Syfte och frågeställning Studiens syfte är att studera kostråd genom att empiriskt följa en och samma litteraturkälla; Vår Föda, från utgivningsstart 1949 och fram till 2005. Frågeställningarna är: Finns det skillnader i kostråden under tidsperioden? Vilken målgrupp vänder sig texterna främst till? Metod Tidskriften Vår Föda tar upp frågor främst kring matsäkerhet och kostvanor och presenterar artiklar skrivna främst av myndigheten Livsmedelsverkets experter inom olika områden. Genom en textanalys innefattande alla årgångar från 1949 till och med 2005 av denna tidskrift, har ett antal artiklar som tar upp kost och dess betydelse för en god hälsa legat till grund för hela studien. Valet av denna tidskrift grundar sig i dess unika kontinuitet över tid och valet av artiklar har gjorts efter en genomgång av artiklar, utifrån deras rubriker kring kost och hälsa. Resultat Studien gör gällande att kostråden under perioden är relativt konstanta, med fokus på blandad kost med begränsat fett- och sockerintag. Målgruppen är främst institutioner med yrkesverksamma personer inom kostområdet, skolor samt främst under senare år även privatpersoner som intresserar sig för kostfrågor. Slutsats De rekommendationer som ges kring kost i Vår Föda under de 56 åren som studien sträcker sig över har förändrats i ganska liten mån. Artiklarna är på senare tid skrivna för att kunna läsas av fler intressenter än enbart fackfolk inom kost och näringslära. Slutsatsen blir således att skillnaderna i rekommendationerna är små.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar. - Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? Metod Kvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring. De motiverade sina klienter genom att framför allt förmedla kunskap men också med att ge stöd. Slutsats Studien visade att kostrådgivare är betydelsefulla för att typ-2 diabetiker ska lyckas med en livsstilsförändring. Resultaten uppmärksammar delar i rådgivning som är viktiga för beteendeförändring. Dessa är i linjer med empowerment-modellen vilken valts som teoretiskt ramverk för studien. Intressant vore att studera närmare hur kostrådgivarens nivå av kompetens har betydelse för deras klienters framgång. / Aim The purpose of this study was to find out how private nutrition counselor perceived their role in changing the eating habits of clients with type-2 diabetes. Furthermore, the study aimed to find out how private nutrition counselor motivated these clients to behavioral changes. - How does private nutrition counselor perceive their role in the work of behavioral changes of clients with type-2 diabetes? - How does private nutrition counselor motivate their clients with type-2 diabetes to changes in behavior? Method Qualitative research and semi-structured interviews were chosen for this study. The informants were four nutrition counsellors who worked in the private sector in Stockholm. The recorded interviews were transcribed and analyzed both deductively and inductively by content analysis. Results The results showed that dietary counselors see themselves as very significant to their clients' lifestyle change. They motivated their clients by primarily impart knowledge but also with support. Conclusions The study demonstrated that the nutritionist is important for type-2 diabetics to be able to succeed with a change of lifestyle. The results describe elements of counseling that are important for behavior change. These are in the line with the empowerment model which was selected as the theoretical framework of the study. It would be interesting to study further how nutrition counselor’s level of competence is important for their clients' success.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett komplext världsproblem framförallt relaterat till en stillasittande livsstil i kombination med ett högt energiintag. En kostomläggning i samband med träning har betydelse för både viktminskningsresultatet samt risken att drabbas av överviktsrelaterade följdsjukdomar. Det har setts en svårighet i att avgöra vilken kostinformation på internet som ger ett långsiktigt viktminskningsresultat. Syfte Syftet med studien var att studera inställningar till kostråd hos personer som tränar i viktminsknings- eller viktstabilitetssyfte. Metod Till studien valdes en kvantitativ metod där en länk till en webbaserad enkät på 20 frågor delades via Facebook. Datamaterialet bearbetades och analyserades i SPSS version 22. Deltagarna grupperades in i grupperna viktnedgång och viktstabilitet, och undersöktes utifrån frågeställningarna. För att se statistiska skillnader användes chi-2 test där signifikansnivån sattes till P<0.05. Resultat Det var 73 deltagare mellan 20 och 53 år som medverkade i studien. De delades upp i grupperna viktnedgång (46 kvinnor, 10 män) och viktstabilitet (10 kvinnor, 7 män). Det var i störst utsträckning gruppen viktnedgång som hade försökt gå ner i vikt tidigare och som ansåg att det var svårt.  De flesta kunde tänka sig att få kostrådgivning i framtiden men pris och tillgänglighet avgjorde ett framtida nyttjande, gruppen viktnedgång var de som i störst utsträckning trodde att kostrådgivning kunde hjälpa. Majoriteten hämtade kostinformation från hemsidor och internetforum. Slutsats De flesta kunde tänka sig kostrådgivning i framtiden beroende på tillgänglighet och pris, och framförallt de som tränade i viktminskningssyfte trodde sig bli hjälpta. Det fanns en viss osäkerhet kring vilka källor till kostinformation som var pålitliga. Företagshälsovård kan möjliggöra lättillgänglig kostrådgivning till ett rimligt pris för de som söker stöd, där behovet kan vara störst hos de som söker viktnedgång. / Background Obesity is a complex global problem mainly related to a sedentary lifestyle in combination with a high-energy intake. A dietary change in combination with exercise is important in both weight loss results and in reducing the risks of developing diseases related to obesity. There is a difficulty deciding what information on the Internet that can result in a long-term weight loss result. Objective The objective of this study was to investigate attitudes towards nutritional advice in people who exercise to lose or maintaining weight. Method A quantitative method was chosen for the study and a link to web-based questionnaire of 20 questions was shared via Facebook. The data was processed and analysed in SPSS version 22. The participants were divided into two groups, weight loss and weight stability, for further investigation from the objective. The chi2-test were used and the P<0.05. was considered to show a statistic difference.  Results In total, 73 people between 20 and 53 years participated in the study. The participants were divided into the groups weight loss (46 women, 10 men) and weight stability (10 women, 7 men). Previous weight-loss attempts were most common in the weight loss group and many considered it difficult. The most could consider nutritional advice in the future, depending on price and availability, and especially the weight loss group thought nutritional advice would help. The majority used homepages and Internet forum for information about nutrition. Conclusion Most participants could consider nutritional advice in the future, depending on price and availability, and especially those exercising for weight loss thought nutritional advice would help. There was some uncertainty about the reliability on different sources to nutritional advice. Perhaps occupational health services could enable accessible and not to expensive nutritional advice for those searching support, where the need may be greatest among them searching for weight loss.

