Utbildning är något som de flesta människor behöver och är intresserade av att skaffa sig. Samhället utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begåvningar på så sätt tas till vara. Dessutom är utbildning en av de få metoder som individer kan använda för att flytta sig uppåt i social ställning. Det finns många teorier och mycket forskning som visar hur social klass påverkar individens beslut angående utbildningsval. Dessa studier visar även att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall på arbetsmarknaden. Det verkar dock finnas begränsat med studier som undersöker utbildningsval vad gäller inrikes respektive utrikes födda på högre nivå (eftergymnasial utbildning). Vi har därför valt en annan vinkling i vår analys och undersökt huruvida själva de val som individerna gör kan skilja sig beroende på ursprung. Sverige går mer och mer mot att bli ett mångkulturellt samhälle; år 2010 utgjordes 15 procent av befolkningen av individer som var utrikes födda. Det är därför intressant att se om det kan förekomma skillnader vid val av utbildningar mellan dessa två grupper (utrikes respektive inrikes födda). För att belysa eventuella skillnader utgår vi från två variabler för att få fram intressanta tendenser: inkomstnivåer samt arbetslöshetsnivåer. Som grund för de resultat har vi valt en kvantitativ ansats med regressionsanalyser. Analyserna grundas på sekundärdata med ett urval om 5000 individer, 2500 födda i Sverige och de övriga utomlands. Som läsare måste man ha i åtanke att utrikes födda inte är en homogen grupp, utan det finns stora sociala skillnader bland dessa i denna grupp. Det vi har funnit är att det finns skillnader hur de två grupperna (inrikes/utrikes födda) gör sina val. Det är mycket intressant att resultaten visar att inrikes födda tenderar att vara bättre på att välja utbildningar med högre generella årsinkomster, medan utrikes födda tenderar att välja utbildingar med lägre arbetslöshetsnivåer. På detta sätt skulle individernas invandrarbakgrund fungera som ytterligare en stratifieringsfaktor i valet av utbildning, och påverka individernas beslut gällande utbildningsinriktning.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst. Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Materialet resulterade i fem kategorier och 17 underkategorier. Det genomgående temat som kunde urskiljas i studien var ”en ständig strävan efter en fungerande amning”. Mödrarna beskriver en annorlunda start när barnet föddes för tidigt, ett mål var att klara av att amma utan sond. Alla mödrarna beskriver motgångar men också positiva erfarenheter av amning. Att ha kunskap om mödrarnas erfarenheter kan för barnsjuksköterskan vara viktigt för att få en bättre förståelse och kunna uppmuntra och hjälpa mödrarna under amningen. Studien visar på ny kunskap om vilka erfarenheter mödrar har av amningen efter hemgång.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt födda och sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhus möjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hur kvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas. Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölk till Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 – 140901. Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Den främsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn. Det upplevdes som positivt att mjölken som blev över kom till användning då många av kvinnorna kände till vikten av att barn och speciellt förtidigt födda får bröstmjölk. Något som upplevdes negativt var hantering av bröstpumpen samt att det var besvärligt att diska delarna efter användning. För att få fler kvinnor att donera bröstmjölk angavs att det kunde bli enklare att donera bröstmjölk. Möjligheten till bröstmjölksdonation ansågs behöva bli synligare, med mer information samt beskrivningar av den brist som idag råder på bröstmjölk och hur viktig den faktiskt är för barnens liv. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av att donera bröstmjölk var övervägande positiv och många kände att det var givande att hjälpa barn. De negativa upplevelserna bestod i att det var en del arbete och tid som krävdes för donationerna. För att få fler att donera bröstmjölk krävs mer information om möjligheten till donation och betydelsen av bröstmjölk.

SAMMANFATTNING Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning för nyfödda vårdas kritiskt sjuka och/eller ostabila nyfödda barn som är i behov av sjukvård dygnet runt. Miljön på avdelningen ska främja föräldrars medverkan och närvaro i vården vilket ska optimeras på moderna intensivvårdsavdelningar för nyfödda. Föräldrar till sjuka barn har rätt att vara närvarande och aktivt medverka i vården av sitt barn. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka föräldrars, vars barn tidigare vårdats på en intensivvårdsavdelning för nyfödda, tankar och synpunkter på utformning av en, utifrån deras erfarenheter, optimal intensivvårdsavdelning för nyfödda.   Metod: Enkäter skickades hem till föräldrar (n=39) vars barn vårdats på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala under minst en månad under 2015. Svaren i de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna (n=18) beskrev att personalens sätt att arbeta; rutiner, bemötande och kommunikation, både kunde underlätta och försvåra deras medverkan och närvaro i vården av barnet. Flertalet faktorer i avdelningens miljö påverkade föräldrars närvaro och medverkan både fyskiskt och psykiskt. Föräldrarna beskrev en stor vilja av att vara nära barnet under vårdtiden, där sova intill eller i närheten av barnet beskrevs som en viktig faktor för möjligheten att vara nära.  Slutsats: Föräldrarna beskrev att personalens rutiner och arbetssätt samt faktorer i avdelningsmiljön var väsentliga för föräldrars psykiska och fysiska närvaro och medverkan i vården. Viljan att vara nära barnet under vårdtiden upplevdes som stor bland föräldrarna. Nyckelord: Intensivvårdsavdelning för nyfödda, Miljö, Föräldranärvaro, För tidigt född

