<p>Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.</p>

Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.

<p>Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. </p><p>Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. </p><p>Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. </p><p>Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. </p><p>Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.</p>

Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.