No description available.

Bakgrund Dåliga kostvanor hos den blivande mamman kanleda till kostrelaterade sjukdomar hos mamman samt fostret. Det är viktigt att ta reda på hur kvinnors kostvanor ser ut och hur väl de informationskällor till kost som finns tillgängliga, används av de gravida. Syfte Att undersöka kvinnors kostvanor och informationskällor gällande kost under graviditet.  Metod En webbaserad enkät innehållande 13 frågor distribuerades över internetbaserade hemsidor: Facebook, familjeliv.se och minbebis.se. Totalt deltog 211, respondenterna var gravida i minst fjärde månaden eller hade fött barn under de senaste fem åren. För att analysera datan användes icke-parametriska tester (Mann Whitney U-test, Chi-2 och Kruskal Wallis H-test). Resultat Medelålder på respondenterna var 31 år (sd 5) och 85 % uppgav att de hade barn sedan tidigare medan resterande av kvinnorna var gravida (13 av de gravida hade även barn sedan tidigare). Den mest frekvent använda informationskällan gällande kostråd var Livsmedelsverket.  Majoriteten (92%) av respondenterna ändrade inte sina matvanor under graviditeten. Ett ökat intag av grönsaker, frukt och fisk under graviditeten var en del av de förändringar som kvinnor genomförde. Relativt många av respondenterna uppgav att de konsumerat något eller några av de livsmedel som bör ätas med försiktighet under graviditet. Slutsats Baserat på kvinnornas kostintag innan graviditet skulle en kostförändring ha varit gynnsam. Dock ändrade endast 8 % av respondenterna sina matvanor under graviditeten. En relativt stor andel konsumerade också livsmedel som bör ätas med försiktighet under graviditet. Resultaten talar för att en större informationsspridning omkostvanor till blivande föräldrar är motiverat, för att minska risken för komplikationer hos mamman och fostret.

Bakgrund Endometrios utvecklas när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och på andra ställen i bukhålan. Centrala symtom vid endometrios är dysmenorré och visceral hypersensitivitet. Kostfaktorer som kan öka smärttillstånd är bland annat gluten, laktos, socker, lång tid mellan måltider, och oregelbundna måltider. Kostfaktorer som kan minska smärttillstånd är laktosfri kost, glutenfri kost, lågt sockerintag, och regelbundna måltider. Syfte Att undersöka i vilken utsträckning kvinnor med endometrios uppfattar kostfaktorers påverkan på smärttillstånd. Metod Undersökningen var av kvantitativ design med webbenkät innehållande bakgrundsfrågor, samt frågor kring kostfaktorers påverkan på smärttillstånd. Svar analyserades med Mann-Whitney U-test vid test av två oberoende grupper, och Wilcoxon signed rank test för analys av två beroende grupper. Rekrytering skedde i Facebook grupper dedikerade till endometrios. Urval av deltagare var kvinnor över 18 år med diagnosen endometrios. Resultat Deltagarna (n=127) uppfattade att kosten hade stor påverkan på smärttillstånd. Gluten, laktos, socker, fettrik mat, stora portioner och oregelbundna mål uppfattades försämra smärttillstånd mest. Kostfaktorer med störst minskning av smärttillstånd var regelbundna mål, lågt/inget sockerintag och laktos- respektive glutenfri kost. Stöd från vården kring kost vid endometrios var otillräckligt och deltagarna uppfattade att kosten inte var en del av behandling av endometrios, trots uppfattning att kosten hade kunnat ha en stor del i behandling av sjukdomen. Slutsats Deltagarna uppfattade att kostfaktorer har stor påverkan på smärttillstånd vid endometrios, och kan anses ha en större del i behandlingen av sjukdomen. Symtomvariationer och individuella upplevelser av endometrios gör det svårt att generalisera vilka kostfaktorer som påverkar alla kvinnor med sjukdomen. Symtomlindring vid endometrios är viktigt för ökad livskvalitet, och minskar vårdkostnader för individen och samhället. Mer forskning behöver därför göras för att forma en evidensbaserad kostbehandling för endometrios.

