Bostadshyra utgör en speciell del av kontraktsrätten, men har starka drag av skyddslagstift- ning till hyresgästens förmån. Avtalstypen har en stark social och ekonomisk betydelse, både för individ och för samhället i stort. Det förekommer att hyresgäster beter sig på ett sätt som försvårar hyresvärdens fastighetsför- valtning. Hyresgäster kan till exempel röka inomhus och på balkonger, felsortera avfall, fel- parkera fordon och installera maskiner som innebär en risk för skada. Vad har en hyresvärd för möjligheter att komma till rätta med problem som uppkommer i hyreshuset? Ordnings- föreskrifter intas ibland i hyresavtal för att precisera hur hyresgästen förväntas uppträda. Lagstiftningen är dock alltför generell för att påvisa vad som gäller i olika situationer – enligt 12:24 JB har hyresgästen en skyldighet att ”väl vårda lägenheten” och enligt 12:25 JB att ”iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick”. Uppsatsen behand- lar avtalsutrymmet avseende vissa företeelser i hyreshuset mot bakgrund av de tvingande reg- lerna. Vilka skyldigheter kan hyresgäster åläggas genom hyresavtalet, och i vilken mån kan hyresgästers kontraktsbrott leda till någon påföljd? När lagstiftning görs tvingande är det viktigt att den hänger med i samhällsutvecklingen, så att aktuella problem får en lämplig och förutsebar lösning. Reglerna i 12 kap JB har en all- män utformning, varför reglerna kan anpassas till aktuella problem genom praxis. Det förut- sattes även i motiven att 12:25 JB skulle kompletteras med ordningsföreskrifter i hyresavta- let. Villkor kan delas upp i olika kategorier, men uppdelningen som sådan har inte någon bety- delse för villkorens giltighet. Det är innehållet som är avgörande. Emellertid gäller allmänna avtalsrättsliga regler kring avtalets ingående, varför samtliga villkor måste vara kända för båda parter vid avtalets ingående för att bli bindande. Som ett extra skydd för hyresgästen finns det regler om tolkning, jämkning och omförhandling av hyresvillkor. Reglerna avviker starkt från vad som i allmänhet gäller i kontraktsförhållanden. Analysen av olika ordningsföreskrifter visar att om de blir gällande mot hyresgästen, och om denne kan drabbas av någon påföljd vid kontraktsbrott, beror på vad villkoret innebär och hur det är utformat. De påföljder som oftast aktualiseras är skadestånd enligt 12:24 JB eller på allmän kontraktsrättslig grund, samt brutet besittningsskydd enligt 12:46 1 st 2 p JB. Vid förlängningstvist enligt 12:46 1 st p 2 JB ska en intresseavvägning mellan parterna göras. Förverkande kan ytterst sällan komma i fråga vid brott mot ordningsföreskrifter som inte endast är en precisering av 12:24–25 JB, då det enligt 12:42 p 8 JB krävs att kontraktsbrot- tet både är väsentligt och att villkoret är av synnerlig vikt för hyresvärden. RH 2006:34 och efterföljande avgöranden visar att domstolarna vid tillämpning av 12:46 1 st 2 p JB intagit en förhållandevis sträng hållning vid bedömningen av hyresgästers uppsåtliga kontraktsbrott. Det går inte att avtala om att en hyresgästs ansvar för skada ska vara strängare än vad som följer av 12:24 JB. Hyresgästen kan till exempel inte genom hyresavtalet göras ansvarig för rena olyckshändelser. En ordningsföreskrift kan dock inverka på culpabedömningen som ska företas vid vållande av skada enligt 12:24 JB. Vilken prägel ett hyreshus har är relevant för bedömningen av i vilken mån ett hyresvillkor kan göras gällande i en förlängningstvist. Om hyreshuset till exempel har profil av allergihus eller sjukhem kan hyresvärden uppställa villkor om rökförbud, men normalt inte annars. Till följd av att en intresseavvägning ska göras är det svårt att generellt avgöra vilka föreskrifter som blir bindande. Klart står att föreskrifterna ska ha ett meningsfullt och sakligt syfte. Hyresvärden har således viss möjlighet att påverka hyresgästers beteenden genom att ta in skäliga ordningsföreskrifter i hyresavtalet. Föreskrifterna fungerar som en varning om vad det finns för risker och hur hyresgästen förväntas handla för att förebygga skada. Om hyresgäs- ten bryter mot ordningsföreskrifterna riskerar denne att bli skadeståndsskyldig eller tvingas flytta.