The purpose of our study was to establish whether the knowledge about vegetarian diet was enough among nurses in order to practise professional nursing. We made an empirical study based on a questionnaire. Twenty-one registered nurses answered the questionnaire that consisted of mostly open questions. The result showed that almost everyone experienced that they gave dietcounselling and many nurses mentioned that dietcounselling was important. The majority of the nurses thought that they had enough knowledge to be able in order to deliver a fundamental dietcounselling but nobody considered that they knew much about vegetarian diet. / Syftet med vår studie var att lyfta fram sjuksköterskors kunskaper om vegetarisk kost, och se om dessa var tillräckliga för professionell omvårdnad skulle kunna bedrivas. För att få svar på våra frågeställningar gjorde vi en empirisk studie i form av en enkätundersökning. Tjugoen legitimerade sjuksköterskor svarade på enkäterna som bestod av till största delen öppna frågor. Resultatet visade att nästan alla upplevde att de gav kostråd och flera sjuksköterskor nämnde att kostrådgivning var viktigt. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att de hade tillräckliga kunskaper för att ge en basal kostrådgivning men ingen nämnde att de kunde mycket om vegetarisk kost.

<p>Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer.</p> / <p>The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.</p>

Syftet med denna undersökning var att undersöka barnmorskans syn på kostrådgivning till gravida kvinnor, om och hur de ger information om kost och i så fall vad de informerar om. Vidare undersöktes till vilken grad barnmorskorna på mödravårdscentralerna följer de rekommendationer om kost till gravida kvinnor som Svenska Livsmedelsverket tagit fram. En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes bland samtliga barnmorskor på mödravårdscentraler i Uppsala län. Det var 36 barnmorskor som deltog i studien (53 % svarsfrekvens) och som besvarade ett webbaserat frågeformulär. Resultatet från undersökningen visar att barnmorskorna ofta ger kostråd till den gravida kvinnan i samarbete med dietisten. Informationen ges då för det mesta både muntligt och skriftligt. Vidare visar resultatet att barnmorskorna anser att det är viktigt att ge kostråd till gravida kvinnor och att de allra flesta kvinnor får kostrådgivning på mödravårdscentralen. Barnmorskorna anser att de och den gravida kvinnan har ett gemensamt ansvar när det gäller information angående kost. Barnmorskorna grundar kostrådgivningen främst på Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer och undersökningen visar att de informerar om det mesta som det Svenska Livsmedelsverket tar upp angående kost under graviditeten. Slutsatsen av denna undersökning är att barnmorskorna ger en individuellt anpassad kostrådgivning som följer det Svenska Livsmedelsverkets rekommendationer. / The aim of this study was to examine what view the midwives have on nutritional guidance towards pregnant women, if they give information regarding diets, and if so, how they inform pregnant women, and also what the information consists of. Furthermore, the aim of this study was to determine how the midwives comply with the recommendations given by the Swedish National Food Administration. A descriptive cross-sectional study was carried out among all midwives at the maternity clinics in the county of Uppsala. There were 36 midwives that participated in the study (53 %) which consisted of a web based questionnaire. The result of this study indicated that the midwives frequently give nutritional guidance to the pregnant woman in collaboration with the dietician. The pregnant woman often receives both verbal and written information. The results also indicate that the midwives believe that it is important to give nutritional guidance to pregnant women and that most of them get this guidance at the maternity clinic. The attitude of the midwives is that they, together with the pregnant woman, have a mutual responsibility when it comes to information about nutrition during pregnancy. The midwives nutritional guidance is based on the given recommendations of the Swedish National Food Administration, and the study also shows that the information given by the midwife corresponds with the information that the Swedish National Food Administration emphasise. Therefore the conclusion of this study is that the midwives give an individually adjusted nutritional guidance which corresponds to the recommendations given by the Swedish National Food Administration.