Hofer, Betina & Jörnmo, Henriett (2011)Att vara förälder till ett barn som avviker från normen. Malmö HögskolaI detta examensarbete skriver författarna om normer och normalitet, om vad normer är och hur normalitet ger sig uttryck i hemmet, samhället och skolan. Syftet med denna undersökning är att synliggöra problematiken kring normer och normalitet gentemot föräldrar till barn med någon form av diagnos, i detta specifika fall; Aspergers Syndrom. De frågeställningar man har utgått ifrån är följande: Vad innebär det ur ett föräldraperspektiv att leva, utifrån samhällets normer, med barn som har fått diagnosen Aspergers Syndrom? Och hur upplever föräldrarna till barn med diagnosen Aspergers Syndrom de normer som finns i skolan? Frågorna har besvarats genom att göra tre omfattande intervjuer med föräldrar till barn med Aspergers Syndrom. Det insamlade empiriska material visar tydligt att ett normavvikande beteende resulterar i att man blir annorlunda bemött och att självklara saker i vardagen blir svårare att hantera både för barnen och föräldrarna. Författarnas slutsats är att man trots en uttalad diagnos, och de prövningar och utmaningar det innefattar, ändå ska få lov att kallas ”normal”. De har utifrån undersökningsmaterialet fått upp ögonen för tron på individualism, att man ska se till den enskilda individens behov och anpassa både samhället och skolan utefter varje individs utvecklingsmöjligheter och därigenom skapa, inte bara ett välfungerande samhälle, utan även en skola för alla.

Att presentera sig själv med en berättelse är i vårt samhälle ett integrerat sätt att formulera och förmedla erfarenheter och kunskaper till andra vi möter. Genom berättelser artikulerar vi våra erfarenheter och tankar, samt skapar mening åt vår tillvaro. Men hur berättar vi om intima livshändelser som berör delvis tabubelagda ämnen? Var och hur talar människor om det som inte får talas om? Varför söker sig människor till digitala mötesplatser för att delge andra sina erfarenheter? Detta är funderingar som ligger till grund för denna etnografiska studie av livsberättelser i en digital miljö, inom ämnet medie- och kommunikationsvetenskap. Utifrån metoder som virtuell etnografi och narrativ analys är syftet med denna studie att undersöka hur erfarenhetsbaserade berättelser om uppväxten med en psykiskt sjuk förälder, som delas på ett internetforum, kan förstås som meningsskapande för individen. Uppsatsens centrala problemställning utgår från att förstå hur individer genom berättandet som handling, konstruerar identitet samt skapar ordning i sin omvärld. En annan viktig problemställning är också att förstå hur den kontext, inom vilken berättandet sker är medskapande av detta meningsskapande. Genom att analysera sju livsberättelser ur en narrativ teoretisk ansats, visar studien framförallt att individers tolkningar av händelser från barndomen kan, då de ordnas i livsberättelsens narrativa form, förstås som ett sätt för individen att förstå sin omvärld- och sig själva, så som de är idag. Med utgångspunkt i de anteckningar som förts under observationerna på webbplatsen och med Bruno Latours aktör-nätverks teori som analytiskt redskap, beskrivs också hur webbplatsens form och struktur samt regelverk kan betraktas som medskapande av berättelserna.

Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på aktiekursens reaktion på annonsering av förvärv. Delsyftet är att se hur aktiekursen påverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen. Teori Studien utgår från två olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillämpas är den effektiva marknadshypotesen och signalteorin. Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvärv från den svenska och amerikanska teknologibranschen. Förvärven granskas från tre olikt långa eventfönster och äger rum efter finanskrisen 2008. De bjudande bolagen har varit börsnoterade i minst 257 börsdagar. OMXS30 är det indexet som jämförs med de svenska företagen och Nasdaq-100 jämförs med de amerikanska företagen. Empiri Resultatet visar att den genomsnittliga avvikande avkastningen, AAR, har en minimal svängning och ligger väldigt nära noll. Den är signifikant på 5 procent-nivån på dagen innan händelsedagen med en AAR på -0,1771%. Den kumulativa avvikande avkastningen ligger även den väldigt nära noll. I det kortaste eventfönstret (-1,+1) är CAAR signifikant på 10 procent-nivån med -0,317%. I eventfönsterna (-2,+2) och (-3,+3) är resultatet nära noll.

Abstrakt Syfte Att beskriva upplevelser av avvikelserapportering som del av patientsäkerhetsarbetet på en operationsavdelning utifrån vårdpersonalens perspektiv. Bakgrund Avvikelserapportering inom hälso-sjukvård ger vårdpersonal möjlighet att anmäla avvikande händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada samt patientrisker. Syftet med avvikelserapportering är att vårdpersonal ska lära sig av misstag och är därmed en viktig rutin i det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Design Kvalitativ design. Metod Djupintervjuer med semi- strukturerade intervjufrågor och tematisk analys. Datainsamling pågick mellan april- juni 2016. Resultat Nio intervjuer på personal på en operationsavdelning utfördes. Två huvudteman identifierades, behov av återkoppling och källa till konflikt. Återkoppling beskrev som ett behov av öppet diskussionsforum och ökat lärande efter en avvikelserapport samt större kommunikativ tillgänglighet. Avvikelserapportering beskrevs som en möjlig källa till konflikt, både inom individen och mellan personal. Slutsats Resultatet visade ett behov av en mer effektiv kommunikationsprocess som möjliggör återkoppling för personalen gällande avvikelsehantering. Studien visade även ett behov av åtgärder som skyddar personalen mot känslor av inre konflikt samt konflikt mellan personal i och med avvikelserapportering.