No description available.

Ett grönt hyresavtal bidrar till att användandet av fastigheten sker på ett miljömedvetet sätt. Det gröna hyresavtalet inkluderar idag olika områden där hyresgästen och fastighetsägaren samarbetar för att uppnå energieffektivisering och ett brukande av lokalen som inte belastar miljön i för stor mån. En energieffektivisering kan göras genom att investera i mer energieffektiva tekniska system i fastigheten. Dessa åtgärder bör fastighetsägaren bekosta eftersom det är kostsamt samt för att den vanliga hyresgästen normalt inte har kännedom kring dessa system. Däremot bör hyresgästen bekosta de åtgärder som direkt leder till besparingar för hyresgästen, så som exempelvis belysning som kräver mindre energi eller närvarostyrdbelysning. I gröna hyresavtal betalar vanligtvis hyresgästen elräkningen, vilket bidrar till att hyresgästen har incitament till att utföra de åtgärder som direkt leder till en minskad energianvändning rörande el. Däremot är det fastighetsägaren som betalar för värme- och kylförbrukningen samt vattenförbrukningen och därefter fakturerar hyresgästen en schablonkostnad. Hyresgästen har inte incitament till att genomföra åtgärder som leder till en minskad energianvändning rörande dessa element, detta då hyresgästen inte kan ta del av de exakta besparingarna denne gör, då fastighetsägaren inte erbjuder mätsystem för förbrukningen per lokal. Därför bör det finnas mätsystem i fastigheten som kan mäta förbrukningen av el, värme, kyla och vatten per lokal.I nuläget utarbetas också en standardmall för gröna hyresavtal, som sedan ska ingå i Fastighetsägarnas Sveriges avtalsformulärsamling, som dess medlemmar kan tillhandahålla. Denna standardmall beräknas finnas att tillgå i början av år 2012. I denna standardmall bör ett brett spektrum av miljöfrågor behandlas. Standardmallen bör även undvika viljeförklaringar, och istället konkret hänvisa till det som hyresgästen åtar sig genom ett grönt hyresavtal. I dag är det enbart ett fåtal aktörer som erbjuder sina hyresgäster gröna hyresavtal. De mindre fastighetsägarna har generellt sätt inte kapital och resurser till att i dagens situation utveckla ett eget grönt hyresavtal. Standardmallen för de gröna hyresavtalen kommer leda till att de fastighetsägare, som idag inte har upprättat ett grönt hyresavtal, kommer att göra det. Genom standardmallen kan en implementering av de gröna hyresavtalen ske på den svenska marknaden. Standardmallen bidrar också till en slags definition av vad ett grönt hyresavtal ska innefatta för att faktiskt kunna kallas ett grönt hyresavtal. Om standardmallen anger en slags minimal prestation från fastighetsägarens och hyresgästens sida, skulle detta kunna vara en del i att kunna definiera vad som krävs för att ett hyresavtal ska kunna betraktas som grönt.

No description available.

Bostadshyresgästen har i hyreslagen ett direkt besittningsskydd vilket skyddar hyresgästen från att hyresvärden säger upp avtalet utan saklig grund. Om lägenheten förstörs kan dock inte besittningsskyddet skydda hyresgästen utan hyresavtalet förfaller. Genom hyresavtalets förfall upphör hyresvärdens och hyresgästens förpliktelser gentemot varandra, vilket medför att hyresgästen inte längre har rätt att nyttja lägenheten även om hyresvärden bestämmer sig för att återställa den. År 2018 presenterades Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs, Ds 2018:18. I utredningen diskuterades huruvida bestämmelsen angående hyresavtals förfall när en lägenhet förstörs bör ändras för att förbättra hyresgästens skydd. De förslag som presenterats är dels ett huvudförslag som innebär rätt till nytt hyresavtal och dels ett alternativförslag som föreskriver strikt skadeståndsansvar för hyresvärden. Uppsatsens syfte är att analysera de förslag som presenterades i Ds 2018:18 för att avgöra om dessa är ändamålsenliga. Ändamålet som departementspromemorians förslag jämförs med utgörs av en intresseavvägning mellan fyra skyddsvärda intressen i hyreslagen: äganderätt, avtalsfrihet, boendesociala aspekter och vårdplikt. Intressenas utveckling analyseras och utifrån utvecklingen fastställs dagens intresseavvägning, vilket utgör det ändamål som ska jämföras med departementspromemorians förslag. Resultatet av analysen är att departementspromemorians huvudförslag inte är helt ändamålsenlig utifrån det ändamål som uppställs i uppsatsen. Förslaget hade dock varit helt ändamålsenligt om det dessutom omfattat hyresgäster som inte fått tillträde till lägenheten när lägenheten blev förstörd, vilket undantagits i förslaget. Vad gäller alternativförslaget i departementspromemorian är resultatet av analysen att förslaget inte stämmer överens med det fastställda ändamålet, främst på grund av att de boendesociala aspekterna inte tillvaratagits i tillräcklig mån.

