Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning. Delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt åtaganden i studier och arbete visar inga signifikanta samband med inställning till brott. Teorin i sin helhet kan varken förklara flickor eller pojkars inställning utan det verkar finnas olika variabler som förklarar flickor och pojkars inställning. Det finns stora likheter mellan sambanden för inställning till politiskt våld och traditionella brott vad gäller förklarande variabler både i riktning och styrka. Detta gör att det går att ifrågasätta hypotesen att det råder en artskillnad mellan inställning till de olika brottstyperna. Regressionsanalysen visar att enbart kön, ålder, anknytning samt förtroende har en egen effekt på inställning när samtliga sociala band inkluderas. Om inställning till traditionella brott inkluderas är det enbart kön, föräldraanknytning och inställning till traditionella brott som får signifikanta effekter.