Syfte Syftet har varit att undersöka ungdomars tilltro till massmedia och reklam som kunskapskällor i kostfrågor. Frågeställningarna är följande: Vilka är ungdomars huvudsakliga kunskapskälla när det gäller kostfrågor? Har ungdomar ett kritiskt förhållningssätt till massmedias och reklamens kostbudskap? Finns det några skillnader mellan könen hur de anser sig påverkas av massmedias och reklamens kostbudskap? Metod I denna studie har vi gjort undersökningar genom kvalitativ och kvantitativ metod. Enkäter delades ut till 187 studerande ungdomar, 87 män och 100 kvinnor, som går tredje året på gymnasiet och intervjuer utfördes på sex av dessa elever. Undersökningen skedde i tre olika stora städer i Sverige, Stockholm, Karlskrona och Vellinge. En statistisk bearbetning av enkäterna utfördes med hjälp av SPSS där signifikantnivån var 95%. Resultat Majoriteten av ungdomarna, 68%, som deltog i enkätundersökningen och intervjuerna svarade att de fick sin kunskap om kost från massmedia, reklam i kombination med andra faktorer (t.ex. föräldrar, skola). TV och Internet framstod som stora sändare av informationen. Ungdomarna litade delvis på massmedias- och reklamens kostråd. Det fanns skillnader mellan könen varifrån de fick sin kunskap om kost. Fler kvinnor, 81%, än män, 50%, uppgav att de fick sin kunskap om kost från massmedia och reklam. Detta resultat visade sig även vara statistisk säkerställd. Det framkom ingen signifikant säkerställd skillnad mellan könen angående om de litade på de råd som gavs genom massmedia och reklam. Det fanns dock en skillnad dem emellan, vilken visade på att kvinnorna i större utsträckning litade på kostråden än vad männen gjorde. Slutsatser Vår slutsats är att ungdomarna fick en viss del av sina kostkunskaper från massmedia och reklam och att de till viss del litade på dem. Det fanns en signifikant säkerställd skillnad mellan männen och kvinnorna var ifrån de fick sina kostkunskaper. Kvinnorna fick i högre grad sina kostkunskaper från massmedia och reklam till skillnad från männen som fick sina främsta kunskaper från föräldrar och skola. Det fanns även en skillnad mellan könen vad gäller deras tilltro till massmedia och reklam. Detta visade sig dock inte vara signifikant säkerställt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskolans hälsofrämjande arbete ser ut i dagsläget, och vilka förbättringar som kan göras. Arbetet är inriktat mot kost och fysisk aktivitet. Ett delsyfte är att se om det finns skillnader beroende på vilken förskola barnen går på. För att undersöka detta utfördes kvalitativa intervjuer på fyra olika förskolor däribland en idrottsförskola. Undersökningen kompletterades även med observationer av de olika förskolegårdarna. Resultatet visar tydliga skillnader mellan idrottsförskolan och de traditionella förskolorna vad gäller det hälsofrämjande arbetet. Den största skillnaden var idrottsförskolans goda samarbete med idrottsföreningar och att den även engagerade föräldrarna i detta arbete. Slutligen kan det konstateras att det hälsofrämjande arbetet inom förskolan har gått framåt, men att det finns mer att förbättra. Vi hoppas att detta arbete kan leda till en ökning av idrottsförskolor i Sverige.

The aim of this study was to describe the importance of diet and physical activity related to Diabetes Mellitus (diabetes). Method used was a descriptive literature study based on empirical studies. The study shows that diet, physical activity and lifestyle-changes are very important factors when it comes to preventing and treating of diabetes. By the right diet and physical activity the treatment with medications in some cases can be superfluous and people with the disease could live longer and be healthier during their lifetime. Nurses have the responsibility to educate, inform and make sure that the diabetic patient gets the best care as possible specially suited for this individual patient. Several studies show that obesity and overweight is one of the biggest reasons of diabetes. To decelerate the dramatic rise of diabetes, preventive information-arrangements have to reach out to the world. The development with more sedentary work, TV-watching and fast-food is something that makes more people all over the world become ill. Also factors like tobacco and alcoholics have negative impact. There is a great need of information. With information, that people easily exaggerate themselves, can the issue with the growing disease lessen. People need to know how they can change their lifestyle, what kind of help is available and where the help can be reached. People may be in need of support and important is that the information reaches them in the right way. The study shows that the nurse has a very important role in the treating and preventing of diabetes, since he/she gets a close contact to the patients.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Barnlitteraturen bör, enligt min mening, utgöra en del av en helhet i arbetet med att tydliggöra sunda kostvanor för barnet. Om barnet får möta sunda kostvanor utifrån många olika forum, kan det lättare ta till sig förståelsen då ett brett utbud av ouppnådda mål erbjuds, utifrån sin individuella förståelse av fenomenet.

No description available.

Forskningen visar att introduktion av goda hälsosamma vanor för barn i tidig ålder bidrar till en hälsosammare livsstil som vuxen. Syftet är att ta reda på hur pedagogerna arbetar och resonerar kring begreppet hälsa med fokus på fysisk aktivitet och kost. De medverkande pedagogerna i undersökningen har en medvetenhet och kunskap om rörelsens betydelse och arbetar praktiskt med detta dagligen, bland annat genom utevistelse, rörelselek, gymnastik samt promenader till skog och mark. Det förekommer även matråd på förskolorna där pedagoger tillsammans med de kostansvariga kan vara med och påverka. Förskollärarna anser att det är viktigt att arbeta hälsofrämjande i förskolan för att ge barnen kunskaper och etablera grunda sunda vanor för livet.

