Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning. Delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt åtaganden i studier och arbete visar inga signifikanta samband med inställning till brott. Teorin i sin helhet kan varken förklara flickor eller pojkars inställning utan det verkar finnas olika variabler som förklarar flickor och pojkars inställning. Det finns stora likheter mellan sambanden för inställning till politiskt våld och traditionella brott vad gäller förklarande variabler både i riktning och styrka. Detta gör att det går att ifrågasätta hypotesen att det råder en artskillnad mellan inställning till de olika brottstyperna. Regressionsanalysen visar att enbart kön, ålder, anknytning samt förtroende har en egen effekt på inställning när samtliga sociala band inkluderas. Om inställning till traditionella brott inkluderas är det enbart kön, föräldraanknytning och inställning till traditionella brott som får signifikanta effekter.

Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda och de boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot de boende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen av den sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilken betydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivsel och mående?  Datainsamlingen bygger på tre övergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessa metoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan vara lämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sin utgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplunds begrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffs sociala band. Den kultur som präglar det äldreboende vi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans med de fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymme där den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boende upplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga i många år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat att äldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs av samhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studie av hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.  Syftet med denna empiriska studie är att frambringa en ökad kunskap och förståelse för samspelet mellan de anställda ochde boende i ett äldreboende, samt hur personalens förhållningssätt gentemot deboende kan komma att få olika konsekvenser. Vi vill vidare belysa betydelsen avden sociala interaktionen i förhållandet anställda - boende. Vår frågeställning lyder: Vilkenbetydelse har social interaktion i förhållandet anställda-boende för trivseloch mående?Datainsamlingen bygger på treövergripande metoder; observation, intervjuer samt enkätundersökning. Dessametoder skall dels komplettera varandra men även ge oss olika data som kan varalämpliga i närmandet av att besvara vår frågeställning.  Tolkningen och analys vi gör har sinutgångspunkt i socialpsykologiska teorier och begrepp hämtade ur Asplundsbegrepp/teori social responsivitet, Alvessons organisationskultur och Scheffssociala band. Den kultur som präglar det äldreboendevi studerat karaktäriseras av en individanpassad vård där man tillsammans medde fysiska förutsättningarna strävar efter att skapa och därmed bevara utrymmedär den sociala responsiviteten kan komma till uttryck.  Konsekvenserna av detta kan bli att de boendeupplever trivsel och mående. Äldreomsorgen är och har varit en aktuell fråga imånga år, inte minst inom den politiska världen. Forskning har visat attäldreomsorgen ökar i utsträckning och kan komma att kräva mer resurs avsamhället med ökad kompetens av personal. Med detta i åtanken är denna studieav hög relevans då ämnet är ett växande problemområde.

No description available.

I detta arbete har jag intervjuat fyra kvinnor vilka alla har varit beroende av alkohol eller droger. Mitt syfte har varit att fokusera på dessa missbrukskarriärers brytpunkter, det som lett till att kvinnorna lämnat sitt missbruk. Jag har studerat likheter och skillnader gällande vilka faktorer som varit betydelsefulla för dessa kvinnor under deras väg tillbaka till ett drogfritt och nyktert liv.Jag har i arbetet antagit en narrativ ansats, och kvinnorna och deras historier har getts mycket utrymme i min uppsats. Jag har använt mig av tematiska intervjuer då jag samlat in mitt arbetsmaterial. Jag har försökt att i möjligaste mån låta kvinnornas berättelser genomlysa mitt arbete, och jag hoppas jag gett dem rättvisa.De slutsatser jag kom fram till efter att ha bearbetat mitt insamlade material var att det aldrig var endast en enskild händelse som ledde till att de intervjuade kvinnorna beslutade sig för att lämna missbruket bakom sig. Beslutet föranleddes hos alla kvinnor av flera händelser som tillsammans gjorde att de valde att gå en annan väg.