More efficient energy consumption is essential to secure a sustainable future, not least within the building and real estate sector which answers for approximately 40 % of the EU countries total energy consumption. One part of EU: s work to reduce the energy consumption is the directive on energy performance of buildings which among other things have lead to stricter demands on energy performance in new and renovated buildings. One of the difficulties with making buildings more energy effective is that it often demands big investments and although it results in lower operating costs the extent of these savings and therefore also the repayment time can be difficult to decide beforehand. To make it interesting for property owners and also tenants to invest in energy efficient buildings powerful incentives are needed. Favorable loans to energy efficiency projects are one example of governmental instruments that have been tested in other European countries with good results. Reduced operating costs appear to be the main incentive for property owners to make their buildings more energy efficient. The best result of an energy efficiency project is usually achieved by cooperation between property owners and tenants but in order to make that interesting it is important that both parts can profit from the savings. This has led to the development of different kinds of leases with incentives, for example green leases. Furthermore long term cooperation between property owners and contractors is crucial to achieve a good result when technical measures are performed. In addition to the immediate economic gains that can be made by renting out or operating in properties with high energy – and environmental performance it can be used as a part of the company’s marketing strategy to send out an environmentally conscious image. The result from the questionnaire survey that has been performed in this report, with representatives from property owners and tenants, shows that the stakeholders that have tried green leases and other innovative concepts are content with the result. Although there are many good incentives and methods to perform energy efficiency measures the result from this study also shows that many stakeholders are hesitant to try new methods. More information from successful projects is probably a good way to reduce the doubts. Through more information the advantages with energy efficient properties, leases with incentives and cooperation between stakeholders can be highlighted which is an important part in order to achieve the energy goals.

Nya arbetssätt har vuxit fram till följd av en osäker tid, vilket skapat möjligheter, men också tvingar arbetsgivare att ompröva sitt behov av lokaler. Under flera år har flexibla kontor diskuterats och hur kontorsmarknadens progression skapat förutsättningar som gjort att denna utveckling har kunnat fortsätta. Redan innan pandemin slog till fanns en stor efterfrågan på hyresavtal med korta löptider, vilket skapade ytterligare osäkerhet och gjorde det svårare att förutse framtiden. Efterfrågan på korttidshyresavtal förväntas fortsätta att öka under 2022, med avstegsklausuler som blir allt vanligare. Tidigare forskning har identifierat ett obestämt område i hur fastighetsvärdare och fastighetsägare värderar risken med hyresavtal med kortare löptid, givet den förändrade marknaden till följd av pandemin. En jämförelse med traditionella hyresavtal samt forskning kring värderingsmetoder och processer är ett spännande ämne för bland annat investerare och fastighetsägare. För att besvara studiens forskningsämne har kvalitativa intervjuer med fastighetsvärdare och fastighetsägare genomförts. Samtalen var semistrukturerade med frågor av öppen karaktär och ett induktivt förhållningssätt för att möjliggöra ett mer djupgående samtal. Syftet med denna forskning är därmed att titta på hur respektive part uppfattar risken förknippad med dessa hyresavtal och hur riskpremier och avkastningsräntor kommer till uttryck som ett resultat av den ökade efterfrågan på korta hyresavtal och avstegsklausuler. Resultaten visar att korta hyresavtal och avstegsklausuler inte påverkar värderingar för avkastningsfastigheter generellt, dock finns det vissa villkor i kontrakten som beaktas av marknaden. Samtidigt bör en fastighetsvärderare göra antaganden om vem som kommer att vara den mest sannolika köparen vid uppskattning av marknadsvärdet på en fastighet. Dessa villkor anses inte vara avgörande för större fastighetsbolag och pensionsfonder i Sverige. Eftersom internationella investerare inte besitter samma typ av marknadskunskap om Sverige som nationella investerare kan detta vara avgörande. / New ways of working have emerged as a result of an uncertain time, which has created opportunities, but also forces employers to reconsider their need for premises. For several years, flexible offices have been discussed and how the office market's progress has created conditions that have enabled this development to continue. Even before the pandemic hit, there was a great demand for leases with short maturities, which created further uncertainty and made it more difficult to predict the future. Demand for short-term leases is expected to continue to