This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools’ role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education. The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels – since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg’s stages of moral development (with teachers’ evaluations of students’ capacity as a reference point of the students’ actual level of moral development) as well as on Kieran Egan’s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different “shapes of understanding”). There is also a specific interest in how the teachers’ evaluations of the students’ development in the two areas mentioned coincide. The study has been carried out in the shape of an electronic questionnaire sent to Upper Secondary School teachers in Stockholm. The results showed that there were great differences between the evaluations made by teachers working in vocationally oriented programs and by teachers working in programs preparing for further studies on higher levels. Generally, teachers working in programs preparing for further studies on higher levels estimated that their students had a capacity greater than average, whileteachers working in vocationally oriented programs estimated that their students had a capacity below average. Teachers working in “theoretical” programs to a larger extent estimated that their students had a use of cognitive tools which was to be expected from their age, while teachers working in vocationally oriented programs to a larger extent estimated that their students had a use of cognitive tools which could be expected from students not yet fully capable of reading and writing. The results also showed that the groups of students who were said to use cognitive toolsexpected from their age at the same time were estimated to have a relatively low level of capacity.

Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur religion med avseende på socialisation, moral och riter i en ömsesidig påverkan, speglar och inverkar på konstruktionen av genus i Marianne Fredrikssons bok, Anna, Hanna och Johanna. Utifrån romanen analyseras hur romangestalterna förhåller sig i sina tankar och sitt praktiska liv till religiositet. Studien begränsas till socialiseringens inverkan, förhållandet till riter och romangestalternas etiska resonemang.

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna. De kan inte alltid uttrycka vad de känner. När orden inte räcker till för att uttrycka känslorna kan symboler vara till hjälp. De symbolerna kommer barnen i kontakt med via sagorna. Sagornas symboler kan också vara en förenande länk mellan länder och olika kulturer. Gamla folksagor har ett djupt och meningsfullt innehåll som förmedlat livsvisdom över de geografiska gränserna i generationer. Med hjälp av sagan kan barnet förstå och hantera sina känslor. Nyare sagor är anpassade till den tid barnet växer upp i. Både gamla och nya sagor kan ge barnet trygghet, framtidstro och glädje. Sagan kan ge svar på barns funderingar över livsfrågor. Barn behöver få känna att de kan själva och att de kan påverka sitt eget liv. Det är viktigt att inte skynda på barnets utveckling. Man ska svara på frågorna vartefter barnet självt ställer dem. En bra saga ska vara lite spännande, gärna rolig. Barnet ska kunna identifiera sig med handlingen. Det onda och det goda ska mötas och det goda ska segra. Sagan ska ge barnet upplevelser. Sagor får inte vara så otäcka att de ger mardrömmar. Barnet måste kunna förstå rädslan och bearbeta den. Varje sagofigur är väldigt endimensionell för att barnet ska förstå figurens handlingar och reaktioner och därmed sig självt. Barn måste få bekräftelse på att deras känslor är respekterade för att kunna förstå andras känslor. Denna bekräftelse får barnet delvis genom sagorna som också visar barnet hur en större klarhet över verkligheten kan växa fram ur fantasin. Barn gillar magi på grund av att de har ett animistiskt tänkande. De upplever världsordningen utifrån föräldrarna och vad som sker i hemmet. Sagor kan minska rädsla och fördomar. Fantasin gör att barnet har lätt för att leva sig in i andra människors känslor. Det barn som tror på sagans sanning vågar också tro på att en ny kamrat som barnet är osäkert på och därför lite skrämt av med tiden kan förvandlas till en god vän. Det bästa med sagor är att de kan användas för att uttrycka sig på olika sätt. Barn gillar sagor med lyckliga slut som de kan identifiera sig med och som innehåller vardagliga händelser, humor, spänning och magi. Genom att lyssna, samtala, måla, dramatisera och musicera sagan får barnet tillgång till hela sin personlighet och genom upplevelserna sagan ger sker också en andlig utveckling.