Introduktion: Ungdomsåren har blivit betraktade som de åren individer är som mest brottaktiva och ett av de vanligaste brotten unga individer misstänks för samt där unga har en högre återfallsfrekvens i är narkotikabrott. En teori som används för att förklara ungdomsbrottslighet är Hirschis (1969) teori om sociala band och en myndighet som kommer i kontakt med unga individer som begår brott är Frivården som är en del av Kriminalvården. Syfte: Syftet var att studera frivårdsinspektörers erfarenheter kring återfallsprevention för unga individer med narkotikamissbruk och kriminalitet med sociala band teorin som grund. Metod: Åtta frivårdsinspektörer från Norra delen av Sverige deltog i studien som bestod av 30-45 minuter individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrån en deduktiv ansats med en tematisk analys. Resultat: Alla fyra sociala band var betydelsefulla i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete, anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band av störst vikt. Frivårdens arbete med att stärka unga individers sociala band bestod av behandlingsprogram, motiverande samtal, nätverkskartor, lekmannaövervakare och samhällstjänst. Diskussion: I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning. Cornish och Clarke's (1987) teori om Rational Choice diskuteras även som en möjlig teoretisk utgångspunkt då vikten av individens egen vilja belystes av frivårdsinspektörerna. Slutsats: Sociala band är en väl tillämpbar teori i frivårdsinspektörernas återfallspreventiva arbete. Anknytning till konventionella personer samt övertygelse om samhällsordningens legitimitet var dock de band som var av störst vikt i frivårdsinspektörernas arbete. Arbetet för att stärka unga individers sociala band består av behandlingsprogram, motiverande samtal, insättning av lekmannaövervakare, nätverkskartor samt samhällstjänst. / <p>2015-06-03</p>

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band. Sex skolkuratorer intervjuades angående deras brottspreventiva arbete utifrån att öka flickornas anknytning, åtagande, delaktighet och övertygelse. En kvalitativ design med en deduktiv tematisk analys tillämpades, där elementen ur teorin om sociala band användes som teman. Skolkuratorerna upplevde att deras arbete utifrån elementen ur teorin om sociala band var brottspreventivt. Det brottspreventiva arbetet skedde genom att stärka flickornas anknytning till skolpersonal och klasskamrater, främja flickornas engagemang att uppnå mål såsom utbildning, öka flickornas delaktighet i exempelvis skol- och sportaktiviteter, samt öka flickornas känslor av övertygelse i samhället exempelvis genom reflektion. När kuratorerna arbetade med flickor med hedersrelaterade problem utifrån elementen ur teorin om sociala band upplevdes två olika brottspreventiva effekter. Den primära effekten av deras arbete var att minska flickornas risk för att utsättas för hedersrelaterade brott och en mer långsiktig effekt av deras arbete upplevdes vara att flickorna skulle bli mindre benägna att själva begå hedersrelaterade brott i framtiden. / <p>2014-06-03</p>

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band. Genom de skillnader och likheter som finns både mellan gruppen och dess omvärld liksom mellan deltagarna själva så påverkas identiteten och känslan av medlemskap stärks. En viktig aspekt när det gäller identiteten är att deltagarna medvetet strävar efter att inte fastna i några kategorier och inte heller tycker det är viktigt att framhäva sig själva på något speciellt sätt, varken som buddhist eller som gruppmedlem.

I denna studie var syftet att utforska sambandet mellan sociala band till en förälder eller vuxen, och substansmissbruk hos ungdomar som medicineras/har medicinerats för diagnosen ADHD. Detta har baserats på tidigare studier som kommit fram till att det finns ett samband mellan sociala band till en förälder och substansmissbruk hos ungdomar. Även studier som menar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och en ökad risk för substansmissbruk. Materialet har tagits från den amerikanska skolundersökningen Monitoring the Future (MTF) från våren 2022 där totalt 12 variabler sattes samman till två index. Den första rörande substansbruk under de senaste 30 dagarna och den andra rörande känslan av att kunna prata med en förälder/vuxen om de upplever problem. Dessa två index undersöktes både separat och tillsammans. För att avgränsa studien valdes att endast använda en faktor av närhet till vuxna, nämligen den känslomässiga närheten. Studien har sedan analyserats med hjälp av Hirschis teori om sociala band, avgränsat till anknytning till föräldrar, samt tidigare forskning kring ämnet.    Resultaten visade en hög grad av substansbruk hos ungdomarna samt att många av dem känner att de har en vuxen/föräldrar de kan prata med om de upplever problem. Detta gick delvis i linje med tidigare forskning som beskrev att fler ungdomar med ADHD hamnar i substansbruk. Andra källor visar samtidigt att ungdomar med ADHD har svårare att knyta an till en vuxen. Detta indikerade på att substansmissbruk hos ungdomar med ADHD inte har en lika stor koppling till föräldrar som hos ungdomar generellt som tidigare forskning har visat. Vidare påvisade resultaten av ett Chi2-test som genomfördes att det inte fanns något signifikant samband mellan substansmissbruk och sociala band hos ungdomarna som brukar/har brukat medicin för ADHD.

