frågor främst kring matsäkerhet och kostvanor och presenterar artiklar skrivna främst av myndigheten Livsmedelsverkets experter inom olika områden. Genom en textanalys innefattande alla årgångar från 1949 till och med 2005 av denna tidskrift, har ett antal artiklar som tar upp kost och dess betydelse för en god hälsa legat till grund för hela studien. Valet av denna tidskrift grundar sig i dess unika kontinuitet över tid och valet av artiklar har gjorts efter en genomgång av artiklar, utifrån deras rubriker kring kost och hälsa. Resultat Studien gör gällande att kostråden under perioden är relativt konstanta, med fokus på blandad kost med begränsat fett- och sockerintag. Målgruppen är främst institutioner med yrkesverksamma personer inom kostområdet, skolor samt främst under senare år även privatpersoner som intresserar sig för kostfrågor. Slutsats De rekommendationer som ges kring kost i Vår Föda under de 56 åren som studien sträcker sig över har förändrats i ganska liten mån. Artiklarna är på senare tid skrivna för att kunna läsas av fler intressenter än enbart fackfolk inom kost och näringslära. Slutsatsen blir således att skillnaderna i rekommendationerna är små.

<p>I dagens samhälle är kostfrågor ett aktuellt ämne. Då hälsofrämjandet börjar redan i låg ålder är det viktigt att redan från början försöka påverka barn och ungas kostvanor. I arbetet gjordes en undersökning hos barn och unga i grundskolans senare del för att kartlägga deras kostvanor. Dessutom syftar studien till att belysa de skillnader som finns mellan pojkars och flickors kostvanor samt sambandet mellan barn och ungas kostvanor och hur de mår. Undersökningen genomfördes kvantitativt, det vill säga genom enkätundersökning. Populationen i undersökningen har överlag goda kostvanor. En tydlig signifikant skillnad som påvisades mellan pojkar och flickor var deras sallad/grönsaksintag. Flickor äter mer sallad/grönsaker än pojkar. En relation mellan kostvanor och välmående kan även presenteras i denna studie. Arbetets grund vilar på KASAM – känslan av sammanhang. Ett gott välmående är grundläggande för barn och ungas utveckling i skolan.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva på vilket sätt barn med diabetes och deras föräldrar blir informerade om kostens betydelse och vilken information som ges vid sjukdomen diabetes. Studien har en deskriptiv design och bygger på fem intervjuer av sjuksköterskor som arbetar med barn med diabetes på två olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna har gjorts av båda författarna tillsammans. Den analysmetod som används var kvalitativinnehållsanalys. De kategorier som framkom var: Tidig information om kostens betydelse, Informationen anpassas efter individ och familj,<strong> </strong>Informationshjälpmedel, Motiverande samtal och Samarbete mellan hem och skola. Barnen och deras föräldrar informeras av både läkare, sjuksköterska och dietist. Diabeteskosten är till största del dietistens område, men även sjuksköterskan informerar om diabeteskosten då patienterna ofta har många frågor som gäller just kosten.    Sjuksköterskorna använder sig av många olika hjälpmedel när de ska undervisa patienterna då alla lär sig på olika sätt. Med hjälp av de olika hjälpmedlen kan undervisningen anpassas till barnets ålder. Patientundervisningen sker till största del på sjukhuset, men även i den skola där barnet går eftersom det är viktigt att alla personer som finns runt barnet får lära sig om diabetes och diabeteskosten.</p>

No description available.

<p>Dagens hälsotrend har en baksida vid namn ortorexi. Ortorexi är en ätstörning där personer är alltför fixerade vid att äta nyttig mat och att träna överdrivet mycket. Deras livsstil blir en belastning för både kropp och själ. Depressioner och skador är vanligt. De som drabbas av ortorexi är framför allt unga personer med höga krav på sig själva. Vi har träffat en av dem: Maria Paulsson. I denna artikelserie kan ni även ta del av vår enkätundersökning som vi har genomfört på olika gym i Stockholm.</p>

No description available.

Studiens syfte var att granska om i vilken utsträckning skolan tillgodoser elevers behov av undervisning gällande kost, motion och hälsa. Resultatet pekar på att skolan har goda intentioner men begränsade möjligheter att nå upp till Lpo 94: s krav på att elever utövar någon form av fysisk aktivitet varje dag. Vidare visar resultaten att skolan har svårigheter att kunna undervisa de yngre åldrarna, i kost och hälsa på ett tillfredställande sätt, då lärarna upplever det som svårt att hitta bra material på grund av skolans otillräckliga budget. Konsekvenser för detta utmynnar i att skolor har svårt att efterleva intentionerna i Lpo 94