Kolhydrater anses idag vara den viktigaste komponenten i kosten hos idrottare som vill prestera optimalt inom uthållighets- och högintensiv idrott. En fettrik kost där kolhydratintaget minimeras har dock visat på en rad fördelar, som alla leder till glykogenbesparing genom att kroppen genomgår en metabolisk adaption, som både vid vila och under träning leder till en ökad fettoxidation. Dessa glykogenbesparingar bör kunna leda till en bättre uthållighetsförmåga där atleten orkar utöva idrotten under en längre tid. Syftet med denna studie är därför att ta reda på hur en fettrik kost påverkar uthållighetsförmågan vid jämförelse med en kolhydratrik kost, genom att undersöka tidigare gjorda studier inom området. Forskare är idag oense om hur lång tid det tar för kroppen att adapteras till en ny kost. En studie anser att det tar 3 till 4 veckor, medan en annan anser att det tar 7 dagar. Denna litteraturstudie är därför inriktad på studier som har fortlöpt under minst 10 dagar och som använts sig av minst 40% fett i kosten. I resultatet kunde det påvisas att en långtidsadaption till en fettrik- och lågkolhydratkost i mer än 4 veckor, i de flesta fall inte gav någon förändring i uthållighetsförmåga. Däremot sågs en tydlig förbättring i uthållighetsförmåga hos majoriteten av studierna som fortlöpt under en kortare tid. Detta kan ha sin förklaring i mängden fett som användes under studiernas gång. Andra faktorer som också kan ha påverkat studiernas resultat är intensiteten, durationen, den aeroba kapaciteten och under hur lång tid studien fortlöpt. Slutsatsen i denna studie är att en fettrik kost kan förbättra eller bibehålla uthållighetsförmågan hos idrottare, där de de ligger på en intensitet mellan 50% - 60% av VO 2max. Detta på grund av att fettet oxideras optimalt på denna intensitet. Det är dock viktigt att kosten innehåller en hög fettprocent (minst 70 E% ) och en låg andel kolhydrater. / In today’s society, carbohydrates are thought to be the most important component for an athlete who wants to perform optimally, in both endurance- and more high intensive sports. A diet where fat represents most of the total daily energy intake has been shown to result in several benefits for the athlete. These benefits all lead to glycogen saving through a metabolic adaptation in the body. This adaptation takes place during both rest and physical activity and leads to an increased oxidation of fat. The saving of glycogen could lead to an improved endurance capacity where the athlete can continue the exercise for longer periods. The purpose of this study is to examine how a high fat diet affects the endurance capacity in athletes when compared with a carbohydrate-rich diet. Though scientists today disagree on the adaptation period – how long it takes for the body to adapt to a new diet. One study states that it takes 3-4 weeks for the body to adapt, unlike another study that claims that it only takes 7 days. Because of these scientific results, we have chosen to examine studies who have proceeded during at least 10 days, and who has used a diet composed with minimum 40 E% fat. Our results showed that an adaptation to a high fat diet during more than 4 weeks (long term adaptation), did not improve the athlete’s endurance capacity. However, a clear improvement was shown in the endurance capacity in athletes who ate the high fat diet during a shorter period (short term adaptation). The explanation of these results could be the amount of fat that the short term studies were using. Other factors that could influence the results are the exercise intensity, the duration of the exercise, current aerobic capacity in the athlete and for how long the study proceeded. The conclusion of this study is that a high fat diet can improve or maintain the endurance capacity in athletes who exercises at intensity between 50% - 60% of VO 2max. This is because of the fat who reaches its optimal oxidation at this point. Though it is mostly important that the diet contains a high fat percentage (at least 70 E%) and a small amount of carbohydrates.