Denna studie intresserar sig för relationen mellan behandlingspersonal och patient under vistelsetiden på behandlingshem för missbruk. Studien är genomförd på ett behandlingshem med tolvstegsprogram som inriktning. Studiens syfte är att undersöka relationen mellan rådgivare och patient och vad relationen betyder för dem. Jag har använt mig av en etnografisk metod där jag samlat in material kring fenomenet genom deltagande observationer och intervjuer med målet att besvara mina frågeställningar: ” Hur ser rådgivare och patient på deras relation? Och Vilken betydelse har relationen mellan rådgivare och patient? Resultatet sammanfattas underföljande tre teman: Tillit, Känslor och Gemenskap. Dessa teman ansågs vara betydelsefulla för relationen och vad den strävade mot. För att förstå studiens resultat på ett djupare plan tillämpades en emotionssociologisk teori som behandlar sociala band med tillhörande begrepp som Samklang, Skam-stolthet och Alienation. Studien visar att relationen mellan rådgivare och patient är viktig för att ta sig ur ett missbruk och en del av behandlingen inom tolvstegsprogrammet.Nyckelord: Missbruk, Mellanmänsklig relation, Tolvstegsprogrammet, Tillit, Känslor, Gemenskap, Sociala band

<p>Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnat</p><p>söka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inom</p><p>samhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egna</p><p>berättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deras</p><p>livshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat in</p><p>vårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med en</p><p>hermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egna</p><p>berättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilken</p><p>betydelse de tillskriver KRIS och deras arbete. Vi har använt oss av Scheffs teorier för att</p><p>tydliggöra vikten av att skapa sociala band till sin omgivning då vår studie visar att de flesta</p><p>av intervjupersonerna beskriver bristande hemförhållanden där föräldrarna inte har axlat det</p><p>ansvar som krävs för att bidra med en trygg uppväxt. Genom stämplingsteorin har vi fått en</p><p>djupare insikt i hur en avvikarkarriär kan te sig samt påvisa vad det innebär att leva ett liv</p><p>utanför de förespråkade normerna. Då de intervjuade sökte sig till äldre förebilder tycks de ha</p><p>blivit mer inneslutna i en gemenskap som förmedlar en kriminell livsstil. Den kriminella</p><p>livsstilens grepp om intervjupersonerna har för många av dem bidragit till att de haft det svårt</p><p>att lämna det kriminella livsmönstret bakom sig. En trötthet till följd av ett destruktivt leverne</p><p>beskrivs emellertid av de flesta som en avgörande faktor för att ta steget till att leva ett liv</p><p>inom samhällets konventionella normer. Då intervjupersonerna bestämde sig för att lämna det</p><p>kriminella livet har KRIS för samtliga varit en ovärderlig källa till positiv gemenskap där de</p><p>nyknutna sociala banden tycks kännetecknas av stolthet och solidaritet.</p> / <p>The aim with this essay has been to examine ten individual stories about their way in and out</p><p>of a criminal lifestyle. The aim has also been to study the importance of the organisation</p><p>Criminals’ Return Into Society (CRIS) for these individuals that has chosen a drug-free and</p><p>law-abiding life. We have applied qualitative (semiformal) interviews to sample data and</p><p>adopted the hermeneutic circle to analyse the material. Our study shows that the majority of</p><p>the interviewed individuals, according to themselves, have defective home conditions and that</p><p>the parents have not taken the responsibility that is needed for a pleasant adolescence. When</p><p>they entered school many of the interviewed seem to focus on making friends instead of</p><p>putting effort into their studies. They searched attention among older pupils who became their</p><p>significant others and role models. To illustrate the importance of social bonds we have</p><p>adopted Scheffs terminology that gives a possible explanation for the continuously searching</p><p>after these bonds. The wish of making social bonds among their role models did that the</p><p>interviewed individuals became included in a community that contained a criminal and</p><p>destructive way of living. The criminal lifestyle seems to have them in a grip that takes them</p><p>further and further away from the conventional society. In most cases they seem to have</p><p>difficulties to leave the criminal way of living, many of them says that they were overcome by</p><p>tiredness and therefore choose a life within the conventional societies expectations. When the</p><p>interviewed decided to not be a part of a criminal lifestyle they all, in one way or another,</p><p>came to CRIS. CRIS has for all of them been an invaluable organisation that provides healthy</p><p>social bonds and confidence to start a new life within the advocated norms.</p>