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation är ett omtalat problem i dagens samhälle. Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera utrikes föddas överutbildning i Sverige. Detta görs med hjälp av humankapitalteorin och diskrimineringsteorier. Även olika studier om överutbildning presenteras som visar att överutbildning dels förekommer på grund av skillnader i språkkunskaper. Tidigare forskning om diskriminering bidrar även med en förklaring om utrikes föddas arbetsmarknads­situation. För att bidra med ny kunskap om ämnet vill uppsatsen besvara om även skillnader i förmåga att förstå och se logiska samband i skriven text, det vill säga läsförståelse, kan vara en bidragande orsak till överutbildningen hos utrikes födda. För att undersöka detta har data från Programme for the International Assessment of adult competencies (PIAAC), som är en internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, analyserats. Utifrån det insamlade datamaterialet skapades fyra regressioner för att undersöka skillnaden i överutbildning mellan inrikes- och utrikes födda. Genom resultatet och den tidigare forskningen om ämnet kan det konstateras att det råder överutbildning hos utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar uppsatsen att detta till viss del kan förklaras av skillnader i läsförståelse mellan inrikes- och utrikes födda. Detta resultat ger ny insikt om varför överutbildning uppstår och skulle möjligtvis kunna hjälpa till att förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden om arbetsmarknadsåtgärder kan utformas på ett bättre sätt med hjälp av denna kunskap. Efter genomförda regressioner fanns det en del utav överutbildningen som fortfarande inte kunde förklaras, som med stöd av tidigare forskning och teorier till viss del skulle kunna förklaras av diskriminering.

<p>Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell</p><p>som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att</p><p>inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att</p><p>konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder</p><p>i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt</p><p>barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen</p><p>möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.</p>

Att inträda i skolans värld är ett stort steg i barnets liv. Sverige har en sådan skolstartsmodell som ger barnen möjligheter att inträda i skolans värld vid olika tidpnnkter. Varianten att inträda i skolans värld ett år senare används trots allt nästan inte alls. Det innebär att konsekvenserna av denna modell blir sådana att en del barn som är födda sent på året inträder i skolans värld utan att ha uppnått ålder sex år. Enligt forskarna påverkar detta negativt barnets skolgång och studieresultat. Däremot ger den tjeckiska skolstartsmodellen möjligheten till alla barn att inträda i skolans värld efter att de har fyllt sex år.

Det har tidigare uppmärksammats att magnetfältsnivåerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt på grund av den värmebädd som barnet ligger på. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfältsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfältsnivåer. Man har även funnit påverkan på hjärtfrekvensvariabilitet hos barn som vårdats i kuvöser och här misstänker man förhöjda magnetfältsnivåer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mätningar kartlägga lågfrekventa magnetfält i och kring två sorters kuvöser (Dräger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har långtidsregistreringar av magnetfältet utförts i båda kuvöstyperna. I den äldre kuvösmodellen, Dräger 8000 IC, uppmättes värden mellan 1.0 och 8.1 µT vid kartläggning av magnetfältet inne i kuvösen. De högsta värdena var lokaliserade ovanför värmeelementet, en bit från centrum av kuvösen. Magnetfältet i den nyare modellen, Giraffe OmniBed, varierade vid kartläggningen mellan 0.2 och 5.8 µT, där de högsta värdena uppmättes mot ena kortändan av kuvösen. Medelvärdet från långtidsregistreringarna i kuvöserna beräknades till 1.9 µT för Dräger-kuvösen och 0.2 µT för Giraffe-kuvösen. Medelvärden från långtidsregistreringarna användes även till att beräkna en medeldos för sju veckors heltidsvård av barn i kuvös, uttryckt i mikroteslatimmar. Medeldosen för Dräger blev för huvudet 2.9∙103 µT∙h och för resten av kroppen 2.4∙103 µT∙h. För Giraffe blev medeldosen för huvudet 4.4∙102 µT∙h och för resten av kroppen 2.7∙102 µT∙h. Långtidsregistrering av magnetfält i hemmiljö mättes också i ett äldre hus och i en nyare lägenhet för jämförelse. Medeldosen för sju veckor i hemmiljö blev 10 – 60 µT∙h. Sammanfattningsvis kan man konstatera att magnetfälten i den nyare kuvösen (Giraffe OmniBed) var betydligt lägre än för den äldre kuvösmodellen (Dräger 8000 IC), men är fortfarande något förhöjda jämfört med normal hemmiljö. / It has previously been observed that the magnetic fields in infant incubators can be relatively high, particularly due to the heating bed the child is lying on. In epidemiologic studies of childhood leukaemia in association with exposure to magnetic fields, an inclination to excess risk has been found amongst premature children that have been lying in infant incubators with high magnetic field levels. Influence on the heart rate variability has also been found in children that have been treated in incubators, where elevated magnetic field levels are seen as a possible explanation. The purpose of this study was to map the magnetic field exposure in two different infant incubators (Dräger 8000 IC and Giraffe OmniBed) and the peripheral equipment. Furthermore, the magnetic field was logged over time in both incubator models. In the older model, Dräger 8000 IC, magnetic field levels between 1.0 µT and 8.1 µT were measured during the mapping of the magnetic field distribution over the bed. The highest value was localized above the heater, a short distance from the centre of the bed. The magnetic field in the newer model, Giraffe OmniBed, varied between 0.2 µT and 5.8 µT during the mapping, where the highest value was localized towards one of the short ends of the incubator. The mean value from the long term registration was calculated to 1.9 µT for the Dräger incubator and 0.2 µT for the Giraffe incubator. The average magnetic field level from the long-term registrations was used to calculate a dose for the baby, expressed in microtesla hours. The average dose for seven weeks of full time treatment in an incubator was 2.9∙103 µT∙h for the head and 2.4∙103 µT∙h for the remaining body in the Dräger incubator. Corresponding values for the Giraffe incubator was 4.4∙102 µT∙h for the head and 2.7∙102 µT∙h for the body. Long-time registration in home environment was also conducted in an older house and in a newer apartment. The average dose for seven full weeks was then 10 – 60 µT∙h. The conclusion from all this is that the magnetic field levels in the newer incubator model (Giraffe OmniBed) was significantly lower than in the older model (Dräger 8000 IC) but still higher than in an average home environment.