”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, Barns tankar om livet. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang. Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp. Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet. Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning. Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande. Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion. Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Att undersöka bokföringsmanipulation är av stor betydelse bland stora företag eftersom manipulationer hos stora företag har stora risker för kunder och andra intressenter. Om många småföretagare skulle genomföra bokföringsmanipulationer, skulle konsekvenserna bli större än för stora företag. En redovisningskonsult som hjälper småföretagare att sköta löpande bokföring och rapportering till myndigheter har möjligheter att förhindra lagöverträdelse och genomföring av bokföringsmanipulation. Tidigare forskning fokuserade främst på stora företag som manipulerar för att presentera sina rapporter på bättre eller sämre sätt än det finns i verkligheten. Undersökningen har fokuserat på en redovisningskonsult och hens agerande på bokföringsmanipulation. Genom identifiering av flera utgångspunkter som kan påverka redovisningskonsultens agerande, försökte vi skapa förståelse kring redovisningskonsultens valmöjligheter och motivering till agerande.  Uppsatsen har inriktat sig att genomföra tre semistrukturerade intervjuer med redovisningskonsulterna. Intervjuerna har baserats på intervjuguide som utformats utifrån teoretiska antagande samt för att besvara undersökningens frågeställningar. Studien har abduktiv ansats eftersom den ger möjlighet att göra val mellan olika tolkningar som var antagna från respondenterna.  Resultaten visade sig att det kan förekommer bokföringsmanipulation bland företagare. Det finns olika riskgrupper bland kunder som kan försöka att manipulera med bokföringen. Om en redovisningskonsult vill driva långsiktiga verksamhet, undviker han eller hon att ta kunder som vill genomföra bokföringsmanipulationer. “Det är inte lönt” säger en av respondenterna. Det finns behov av framtida forskning kring omständigheter som nystartade redovisningsbyråer påträffar med kunder som vill genomföra bokföringsmanipulationer. Ytterligare förslag är en undersökning med liknelser och skillnader i agerande och påträffande av bokföringsmanipulation mellan kvinnliga och manliga redovisningskonsulter. / To investigate accounting manipulation is of great importance among large companies because manipulations at large companies have great risks to customers and other stakeholders. If small businesses were to carry out accounting manipulations, the consequences would be greater than for large companies. An accounting consultant who helps small businesses with accounting and reporting to authorities has the potential to prevent violations of the law and accounting manipulation. Previous research focused mainly on large companies that manipulate to present their reports in a better or worse way than they are. This thesis has focused on an accounting consultant and its actions on an accounting manipulation. By identifying several starting points that can influence the accounting consultant's actions, we tried to create an understanding of the accounting consultant's choices and motivation for action. The thesis has focused on conducting three semi-structured interviews with the accounting consultants. The interviews have been based on interview guides designed based on theoretical assumptions and to answer the survey's questions. The study has an abductive approach because it provides an opportunity to make choices between different interpretations that were adopted from the respondents. The results showed that there may be accounting manipulation among entrepreneurs. There are different risk groups among customers who may try to manipulate the accounting. If an accounting consultant wants to run a long-term business, he or she avoids taking clients who want to perform accounting manipulations. "It does not pay," says one of the respondents. There is a need for future research on circumstances that start-up accounting firms encounter with clients who want to carry out accounting manipulations. Another suggestion is an investigation comparing the differences in actions and the findings of accounting manipulation between female and male accounting consultants.

<p>Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.

Min strävan med detta arbete har varit att sätta mig in i hur barns tänkande i moralfrågor utvecklas och hur denna kunskap kan ha betydelse för den påverkan vi utsätter barnen för i skolan. För att ge mitt arbete en mer konkret karaktär, har jag valt inriktningen normer och normöverföring och arbetar efter följande huvudfråga: Hur kan barn i olika åldrar uppfatta och hantera regler och normer och vilka erfarenheter måste barn göra för att de av inre övertygelse skall hålla sig till reglerna? / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1995.

Detta är ett arbete som visar en del av de teorier som finns inom moralutvecklingen idag. Tyngdpunkten har lagts på Lawrence Kohlberg och hans stadieutveckling. Därtill kommer kritiker till dessa teorier att tas upp. Nancy Eisenberg och Carol Gilligans ”bry sig om”-perspektiv på moralutveckling kommer att ställas mot Kohlbergs mer rättviseinriktade teoristadier. De forskare som även kommer att tas upp är bortsett från ovannämnda, Earl Barnes, Margaret Schallenberger, vilka var de första som forskade i om barn hade en moralisk utveckling. Jean Piaget, vilkens teorier ligger till grund för Kohlbergs stadier och John C. Gibbs, som har delat upp Kohlbergs stadier i ett mer existentiellt utvecklingsschema kommer även att diskuteras. Dessa kommer att presenteras i kronologisk ordning. En undersökning gjord i England bland femåringar tas även upp vilken ska granska giltigheten i teorierna, samtidigt som resultatet ska tolkas och ses ur två perspektiv. Eisenbergs ”bry sig om”-perspektiv, vilken undersökningen är baserad på, ställs i jämförelse med Kohlbergs rättviseanpassade utvecklingsteori. Resultatet av undersökningen visar att teorierna stämmer överrens med verkligheten, men med kritikernas tankar i beaktande. Det visade även en skillnad i utveckling mellan pojkar och flickor. Denna uppsats är en teorigrund för vidare studier och handling inom detta område. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1997.

Detta arbete har vi skrivit för att vi ville lära oss mer om på vilket sätt lärare förhåller sig till elevernas etik och moralutveckling i skolans verksamhet. I bakgrunden har vi beskrivit olika forskares syn på barns och ungdomars moralutveckling. Vi har studerat vad som uttrycks i grundskolans läroplan angående etik och moral och även tittat på vikten av att ha en väl förankrad yrkesetik. För att ta reda på hur man arbetar med detta i skolan har vi gjort en kvalitativ intervjustudie med sammanlagt sex stycken yrkesverksamma lärare på två olika skolor. Vårt resultat påvisar vikten av att ha en positiv skolanda för att eleverna skall bli trygga som individer och utveckla ett kritiskt tänkande. En grundläggande förutsättning för detta är lärarnas pedagogiska förhållningssätt, samt att de har en medveten och genomarbetat handlingsplan när det gäller etiska och moraliska frågeställningar. Vår studie visar att de undersökta skolorna saknar detta. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 2001.