increase in 2022, with breakoptions becoming more common. Previous research has identified an indeterminate area in how property owners and property owners value the risk of leases with shorter maturities, given the changing market as a result of the pandemic. A comparison with traditional leases and research on valuation methods and processes is an exciting topic for investors and property owners, among others. To answer the study's research topic, qualitative interviews with property valuers and property owners were conducted. The conversations were semi-structured with questions of an open nature and an inductive approach to enable a more in-depth conversation. The purpose of this research is to look at how each party perceives the risk associated with these leases and how risk premiums and yields are expressed as a result of the increased demand for short leases and severance clauses. The results show that short leases and breakoptions do not affect valuations for return properties generally, however, there are certain conditions in the contracts that are taken into account by the market in addition to their conventional value. At the same time, a property valuer should make assumptions about who will be the most likely buyer when estimating the market value of a property. These conditions are not considered decisive for larger real estate companies and pension funds in Sweden. As international investors do not possess the same type of market knowledge about Sweden as national investors, this can be crucial.

Flexibilitet att kunna anpassa sin verksamhet är något som de flesta företag värderar högt i den snabbrörliga världen vi lever i idag och detta tillgodoses till stor del genom flexibla arbetssätt. Däremot, hur företag kan ges flexibilitet genom olika kontraktstyper kopplat till kontorslokaler är sparsamt behandlat inom litteraturen. Syftet med studien är utreda hur hyresgästernas behov av flexibla hyresavtal kan tillgodoses och hur fastighetsägarna kan agera för att fånga en förväntad betalningsvilja för denna flexibilitet Studiens resultat visar att det idag tycks finnas en efterfrågan på flexibla hyresavtal på Stockholmsmarknaden bland ett flertal olika företagskategorier. Detta tillgodoses främst genom tredjepartslösningar, optioner och även till viss del av färdiginredda lokaler med korta kontrakt. Av de företag som efterfrågar flexibilitet är det främst de med mellan cirka 10-20 anställda som idag inte får sina behov tillgodosedda. En av anledningarna till detta är att denna grupp bland annat har ett behov av att skapa en egen företagskultur och identitet med hjälp av lokalen, vilket inte alltid kan tillgodoses genom de lokallösningar som erbjuds via tredje part. Anledningen till det begränsade utbudet av flexibla hyresavtal beror till stor del på ett antal observerade friktioner i marknaden kopplat till dessa avtal. Det handlar främst om att flexibla hyresavtal är associerade med en ökad risk för vakanser och ökad arbetsbelastning för förvaltningsorganisationen. Ett sätt att hantera dessa friktioner är att öka hyresintäkterna för flexibla hyresavtal, vilket kan uppnås genom att en meny av kontrakt erbjuds hyresgästerna. Om hyresintäkterna ökas, samtidigt som risken förknippad med flexibla hyresavtal kartläggs bättre samt diversifieras, skapas möjligheter för att utbudet av flexibla hyresavtal ökar i framtiden. / Flexibility to adopt the business is highly valued amongst most companies given the rapid-changing world we live in. Today this is largely catered for through flexible working methods. However, how companies can be given flexibility through different types of contracts is sparsely addressed in the literature. Therefore, the aim of this study is to examine how supply and demand for flexible leases can be matched, and how property owners could act to capture a potential future increase in willingness to pay for flexible leases. The results of the study show that there seems to be a demand for flexible leases on the Stockholm real estate market in a number of different categories of companies today. This is mainly achieved through third party solutions, real options and a few types of short-term contracted premises. Among the companies that demand flexibility, it is primarily companies with between approximately 10-20 employees who do not receive their flexibility requirements today. One of the main reasons for this miss-match is because this group has a need to enhance their own corporate culture through the rented office space, which cannot always be met by the facilities offered through third party solutions. The reason for the limited supply of flexible leases can be derived from a number of observed frictions in the market, primarily because these leases are associated with an increased risk of vacancies and increased workload for the property management organization. However, as a counterpoint to this, a menu of different office leases with varying degrees of flexibility can be offered to tenants to capture the willingness to pay for flexibility. Thus, if the rental income increase, while the risk associated with the flexible leases is better identified and diversified, the supply of these leases might increase in the future.

