Bakgrund Undernäring är vanligt bland personer bosatta på vårdhem, närmare bestämt 15-40% av dem är undernärda. Det finns olika sätt att undersöka om en person är undernärd, en modell är Mini Nutritional Assessment (MNA). Studier som använts sig av MNA-modellen visar att undernäringen minskat från 36 % 1999 till 18 % 2008. Att matsedelsplaneringen utgår från vårdtagarnas behov är viktigt. Även om antalet välnärda ökat inom äldreomsorgen är undernäring fortfarande ett stort problem, därför känns det angeläget att belysa detta område. Syfte Syftet med undersökningen är att skapa en överblick hur måltidsrutinerna samt undernäring ser ut och hur den kan förbättras inom äldreomsorgen i Piteå kommun. Metod Studien gjordes enligt en kvantitativ metod med strukturerade intervjuer. En enkät utformades, denna fylldes i samtidigt som intervjun skedde över telefon. Tjugo personer intervjuades, dessa representerade var sin avdelning på ett äldreboende. En sammanställande analys gjordes i statistikprogrammet SPSS 21.0 som presenterades med beskrivande statistik. Resultat Vanligast var att de äldre åt i matsalen, enstaka individer åt inne på sitt rum. Knappt en tredjedel av respondenterna svarade att de tyckte att det doftade mat i matsalen. På samtliga boenden kunde nattfastan överstiga elva timmar. Oftast serverades kvällsmålet 1,5 timme efter middagen som serverades av 13 boenden klockan 16.30. Till lunch samt middag serverades två alternativ. Dessert serverades två till tre gånger per vecka. En regelbunden kontakt med dietist var sällsynt för samtliga boenden. På 55 % av boendena förekom undernäring. Slutsats Det uppmärksammades en nattfasta som kunde bli alltför lång. Att senarelägga middag och kvällsmål skulle kunna vara en lösning. Andelen som befann sig i riskzon till undernäring var alltför stor. Matsedeln stämde generellt väl överens med rådande riktlinjer.