Syftet med studien är att genom intervjuer bidra med kunskap om och hur pedagoger i förskolan observerar och följer om barn far illa samt vilka beteende som uppmärksammas. Utifrån studiens syfte har jag valt kvalitativa intervjuer för att få varje enskild pedagogs berättelse om arbetet kring detta ämne i förskolan. Genom intervjuer får jag en syn på hur pedagogerna tänker och arbetar kring barn som far illa i hemmet. Sammanlagt var det sju respondenter som deltog på tre olika förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna har liknande tankar att se när ett barn far illa i hemmet beroende på om det är fysiskt eller psykiskt barnet mår dåligt av. Det framkommer också svårigheter att observera och följa ett barn då signalerna kan vara lite diffusa och barnens signaler varierar från barn till barn.

<p>Diskriminering på grund av kön är förbjudet i Sverige. Kvinnor och män ska ha lika rättigheter och samma rättsliga skydd. Svensk lagstiftning är formellt sätt könsneutral ändock menar en rad författare och forskare att lagen genomsyras av könsnormerna i samhället. I denna studie har vi fokuserat på Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte är att se om det råder några skillnader i flickors respektive pojkars LVU domar. Genom granskandet av 20 domar från länsrätten i Västmanland har vi funnit problemkategorier som ligger till grund för analysen. Vad vi har funnit i studien är att könsnormerna i samhället speglar sig i lagen vilket leder till att både flickor och pojkar diskrimineras och därmed hotas könsneutraliteten. LVU ska skydda de unga, vi har dock funnit att lagen inte är användbar i alla situationer och för alla unga då lagen inte till fullo innefattar de ungas problematik.</p>

<p> </p><p>Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet. Resultatet består i sex olika teman som beskriver det karaktäristiska i upplevelsen av detta fenomen. Dessa teman är: <em>Villkor under uppväxten, det "normala", Resurser och krav, Gemenskap och tillhörighet, Utanförskap och yttre attribut och Självkänsla</em>. Ett av dessa teman utgör en möjlig essens och handlar om resurser och krav kring de möjligheter till hjälp som Sverige erbjuder människor med denna typ av problematik. Hjälp som finns men inte fördelas rätt.</p>

<p>Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar. Andra utsagor nyanserar existerande schablonbilder. En övergripande strävan är att lyfta fram styrkan hos grupper som utifrån ett samhällsperspektiv tenderar att betraktas som svaga. I antologin står att läsa om föräldraperspektivet på skolgången för barn med funktionshinder, människors väg tillbaka till arbete efter en längre tids sjukdom, sjukskrivnas identitetsskapande samt aspekter av livet som pensionär.</p>

<p>Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ledorden struktur, styrning och samsyn ofta är frånvarande i det vardagliga samverkansarbetet samt att informanterna efterlyser tydlighet och riktlinjer i detsamma. Samverkan bygger istället ofta på informationsutbyte och personliga kontakter emellan de enskilda professionella. Resultatet visar vidare att de professionella vill samverka och menar att tidigare upptäckt av barn som far illa och ett förbättrat helhetsperspektiv kring individen, är potentiella profiter vid fungerande samverkan.</p>

<p>Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar på KRIS, Kriminellas Revansch i samhället, under vårterminen 2006. Samtliga respondenter är män som alla har missbrukat droger och där fyra av fem har varit intagna på anstalt vid ett flertal tillfällen. Studien är en uppföljning av min C-uppsats ”Att återerövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att återrehabiliteras till det Svenska samhället”. C-uppsatsen påvisade bland annat ambivalensen klienterna kände till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svårigheter att återerövra ett Svenssonliv. Det visade sig också , av den statistik som redovisats, att många återfaller i brott inom en treårsperiod och att de som lagförts för narkotikabrott hade en större tendens att återfalla.</p><p>BRÅ:s rapporter visar alltjämt att många återfaller i brott. Bland annat har statistiken visat att ca 65% återfaller inom ett år beräknat från ingångslagföringen. </p><p>Syftet med studien är att undersöka vilken social betydelse KRIS har i samband med före detta kriminellas möjligheter till att rehabiliteras in i samhället, samt på vilket sätt stödgruppen hjälper den kriminella att ta sig tillbaka till Svenssonlivet. </p><p>Resultatet visar att KRIS medlemmar har en stark sammanhållning genom liknande erfarenheter och genom deras solida stadgar om total avhållsamhet mot droger och kriminalitet, där kamratstödet visar sig vara av stor relevans för att hålla sig nykter och drogfri.</p><p>Analysen påvisar bland annat att medlemmarna har bättre kontakt med myndigheter, samt att KRIS kan underlätta avbrytandet av ett negativt beteendemönster med risk för återfall. Den påvisar dock också att det finns risk för medlemmen att befästa en avvikarstatus samt att denne förankrar sig i föreningen på så sätt att en fullständig återrehabilitering inte sker.</p><p>Nyckelord: Svenssonliv, Avvikande beteende, Avvikelsekarriär, Gemeinshaft, Rollövertagande, Socialt kapital samt Återfall.</p>