Kontorshyresmarknaden i Stockholm har de senaste åren blomstrat med höga hyresnivåer, låga vakansgrader och en stabil ekonomisk tillväxt. Allt fler företag söker sig till kontor inne i Stockholm city vilket har lett till att hyresgästerna befinner sig i en position där det är konkurrens om utbudet på lokaler samtidigt som efterfrågan på mer flexibilitet i hyresavtalen har ökat. Hittills har få fastighetsägare i Stockholm börjat erbjuda mer flexibla hyresavtal till sina hyresgäster, istället har tredjepartsaktörer såsom coworking- och kontorshotellsbolag absorberat den marknad som möter hyresgästernas efterfrågan på flexibilitet. Den positionen fastighetsägarna i Stockholm befinner sig i just nu med höga hyror och låga vakanser gör att de inte behöver ta steget för att anpassa kontorsutbudet till hyresgästernas önskan om flexibilitet, men i takt med digitaliseringens utveckling, ändrade arbetsvanor och arbetssätt samt en potentiell annalkandelågkonjunktur kan detta komma att ändras. För de fastighetsägare som väljer att gå igenom processen för att anpassa lokalutbudet så att flexibla hyresavtal kan växa fram återstår dock frågan om hur lönsamt det kommer vara att erbjuda mer flexibla hyresalternativ. Detta arbete syftar till att undersöka betalningsviljan för flexibla hyresavtal rörande kontraktslängd, yta och service hos kontorshyresgäster i Stockholm CBD. För att fånga betalningsviljan har en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjustudie genomförts, där hyresgäster med kontor i CBD varit respondenter i båda undersökningarna. Resultaten från studien visar att det finns en mycket stor andel hyresgäster i Stockholms primära affärsdistrikt som är villiga att betala ett premietillägg om 4% på marknadshyran för att få ta del av gemensam service i form av reception, konferensrum, omklädningsrum och cykelgarage i fastigheten. En stor andel av hyresgästerna är även villiga att betala ett premietillägg om 25% på marknadshyran för att hyra ett kontor i en fastighet där det även finns tillgång till coworkingyta och därmed möjlighet att hyra extra arbetsplatser. Undersökningen visade även att det finns en relativt stor betalningsvilja för nyckelfärdiga kontor med hyresavtal som löper på obestämd tid och har kort uppsägningstid där premietillägget var 50% på marknadshyran. Tidigare studier visar att en efterfråga på flexibla hyresavtal hos kontorshyresgäster finns, och resultaten från den här studien pekar på att det också finns en vilja att betala mer än marknadsmässig hyra för att få mer flexibilitet i hyresavtalet. För fastighetsägare som är villiga att erbjuda mer flexibla hyresavtal kommer det vara viktigt att diversifiera hyresgästportföljen för att minimera den risk som flexibla hyresavtal medför. Genom att erbjuda hyresgästerna en meny av kontrakt kommer en större mix av hyresavtal kunna uppnås. / such as coworking and flexible office companies have absorbed the market that meets the tenants' demand for flexibility. The current market that property owners in Stockholm is in with high rents and low vacancies has led to a situation where they do not have to take the step to adapt the office supply to the tenants' desire for flexibility, but in line with the progress of digitization, changed working habits and a potential prospective recession this can change in the future. However, the question of how profitable it will be to offer more flexible rental options remains for those property owners who choose to go through the process of adapting the office supply so that flexible leases can grow. The purpose of this thesis is to examine office tenants’ willingness to pay for flexible lease agreements concerning contract length, area and service in Stockholm CBD. In order to capture the willingness to pay, a quantitative survey and a qualitative interview study were conducted, where tenants with offices in the CBD were respondents in both surveys. The results of the study show that there is a very large proportion of tenants in Stockholm's primary business district who are willing to pay a premium of 4% on the market rent in order to benefit from shared service in the form of reception, conference rooms, changing rooms and bicycle garage in the property. A large proportion of the tenants were also willing to pay a premium of 25% on the market rent in order to rent an office in a property where there is also access to a coworking area and thus the opportunity to rent extra workplaces. The survey also showed that there was a relatively large willingness to pay for turnkey offices with lease agreements that run indefinitely and have a short notice period where the premium was 50% on the market rent. Previous studies show that the demand for flexible lease agreements for office tenants exists, and the results from this study also indicate that a willingness to pay more than the market-based rent to get the flexibility exists. For property owners who are willing to offer more flexible leases, it will be important to diversify the tenant portfolio to minimize the risk that flexible leases entail. By offering tenants a menu of contracts, a larger mix of rental agreements can be achieved.

