<p>Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad. Malabsorption är den viktigaste faktorn för malnutrition hos patient med Crohns sjukdom. Vid intag av hög andel fett i kosten minskar den terapeutiska effekten. Hos barn med Crohns sjukdom som lider av malabsorption och växthämning är polymerisk diet den främsta behandlingen. För patient med IBD är hälften elementaldiet och andra halvan valfri nutrition gynnsam då återfallsfrekvensen minskar. Lägre nivåer av mikropartiklar påvisas hos patient med IBD, där vitamin D brist ingår. Sjuksköterskans uppgift är att bedöma patients näringstillstånd genom ett komplett nutritionsstatus. Nutritionsstatus består av anamnes, kroppssammansättning, fysiska tecken, muskelstyrka och laboratorieprover. För att patient med IBD ska kunna använda sig av nutritionsbehandling krävs mer konkret vetenskaplig forskning om kostrekommendationer. Även utveckling av nuvarande standardvårdplaner som är otillräckliga behövs.</p>

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad. Malabsorption är den viktigaste faktorn för malnutrition hos patient med Crohns sjukdom. Vid intag av hög andel fett i kosten minskar den terapeutiska effekten. Hos barn med Crohns sjukdom som lider av malabsorption och växthämning är polymerisk diet den främsta behandlingen. För patient med IBD är hälften elementaldiet och andra halvan valfri nutrition gynnsam då återfallsfrekvensen minskar. Lägre nivåer av mikropartiklar påvisas hos patient med IBD, där vitamin D brist ingår. Sjuksköterskans uppgift är att bedöma patients näringstillstånd genom ett komplett nutritionsstatus. Nutritionsstatus består av anamnes, kroppssammansättning, fysiska tecken, muskelstyrka och laboratorieprover. För att patient med IBD ska kunna använda sig av nutritionsbehandling krävs mer konkret vetenskaplig forskning om kostrekommendationer. Även utveckling av nuvarande standardvårdplaner som är otillräckliga behövs.

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for a person to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, which have a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurse it is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone of malnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished. Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines for nutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether the nutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient was malnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge. Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included. Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition and parenteral nutrition and followed a study specific protocol. Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutrition were partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the next caregivers when needed. Compliance to the guidelines for parenteral nutrition was deficient. Conclusion: The guidelines for nutritional assessment and parenteral nutrition are not used adequately. / Introduktion: En stadig balans mellan de livsviktiga näringsämnena krävs för att en person ska kunna hålla sig frisk och för att kroppen ska fungera. Den kirurgiska patienten kan drabbas av tillstånd som har en negativ inverkan på denna balans och kan riskera att drabbas av malnutrition. Det är viktigt att som sjuksköterska identifiera de patienter som är malnutrierade eller är i riskzonen för att drabbas av malnutrition då 30 % av alla patienter som vårdas på sjukhus är malnutrierade. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om de riktlinjer som finns för nutritionsbedömning och parenteral nutrition följs på en kirurgisk vårdavdelning samt om nutritionsbehandlingen/-stödet rapporteras vidare till nästa vårdform då en malnutrierad patient/riskpatient för malnutrition skrivs ut. Metod: 70 patienter som var inskrivna på den aktuella avdelningen i början av år 2011 inkluderades i studien. En journalgranskning gjordes utifrån ett journalgranskningsprotokoll, där innehållet utgick från de nutritionsriktlinjer som finns för verksamhetsområdet för kirurgi samt riktlinjerna för parenteral nutrition. Resultat: Journalgranskningen visade att de riktlinjer som finns för nutrition följs till viss del. Vad gäller rapportering av nutritionsbehandling/-stöd till nästa vårdgivarform görs detta då det är aktuellt. Följsamheten till riktlinjerna för parenteral nutrition var det som var mest bristfälligt. Slutsats: Riktlinjerna för nutritionsbedömning och parenteral nutrition följs inte i den utsträckning som det borde.