<p>Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell</p><p>som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att</p><p>inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att</p><p>konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder</p><p>i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt</p><p>barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen</p><p>möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.</p>

The purpose of this study is to identify how the needs, demands and preferences for a certain service appear among University students in Kalmar. This is necessary to examine in order to create and design a possible service that will solve the problem with the University students eating habits.This study is based on a qualitative method with quantitative elements. The qualitative method contains of three focus group discussions. The quantitative method contains of a questionnaire. All respondents in this study fits in the target group.One important conclusion that we have stated after the investigation of this study, is that the nature of this problem seems to differ from person to person. Therefore, we realize that the solution of the problem needs to be individual and personal.

Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.

Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.

Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt. Drygt 60 % av eleverna äter alltid frukost. 20 % äter oftast frukost, 10 % äter sällan frukost. I min undersökning är det sammanlagt en elev av 68 som aldrig äter frukost. Den vanligaste förekommande frukosten består av : mjukt bröd med smör, ett glas mjölk/ o´boy, ett glas juice samt entallrik fil med flingor.

Detta är en komparativ studie med en kvantitativ metod vars syfte är att få förståelse för skillnader i barns studieresultat. Vi har med hjälp av PISA undersökt huruvida föräldrars socioekonomiska kapital samt hur barnets familjestruktur påverkar dess möjligheter till ett positivt studieresultat. I dagens samhälle ser familjer ut på flera olika sätt och strukturerna varierar beroende på det socioekonomiska kapital föräldrarna besitter. Skillnader i familjestruktur kan också se olika ut beroende på vilken välfärdsstat man bor i, anledningen till detta är att en god välfärd ökar möjligheten att klara sig som ensamstående förälder, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående. För att visa på stora skillnader valde vi att jämföra USA och Sverige där skillnaderna i välfärd är markanta. Resultaten i vår studie visade att ett land med ett samhällspolitiskt system som värnar om att ha en god välfärd, minskar den negativa effekten i studieresultat för barn ur en familj med ett lågt socioekonomiskt kapital. Vår studie visar på ett något annorlunda resultat än tidigare forskning, vilken har visat på ett samband mellan utbildningsnivå och föräldraskap; kvinnor som är lågutbildade tenderar i större omfattning att vara ensamstående föräldrar. Detta samband som tidigare forskning visat, går i vår studie endast att applicera på kvinnor i USA. Analysen har utgått från en deduktiv ansats och genom att använda ett redan färdigt datamaterial som vi modellerat om för att passa vår studie, har vi lyckats få en djupare förståelse. En förståelse i hur socioekonomiskt kapital påverkar familjestruktur och hur dessa två påverkar barns studieresultat.

SAMMANFATTNING Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad på vad som motiverar individuella idrottare jämfört med lagidrottare till att prestera goda studieresultat i gymnasieskolan. Metod I studien har observationer och intervjuer används för att samla in data. De 14 respondenterna som används i intervjuerna och 61 eleverna som observerats går i årskurs två vid ett idrottsgymnasium i mellan Sverige. Intervjusvaren behandlades och sammanställdes med hjälp av Johansson och Svedners intervjuguide samt Trostens intervjumall. Resultat Av svaren som framkom under intervjuerna visade det sig de individuella idrottarna hade lättare för att planera och ta eget ansvar för sina studier. De individuella idrottarna var vana vid att resultaten endast kunde påverkas av dem själva och de var vana vid att motivera sig på egen hand och sätta upp mål och riktlinjer som passade just dem. Generellt för båda grupperna var att alla menade att läraren var den viktigaste motivationsfaktorn för studierna. Slutsats I studien framkommer tydligt att den främsta motivationskällan för de deltagande eleverna är lärarens påverkan på eleverna och relationen de emellan såväl i klassrummet som i korridorerna och på fritiden. Den didaktiska kunskapen är, enligt denna studie, avgörande för elevernas motivation och på så vis avgörande för elevens studieresultat. Det visade sig i studien att KASAM2 kan vara modell att arbeta med i sin undervisning som lärare. De tre ledorden begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som KASAM bygger på är tre hörnstenar att ha med i planeringen av sin undervisning. Lyckas läraren göra ämnet begripligt och hanterbart för eleverna, ger det meningsfullhet som i sin tur skapar studiemotivation.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka psykisk hälsa, fysisk aktivitet och studieresultat bland gymnasieelever i årskurs tre. I studien har följande frågeställningar använts. - Vilken inverkan har uppskattad fysisk aktivitet på studieresultat? Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? - Hur påverkas elevers uppskattade psykiska hälsa av fysisk aktivitet? Finns det någon skillnad mellan män och kvinnor? - Hur påverkar elevernas fysiska aktivitetsnivå deras självkänsla? Metod I studien användes en kvantitativ metod som gick ut på att göra en enkätundersökning på gymnasieelever som gick i årskurs tre. Kontakt togs med gymnasieklasser som går i årskurs tre för att genomföra undersökningen. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Eleverna går ett studieförberedande program och svarade på frågor som handlar om elevernas psykiska hälsa, fysiska aktivitet och deras betyg. Totalt samlades 189 godkända enkäter in. Resultaten analyserades med hjälp av Excel och SPSS. Resultat Resultatet visar på låg korrelation mellan fysisk aktivitet och studieresultat bland gymnasieeleverna. Det visas även en låg korrelation mellan psykisk hälsa och fysisk aktivitet. Det fanns endast en korrelation bland kvinnornas fysiska aktivitetsnivå kontra studieresultat, det samma gällde psykisk hälsa kontra fysiska aktivitet, bland männen fanns ingen korrelation. Självkänsla och fysisk aktivitetsnivå hade också en låg korrelation. Slutsats Dataanalysen från undersökningen visar att det inte är någon större korrelation bland de mätningar som genomförts i studien. Enligt studien är det endast ett mindre samband mellan fysisk aktivitet och studieresultat och slutsatsen som kan dras utifrån detta är att det är möjligt att uppnå höga betyg trots att man inte är fysiskt aktiv. Samma sak gäller även mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, då korrelationen där är relativt låg. Korrelationen är också relativt låg mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa och slutsatsen som kan dras utifrån det är att det är möjligt att ha en god psykisk hälsa och prestera bra i skolan trots låg fysisk aktivitet. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Denna studie hade syftet att utforska sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat med kontroll för inflytande av socioekonomiska förutsättningar. En enkät med frågor om betyg, fysisk aktivitet och socioekonomiska bakgrundsfaktorer besvarades av 166 gymnasieelever vid en skolenhet i Norrbottens län. Resultaten visar att socioekonomiska faktorer saknade samband med studieresultat, men att intensitet hos fysisk aktivitet hade ett samband och att sambandet bestod även då sambandet kontrollerats för inflytande av socioekonomiska variabler.