Den psykiska ohälsan bland unga tjejer i Sverige ökar kraftigt. Studier visar på att interaktioner som, för individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien är, utifrån ett interaktionistiskt perspektiv, att undersöka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost. Den föreliggande studien genomfördes med fokusgruppsdiskussioner som metod, där två fokusgrupper med unga tjejer deltog. Diskussionsämnet i dessa fokusgrupper var kost, detta diskussionsämne resulterade automatiskt i samtal kring kroppsuppfattning. Resultatet visade på att beroende på interaktionens värde influerades deltagarna på olika sätt, där de signifikanta andra hade den största inverkan på skapandet av åsikter, beteenden och således kroppsuppfattning. Negativa interaktioner kan således skapa en negativ kroppsuppfattning hos individer, och kan vidare utvecklas till en ökad psykisk ohälsa hos individen. Positiva interaktioner resulterade i en inre tankeprocess hos deltagarna, dock mynnade dessa tankar sällan ut i ett konkret beteende.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i årskurs sju och åtta, på en specifikt utvald sex till nio skola i Mellansverige, ser på begreppet hälsa. Vilka kunskaper de har om kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan samt om det finns någon skillnad i kunskaper inom dessa områden mellan elever som går i idrottsprofilerade klasser samt elever i klasser med annan profilering. För att undersöka detta görs dels en intervjuundersökning av 16 elever samt en enkätundersökning vilken 163 elever deltog i. På skolan finns det sex klasser inom varje årskurs varav tre av dem har idrottsprofilering, medan de övriga tre har en profilering som inte har med idrott att göra. Av dessa sammanlagt 12 klasser i årskurs sju och åtta, deltog åtta av dem i enkätundersökningen. Ur dessa klasser valdes sedan en kille och en tjej ut, genom slumpmässigt urval, till att delta i intervjuundersökningen. Genom studien fann jag att en majoritet av eleverna kopplade hälsa till kost och fysisk aktivitet, medan faktorer som har med den psykiska och sociala hälsan kom i andra och tredjehand. De var få av de elever som deltog i studien som nämnde alla de tre faktorer som WHO inkluderar i sin tolkning av begreppet hälsa, vilka är de som nämns tidigare, det vill säga ”/…/fysisk, psykiskt och socialt välbefinnande” (Quennerstedt, 2006, s.45). Då det gäller elevernas kunskap om kost och fysisk aktivitet och dess inverkan på hälsan, visar studien att eleverna besitter ytliga kunskaper inom dessa områden. De har till exempel svårt att förklara positiva effekter av fysisk aktivitet och fysisk träning på djupet utan ger svar som till exempel ”man mår bra”. Elevernas syn på kost och fysisk aktivitets inverkan på hälsan visade sig inte skilja så mycket mellan de olika profilerna. Däremot kunde vissa mindre skillnader urskiljas, till exempel så visar studien att elever i idrottsprofilerade klasser ser på fysisk aktivitet ur ett psykiskt perspektiv i högre grad än elever i klasser med andra profileringar.

I min studie har jag undersökt vilka uppfattningar idrottande ungdomar har om kost och dess påverkan på prestation. De frågeställningar studien sökt svar på är: vilken målsättning har ungdomarna med sitt idrottande? Hur beskriver de sin måltidsplanering inför träning och tävling? Hur och från vilka tar de till sig råd och information om kost och kostråd? Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer med åtta stycken idrottande ungdomar i åldern 17 – 18 år, fyra flickor och fyra pojkar. Alla data har behandlats utifrån ett genusperspektiv och då främst genom begrepp som genusordningen och principerna isärhållande och hierarkisering. Resultatet visade att det finns ett samband mellan vilka mål ungdomarna har med sitt idrottande och hur mycket de tränar. Ett antal av informanterna hade klara mål med sitt idrottande medan några andra hade visioner. Majoriteten av informanterna uppfattade själva att de hade en bra kosthållning, måltidsplanering och sund syn på kost. Samtliga informanter hade en klar och bra uppfattning om vad bra kost innebär. De hade en uppfattning om att de själva åt bra och att deras sätt var det optimalaste för just dem och för nivån på deras idrottande. Dessutom framkom det att de inte åt ”skräpmat” eller sötsaker i samma utsträckning som sina inaktiva klasskamrater gjorde. Det framkom i studien att det fanns olika ”rådgivare” om kost som informanterna fick kostråd av men några la in sin egen värdering i rådet innan de beslutade att följa kostråden eller att avstå. Vad som också framkom tydligt var att samtliga informanter åt en kolhydratrik måltid 2 – 4 timmar innan träning eller match men varför de gjorde det visste de inte riktigt. Endast ett fåtal av informanterna kunde dock beskriva exempelvis kolhydraternas funktion för kroppen och dess påverkan på prestationen.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar? Metod De metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna. Som verktyg för att genomföra näringsberäkningen har ett kostdataprogram, Dietist XP, använts. Resultat Resultaten har varit att leverantörerna tillsammans får ett värde i näringsberäkningen som ligger nära SNR:s rekommendationer. Sett var för sig kan man se stora skillnader då ena leverantören ligger relativt nära riktlinjerna i samtliga avseenden medan den andra brister på fler punkter näringsmässigt. Vi har även sett skillnader i leverantörernas rutiner, avtal med kommunen, resurser samt personalnens kompetens. De faktorer som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten enligt leverantörerna var bland annat olika tillagningsmetoder som kokning och stekning samt även långvarig varmhållning. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att näringsberäkningar som är gjorde på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra skolmatens energi- och näringsinnehåll. Utbildning och kompetens är en betydande faktor i arbetet med skolmaten.