<p>Validerat; 20160612 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.</p>

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever. Dessa respondenter och deras upplevelser av metoden, ligger till grund för både uppsatsen och en senare rapport till Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Utifrån vår socialpsykologiska utgångspunkt har vi sedan bearbetat och analyserat materialet ur fem teoretiska perspektiv. Materialet tyder på att införandet av den nya metoden generellt upplevts positivt såväl av mentorer som av elever. Genom tillämpningen av kasamDIALOGEN ungdom kan mer personliga samtal initieras, vilket ger nya förutsättningar för elev och mentor att mötas. Materialet tyder på att de relationer som uppstår kan ha positiva effekter både i och utanför klassrummet. Något som även framgår tydligt är att relationernas karaktär skiljer sig åt mellan könen. En av grundtankarna med införandet av kasamDIALOGEN ungdom har varit att ”fånga upp” elever med problem, detta tycks fungera till viss del. Däremot tycks de elever som redan fungerar bra i skolan mer benägna att ta till sig kasamDIALOGEN ungdoms grundtanke och syfte.

Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning. / Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.

<p>Riksdagen beslutade att från och med höstterminen 2008 införa skriftliga omdömen från första klass. Detta har lett till en samhällsdebatt kring frågor om hur de skriftliga omdömena ska utformas, samt om och hur lärarna bör bedöma yngre elever. Inom pedagogisk forskning har bedömning framhållits som en viktig del av lärandet. Istället för att mäta kunskap ska bedömning gynna och skapa mening för lärandet. Skriftliga omdömen bör genom formativ bedömning bidra till tydligare information för elev och vårdnadshavarna. Författarnas syfte är att skapa förståelse för vilken innebörd rektorer och lärare i undersökningen ger individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen, samt vilka förutsättningar som skapats för implementeringen. Tillvägagångssättet är kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare. Undersökningen visade att samtliga rektorer och lärare framhåller att skriftliga omdömen förtydligar informationen kring elevens utveckling, samt att bra förutsättningar har skapats i form av tid och utbildning.</p> / <p>Parliament decided that in the beginning of the autumn semester of 2008, written discernments were to be implemented for every student from the first grade. This has led to public debate surrounding questions as how written discernments are to be designed and how teachers can and should evaluate younger students. In the field of pedagogical research the evaluation of students has been accentuated as a significant part of teaching. Instead of “measuring” knowledge, evaluations are meant to benefit learning and create meaning for teaching. Written discernments should through formative assessment contribute clearer information to student and caregiver. The purpose of the writers is to create understanding for the significance that headmaster and teacher, in the study, bring to individual development plans with written discernments and which conditions were created for implementation. The procedure is qualitative interviews with headmasters and teachers. The study showed that all headmasters and teachers call attention to that written discernments clarify the information concerning the students’ progress and that good prerequisites have been produced in the form of time and education.</p>