De hyresrättsliga reglerna innehåller stränga skyddsregler för lokalhyresgäster. Genom det indirekta besittningsskyddet ges en lokalhyresgäst rätt till ersättning motsvarande skadan av att verksamheten inte kan fortgå när uppsägningen anses obefogad. Hyresgästen skall alltså ekonomiskt sättas i en position som om uppsägningen inte ägt rum. Beräkning av ersättning för hinder eller intrång i näringsverksamhet, så kallad rörelseskada, vid obefogad uppsägning görs enligt 12 kap. 57 § och 58 b § 2 st. JB. Den mest förekommande metoden för att beräkna rörelseskada är avkastningsvärdeberäkning. Denna metod ger ett nuvärde som i princip skall motsvara rörelsens förväntade framtida vinster. I normala fall kan detta ge en rimlig värdering men det kan också bli orättvist när det kommer till blandavtal med hyresmoment. Blandavtalen innehåller delar som inte kan sägas vara direkt hänförliga till hyreslagstiftningen. De vanligaste blandavtalen vari hyresmoment kan ingå torde vara franchiseavtal och centrumavtal. Blandavtalen, särskilt franchiseavtal, skiljer sig från rena hyresavtal på sådant sätt att det mer liknar ett samarbete med ett ömsesidigt beroende. Ett avtalsförhållande som blandavtalen innebär, kräver därmed mer komplicerade avtal. Flexibiliteten som kan behövas för att få dessa avtal att få den verkan som parterna har tänkt är dock svår att uppnå om hyreslagstiftningen skall tillämpas på avtalsförhållandet. Högsta domstolen har utarbetat en praxis som ser blandavtalen som ett enda avtal vilket skall hänföras till hyreslagstiftningen, den så kallade enhetslinjen. I Solvallamålet, NJA 1971 s. 129, gavs en möjlighet att ett blandavtal skulle hänföras till annat än hyra om hyresmomentet var av klart underordnad betydelse. Detta har tolkats strikt. I ett franchiseförhållande kan enhetslinjen medföra att hela samarbetsförhållandets värde räknas in i en beräkning av rörelseskada. Detta kan i många fall bli orimligt. I två senare rättsfall[1] har dock, när det gäller beräkningen av ersättning för rörelseskada i franchiseförhållande, domstolarna valt att inte tillämpa enhetslinjen fullt ut. Observeras bör dock att de två senare rättsfallen rörde ett mycket speciellt franchiseförhållande med bensinstationer. Vi anser därför att förutsebarheten fortfarande inte är helt tillfredsställande på området. Därav har vi utarbetat alternativa tillvägagångssätt som kan ge vägledning i hur man bör tänka vid utformande av ett blandavtal med hyresmoment, för att ersättning vid obefogad uppsägning inte skall utgå med hela blandavtalets värde. Vi har beskrivit tillvägagångssätt för att separera avtalen genom olika bolagskonstruktioner samt ett sätt att göra blandavtalet till ett bolagsavtal. Syftet med att separera avtal är att på så sätt skilja de delar som inte är direkt hänförliga till hyreslagstiftningen från själva hyresmoment. Därigenom kan man undkomma att rörelseskadan beräknas på delar som hänförs till annat än hyresmomentet. I förhållanden där samarbetet är av större värde än själva hyresmomentet kan det vara bättre att utforma blandavtalet som ett bolagsförhållande. Räknas hyresmomentet som ett underordnat moment i bolagsförhållandet eller kan omständigheterna i övrigt anses avvika från vad som är normalt vid hyra - skall inte hyreslagstiftningen tillämpas. [1] NJA 2007 s. 1080 samt Göta hovrätts dom 2001-10-04, T 79-01.