Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska. Eftersom tidigare forskningbåde gett stöd, men även kritiserat teorierna, blev det intressant att undersöka vad detta arbetekunde uppnå för resultat. Respondenterna i enkätundersökningen fick besvara frågor om sinarelationer till de sociala banden, till skambeläggning samt uppge brottsliga förehavanden ochbrottsbenägenhet. Resultatet tyder på att brottsbenägenheten är skiftande, och att intresset för brottslighet ärnärvarande. Kopplat till de sociala banden återfinns ett antal signifikanta samband, därresultaten visar att band till föräldrarna är betydande, framför allt förhållandet till mödrarna.Att hitta stöd för återintegrerande skambeläggning är svårt, men det finns tydliga sambandmellan brottslighet, sociala band och skambeläggning. Exempelvis finns det ettanmärkningsvärt samband mellan känslor vid skambeläggning och det sociala bandetåtaganden, där främst vuxenhet är betydande.