Das triple negative Mamma-Karzinom stellt eine Tumorart dar, welche besonders junge Frauen betrifft und eine schlechte Prognose aufweist. Unterstützende und pro- gnoseverbessernde Therapien sind deshalb Gegenstand aktueller Forschung. Eine mögliche unterstützende Therapie stellt hierbei die ketogene Diät dar. Diese Arbeit untersuchte die Fragestellung, ob β-Hydroxybutyrat (3OHB), welches als Hauptme- tabolit unter ketogener Diät oder beim Fasten erhöht ist, Einfluss auf das Zellwachs- tum triple-negativer Brustkrebszellen ausübt. Außerdem wurde eruiert, ob 3OHB die üblichen Behandlungsformen - Chemotherapie und Strahlentherapie - positiv oder negativ beeinflusst. In vitro wurden Versuche mit drei triple-negativen Brust- krebszellreihen unter möglichst physiologischen Bedingungen durchgeführt. Hierbei konnte durch 3OHB weder ein wachstumsfördernder noch ein wachstumshemmender Effekt beobachtet werden. Genauso zeigte sich bei den Chemo- oder Strahlenthera- pieversuchen keine durch 3OHB induzierte Wechselwirkung. In vivo durchgeführte Studien über den Einfluss einer ketogenen Diät finden sich nur vereinzelt. Um be- lastbare Daten zu erhalten werden deshalb weitere Studien in Zukunft vonnöten sein. Eine ketogene Diät könnte hierbei im Rahmen eines multimodalen Therapie- konzeptes eine unterstützende Rolle spielen, wofür erste Einzelfallstudien Hinweise geben / Triple-negative breast cancer is an aggressive cancer subtype affecting predominantly younger women. Owing to the worse prognosis obtained with standard therapy, alternative supportive approaches like ketogenic diet gain popular interest. Beta-hydroxybutyrate (3-OHB) is the main physiologic substrate generated during ketogenic diet. In this paper the effect of 3-OHB on metabolism, proliferation, and viability of triple negative breast cancer cells in vitro with exposure to cytotoxic chemotherapy and radiation was investigated. Different concentrations for 3-OHB, oxygen, chemotherapeutic agents and radiation doses were applied, resembling physiologic conditions within the tumor. 3-OHB did not influence cell proliferation and metabolism. Neither an inhibitory nor a growth-promoting effect for 3-OHB could be detected. The cytotoxic effects of chemotherapeutic agents as well as radiation were similar with or without the addition of 3-OHB. Given the limitations of in-vitro studies and the promising results of individual case studies, clinical trials investigating the effects of a ketogenic diet are necessary to provide further insights.