Sammanfattning   Bakgrund: Övervikt och fetma har blivit en hälsofarlig nödsituation i västvärlden, i synnerhet bukfetma som är en av de viktigaste riskfaktorerna för kardiovaskulära sjukdomar. Den västerländska dieten domineras av högt förädlade livsmedel till låg kostnad vilket snabbt har utvecklat övervikt och överviktsrelaterade sjukdomar. Det finns olika behandlingsmetoder för att minska övervikt och fetma, där kost är en viktig komponent. Lågkolhydratkost kommer alltmer i fokus, som ett alternativ till de rådande näringsrekommendationerna. För att stödja och motivera personer med övervikt och fetma kan sjuksköterskan förmedla en personcentrerad egenvård enligt Orem. Sjuksköterskan skall enligt lag arbeta evidensbaserat och det krävs ständig uppdatering av forskningsläget. Syfte: Syftet var att studera effekten av lågkolhydratkost hos personer med övervikt och fetma. Metod: Litteraturöversikten är av kvantitativ metod och innehåller 15 vetenskapliga artiklar. Analysmodellen som användes var Fribergs analys. Resultat: Effekter av lågkolhydratkost visar signifikanta förbättringar i framförallt viktnedgång men även i blodtryck, blodfetter och blodsocker. De största effekterna av de olika variablerna sågs efter sex månader. Dessa effekter gav ofta en minskad användning av antidiabetika som följd. Slutsats: Då lågkolhydratkost har gynnsamma effekter på viktnedgång, blodfetter och blodsocker är behovet stort av långtidsstudier. Sjuksköterskan har en viktig roll att stödja och motivera personer med övervikt och fetma till livsstilsförändringar. Nyckelord: Viktnedgång, ketogen kost, lågkolhydratkost, egenvård / Summary Low-carbohydrate diets for overweight and obesity - A literature review   Background: Overweight and obesity has become a health hazard emergency in the western world, especially abdominal obesity which is one of the major risk factors for cardiovascular diseases. The Western diet is dominated by highly processed food at low cost, which has rapidly developed obesity and obesity related diseases. There are various treatment methods to reduce overweight and obesity by diet which is an important component. Low-carbohydrate diet comes increasingly into focus, as an alternative to the current nutritional recommendations. To support and motivate people with overweight and obesity, the nurse can convey a person-centered self-care according to Orem. The nurse should, by law, set their work based on evidence and that requires a continuous update of available research. Objective: The objective was to study the effect of low-carbohydrate diet in people with overweight and obesity. Method: The literature review is the quantitative method and contains 15 scientific articles. The analysis model used was Friberg analysis. an important role to support and motivate people with overweight Result: Effects of low-carbohydrate show significant improvements especially in weight loss but also in blood pressure, blood fats and blood sugar. The main effects of the different variables were observed after six months. These effects often gave a reduced use of antidiabetic drugs as a result. Conclusion: Since low-carbohydrate proven to have beneficial effects on weight loss, blood fat and blood sugar there is a great need for long-term studies. The nurse has and obesity to lifestyle changes. Keywords: Weight loss, ketogenic diet, low-carbohydrate diet, self-care

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer. SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen. METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts. Fem familjer från olika delar av landet deltog i studien. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare för att sedan transkriberas ordagrant. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Föräldrarna berättade om en rädsla och oro inför behandlingsstarten och att introduktionsperioden som familjerna erbjöds inför kostbehandlingen visade sig vara mycket viktig för kommande behandlingsprocess. Föräldrarna upplevde det svårt att tillaga en varierad kost och att det var viktigt med adekvata hjälpmedel och regelbunden vårdkontakt för att kunna tillämpa kostbehandlingen i vardagslivet. Deras behov av stöd förändrades under behandlingsprocessen. Genomgående var att informanterna upplevde att de sociala aktiviteterna anpassades efter kostbehandlingen. Föräldrarna upplevde det som viktigt att ha kontakt med andra familjer i liknade situation. Trots att föräldrarna upplevde flera olika praktiska och sociala problem ansåg de ändå att det positiva, som var kopplat till behandlingens resultat övervägde. En förälder uttryckte sig med orden ”Vi fick tillbaka vårt barn”- vilket återspeglar många föräldrars åsikt om behandlingen. SLUTSATS MAD och ketogenkost kräver mycket tid och kunskap för berörda familjer och påverkar deras vardag både praktiska och socialt. Med stöd från vård, barnomsorg, familj och vänner upplevde föräldrarna att det var lättare att upprätthålla behandlingen. Det finns också ett behov av att få prata med andra föräldrar och familjer som är liknande situationer. / BACKGROUND Modified Atkins Diet (MAD) and Ketogenic Diet are treatments prescribed to children suffering from refractory epilepsy. Patients with glucose transporter protein type 1 deficiency are also commonly treated with these diets, which are low in carbohydrates and high in fat. In Sweden, there are four hospitals implementing these treatments, but there is currently not sufficient information on how they are affecting the families. OBJECTIVE The purpose of this study was to explore how parents of children treated with MAD or Ketogenic Diet experience the treatment. METHOD Qualitative interviews based on a semi-structured topic guide was conducted. Five families from different parts of Sweden participated in this study. The interviews were recorded with an mp3 device and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was used for data analysis. RESULT The parents disclosed anxiety before the start of the treatment and they acknowledged that the first week of introduction, which they, were offered before the start, proved to be essential for the rest of the treatment process. The families found it difficult to cook a balanced meal according to the dietary requriements, and also that it was important to have adequate resources and routine contact with health services to be able to apply the treatment to daily life. Their need for support changed during the treatment process. The informants believed their social activities were accommodated due to treatment. The parents felt the need to be in contact with other families in a similar situation. One parent expressed him-/herself with the words “We got our child back”, which reflects many parents view, regarding the treatment. CONCLUSION MAD and Ketogenic Diet require a lot of time and knowledge and affect practical and social aspects in daily living. With the support of health care, child care, family and friends, the parents felt it was easier to maintain treatment. The informants also shed light on the necessity of being in contact with other parents and families in similar situations.