No description available.

Bakgrund: Om ett barn föds för tidigt kan följden bli att barnet vårdas på en intensivvårdsavdelning. Dessa barn kan utsättas för många livsnödvändiga men smärtsamma procedurer under vårdtiden. Smärta är en negativ upplevelse för individen både på kort och på lång sikt. För att smärtlindra på ett optimalt sätt krävs smärtskattning med ett adekvat och validerat smärtskattningsinstrument. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjukvårdspersonalens inställning gällande smärtskattning av de för tidigt födda barnen samt sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattningsinstrumentet ”Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Studien syftade även till att undersöka relationen mellan sjukvårdspersonalens utbildningsnivå, år av yrkeserfarenhet på en neonatalavdelning och sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattning och smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag utfördes. En webbenkät administrerades till 144 barnskötare/undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor/barnmorskor och läkare. Sjuttioen enkäter besvarades varav 69 svar (48 %) inkluderades. Deskriptiva-, sambands- och gruppskillnadsanalys gjordes. Öppna frågor analyserades med hjälp av kondensering och kategorisering. Resultat: Sjukvårdspersonalen var överlag mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiva till smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorier och inställning till smärtskattning respektive smärtskattingsinstrumentet N-PASS påvisades. Resultatet kunde heller inte påvisa något signifikant samband mellan antal år inom neonatalvård och inställning till smärtskattning respektive smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Konklusion: Studien visade att inställningen hos sjukvårdspersonalen på den studerade neonatalavdelning är mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiv till det validerade smärtskattningsinstrumentet N-PASS som användes på neonatalavdelningen. / Background: When children are born prematurely, they may need treatment in an intensive care unit. During such hospitalization the children may be exposed to many life supportive but painful experiences. Pain is negative for the child both in the short- and long-term perspective. To relieve pain in an optimal way rating of pain with an adequate and validated instrument for estimating pain is required. Aim: To investigate the attitude of health care personnel towards estimating pain in premature neonates and using the instrument for estimating pain “Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Also, to investigate the relationship between the educational level of the health care personnel, number of professional years within neonatal care and attitude towards estimating pain and N-PASS. Method: A quantitative, cross-sectional study with qualitative components was conducted. A questionnaire was sent to 144 nursing assistants, nurses, midwives and physicians. Seventy- one responded of which 69 (48%) were included. Descriptive, correlative and analyses between groups were conducted. Open questions were analyzed using condensation and categorization. Results: The health care personnel were in general very positive to estimating pain in premature neonates and somewhat less positive to using N-PASS. There was no significant difference between the different health care categories towards estimating pain or using N- PASS. Also, there was no significant correlation between number of professional years within neonatal care and attitude towards estimating pain or using the instrument N-PASS. Conclusion: The study demonstrated that the attitude among health care personnel working at the neonatal ward was very positive towards estimating pain in premature neonates and somewhat less positive towards using the validated the instrument for estimating pain N- PASS, which was implemented at the neonatal ward.