En stor andel av patienter undergående dialysbehandling uppvisar en avvikande följsamhet till de kost- samt vätskerestriktioner som ingår i behandlingen, orsakerna är flera. Komplikationer som uppstår på grund av bristande följsamhet är en ökad påfrestning för hjärta, kärl och en ökad risk för hyperparathyroidism med flera. Syftet var att belysa faktorer som påverkade följsamheten av kost- samt vätskerestriktioner hos vuxna patienter med kronisk njurinsufficiens och ordinerad njurdialysbehandling. Metoden var en litteraturstudie som baserades på Polit & Becks nio-stegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed nyttjades för databassökningen. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tolv artiklar som svarade mot syftet. Databearbetning av dessa gav tre huvudteman med tio underteman. Resultatet Faktorer med påverkan kunde delas upp i behandlingsrelaterade faktorer, demografiska faktorer och motiverande faktorer. Slutsats Följsamhet är ett mångfacetterat fenomen där patienten måste skapa sin egen väg men sjuksköterskan besitter goda möjligheter att främja patientens följsamhet. En stor andel av patienter med dialysbehandling uppvisar en avvikande följsamhet till de kost- samt vätskerestriktioner som ingår i behandlingen, orsakerna är flera. Komplikationer som uppstår på grund av bristande följsamhet är en ökad påfrestning för hjärta, kärl och en ökad risk för hyperparathyroidism med flera. Syftet var att belysa faktorer som påverkade följsamheten av kost- samt vätskerestriktioner hos vuxna patienter med kronisk njurinsufficiens och ordinerad njurdialysbehandling. Metoden var en litteraturstudie som baserades på Polit & Becks nio-stegsmodell. Databaserna Cinahl och PubMed nyttjades för databassökningen. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tolv artiklar som svarade mot syftet. Databearbetning av dessa gav tre huvudteman med tio underteman. Resultatet Faktorer med påverkan kunde delas upp i behandlingsrelaterade faktorer, demografiska faktorer och motiverande faktorer. Slutsats Följsamhet är ett mångfacetterat fenomen där patienten måste skapa sin egen väg men sjuksköterskan besitter goda möjligheter att främja patientens följsamhet

<p>This is an examination report in physical education. It focuses on the relation between excercise and nutrition and how this relation works in an icehockeygymnasium in a midsized city in Sweden. The training ratio for the students are 11-12 times a week which indirectly means that the nutricion is very important to them so that they have the strength to manage both training and school. In this examination report you can read about how the food is composed and how many meals the students are offered through their education program. The persons that I´ve interviewed are the head coach, the president of the school restaurant and three students.</p><p>The students have practise in the noon two times a week, on Tuesdays and Thursdays. These days they are offered breakfast and lunch at the team restaurant, and a snack at the school restaurant. All three meals are adapted for athletes. During the other three schooldays they are offered a lunch in the schoolrestaurant that mostly fits the students needs for nutrition and they also get to eat the “athlete snack” at the schoolrestaurant.</p><p>My own concusions in this examination report is that the nutrition needs of the students seem to be nearly fulfilled. What can be better is mainly the communication between the headcoach and the president of the schoolrestaurant. Sometimes the students rejects to eat the food in the schoolrestaurant, and the personell don´t know why. A constructive dialogue between the students and the personell in the schoolrestaurant would therefore likely make the situation better.</p>

Bakgrund Orientering är en uthållighetsidrott där tempo och intensitet varierar, beroende på terräng och löparens navigationsförmåga, och den skiljer sig från vanlig uthållighetslöpning genom att den också innefattar kuperad terräng och ett kognitivt inslag. Prestationsförmågan hos orienterare kan därför antas vara mer beroende av kostens sammansättning än för vanliga löpare. Forskningen om kroppssammansättning, energiutgifter och kostintag hos orienterare är idag bristfällig. Syfte Syftet med studien var att undersöka kroppssammansättning, energiförbrukning och kostintag hos orienterare och jämföra detta med deras behov och de rekommendationer och krav som finns för orienterare för att prestera optimalt inom sin idrott. Metod I studien deltog 18 orienterare, nio män och nio kvinnor mellan 16 och 29 år, från strax under elitnivå till elitnivå inom orientering. Kroppssammansättningen undersöktes med Bodpod och bioimpedans. Under tre dagar, varav två träningsdagar och en vilodag, undersöktes energiförbrukning med aktivitetsmätare och aktivitetsdagbok samt kostintaget med en tre-dagars vägd kostregistrering. Resultat De manliga deltagarna hade en kroppssfettprocent på 11,4 ± 4,4 % och de kvinnliga på 26,2 ±4,5 %. Energiförbrukning under träningsdagar för manliga deltagare var 3804 ±451 kcal och för kvinnliga deltagare 2963 ± 391 kcal. Självrapporterat energiintag var 3233 ±564 kcal för män och 2384 ± 428 kcal för kvinnor. Intaget av protein var 1,6 g/kg kroppsvikt och av kolhydrater 4,8 g/kg kroppsvikt. Genomsnittligt fettintag var 32 energiprocent. Majoriteten av deltagarna hade en större energiförbrukning än sitt rapporterade energiintag. Slutsats Studien visade på en negativ energibalans hos majoriteten av deltagarna, främst under träningsdagar. Många deltagare borde öka intaget av kolhydrater och vätska för att optimera sin prestation. Mängden protein och fett låg relativt bra i förhållande till rekommendationerna. / Abstract Background Orienteering is an endurance sport where pace and intensity varies and differs from regular endurance running since it also includes hilly terrain and a cognitive component. The performance of orienteers can therefore be assumed to be more dependent on dietary composition than ordinary runners. There is currently insufficient research on body composition, energy expenditure and food intake of orienteers. Objective The aim of the study was to examine body composition, energy expenditure and dietary intake in orienteers and compare this with their needs and the recommendations and requirements for orienteers to perform optimally in their sport. Methods The study included 18 orienteers, 9 men and 9 women between 16 and 29 years, from just below the elite level to the elite level in orienteering. Body composition was investigated with Bodpod and bioimpedance. For three days, including two days of training and one day of rest the energy expenditure was investigated by activity monitors and an activity diary and dietary intake with a three-day weighed food record. Results The male participants had a body fat percentage of 11, 4 ± 4, 4 % and female at 26, 2 ±4, 5 %. Energy expenditure for male participants was 3804 ±451 kcal and for female participants 2963 ± 391 kcal. Energy intake was 3233 ±564 kcal for men and 2384 ± 428 kcal for women. Intake of protein was 1.6 g / kg body weight and intake of carbohydrates was 4.8 g / kg body weight. Average fat intake was 32 energy percent. The majority of participants had higher energy expenditure than their energy intake. Conclusion The study demonstrates a negative energy balance of the majority of participants. Many participants would be able to increase the intake of carbohydrates and fluids in order to optimize their performance. The amount of protein and fat was good in relation to the recommendations.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund Det nordiska samhället var för inte alltför länge sedan ett utpräglat bonde- och jägarsamhälle. Populationen har med tiden blivit allt mindre fysiskt aktivt och dåvarande basföda kanske inte längre matchar den nya livsstilen. Det är därför av stort intresse att undersöka hur blivande kostexperter ser på växtbaserad kost samt undersöka om utbildningen haft påverkat inställningen till dieten som förebyggande- samt kompletterande behandling av sjukdom. 1.2 Syfte Syftet är att undersöka dietiststudenters syn på växtbaserad kost. Mer specifikt hur deras inställning är till växtbaserade alternativ som ett hälsoval. Samt finns det några skillnader i synen på växtbaserad kost bland dietiststudenter, beroende på hur många terminer man studerat och kosthållning. 1.3 Metod Undersökningen genomfördes kvantitativt via en webbenkät tillgänglig via Facebook gruppen ”Alla Sveriges dietiststudenter” under hösten 2018. Analys av data gjordes via IBM SPSS statistics 24. Man Whitney U och Kruskal Wallis test användes som analysmetod med en signifikansnivå på &lt;0,05.                                                                       1.4 Resultat 60 studenter besvarade enkäten frivilligt. Ingen signifikant skillnad gällande syn på kosten upptäcktes vid jämförelse, oavsett hur många avverkade terminer, kosthållning eller inställning till kosten. Majoriteten konsumerade blandkost eller var Flexitarianer. Studenterna hade främst en positiv inställning till växtbaserad kosthållning, 1.5Slutsats Studenterna var inte ense om att växtbaserad kost skulle behövas som en sjukdomsförebyggande åtgärd, men den övervägande delen studenter hade en nyanserad bild av kosten, med både relevant information om positiva och negativa aspekter av denna. På grund av låg svarsfrekvens är det dock svårt att få generaliserbara resultat.