Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst. Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Materialet resulterade i fem kategorier och 17 underkategorier. Det genomgående temat som kunde urskiljas i studien var ”en ständig strävan efter en fungerande amning”. Mödrarna beskriver en annorlunda start när barnet föddes för tidigt, ett mål var att klara av att amma utan sond. Alla mödrarna beskriver motgångar men också positiva erfarenheter av amning. Att ha kunskap om mödrarnas erfarenheter kan för barnsjuksköterskan vara viktigt för att få en bättre förståelse och kunna uppmuntra och hjälpa mödrarna under amningen. Studien visar på ny kunskap om vilka erfarenheter mödrar har av amningen efter hemgång.

SAMMANFATTNING Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning för nyfödda vårdas kritiskt sjuka och/eller ostabila nyfödda barn som är i behov av sjukvård dygnet runt. Miljön på avdelningen ska främja föräldrars medverkan och närvaro i vården vilket ska optimeras på moderna intensivvårdsavdelningar för nyfödda. Föräldrar till sjuka barn har rätt att vara närvarande och aktivt medverka i vården av sitt barn. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka föräldrars, vars barn tidigare vårdats på en intensivvårdsavdelning för nyfödda, tankar och synpunkter på utformning av en, utifrån deras erfarenheter, optimal intensivvårdsavdelning för nyfödda.   Metod: Enkäter skickades hem till föräldrar (n=39) vars barn vårdats på intensivvårdsavdelningen för nyfödda vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala under minst en månad under 2015. Svaren i de öppna frågorna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna (n=18) beskrev att personalens sätt att arbeta; rutiner, bemötande och kommunikation, både kunde underlätta och försvåra deras medverkan och närvaro i vården av barnet. Flertalet faktorer i avdelningens miljö påverkade föräldrars närvaro och medverkan både fyskiskt och psykiskt. Föräldrarna beskrev en stor vilja av att vara nära barnet under vårdtiden, där sova intill eller i närheten av barnet beskrevs som en viktig faktor för möjligheten att vara nära.  Slutsats: Föräldrarna beskrev att personalens rutiner och arbetssätt samt faktorer i avdelningsmiljön var väsentliga för föräldrars psykiska och fysiska närvaro och medverkan i vården. Viljan att vara nära barnet under vårdtiden upplevdes som stor bland föräldrarna. Nyckelord: Intensivvårdsavdelning för nyfödda, Miljö, Föräldranärvaro, För tidigt född

Det har tidigare uppmärksammats att magnetfältsnivåerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt på grund av den värmebädd som barnet ligger på. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfältsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfältsnivåer. Man har även funnit påverkan på hjärtfrekvensvariabilitet hos barn som vårdats i kuvöser och här misstänker man förhöjda magnetfältsnivåer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mätningar kartlägga lågfrekventa magnetfält i och kring två sorters kuvöser (Dräger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har långtidsregistreringar av magnetfältet utförts i båda kuvöstyperna. I den äldre kuvösmodellen, Dräger 8000 IC, uppmättes värden mellan 1.0 och 8.1 µT vid kartläggning av magnetfältet inne i kuvösen. De högsta värdena var lokaliserade ovanför värmeelementet, en bit från centrum av kuvösen. Magnetfältet i den nyare modellen, Giraffe OmniBed, varierade vid kartläggningen mellan 0.2 och 5.8 µT, där de högsta värdena uppmättes mot ena kortändan av kuvösen. Medelvärdet från långtidsregistreringarna i kuvöserna beräknades till 1.9 µT för Dräger-kuvösen och 0.2 µT för Giraffe-kuvösen. Medelvärden från långtidsregistreringarna användes även till att beräkna en medeldos för sju veckors heltidsvård av barn i kuvös, uttryckt i mikroteslatimmar. Medeldosen för Dräger blev för huvudet 2.9∙103 µT∙h och för resten av kroppen 2.4∙103 µT∙h. För Giraffe blev medeldosen för huvudet 4.4∙102 µT∙h och för resten av kroppen 2.7∙102 µT∙h. Långtidsregistrering av magnetfält i hemmiljö mättes också i ett äldre hus och i en nyare lägenhet för jämförelse. Medeldosen för sju veckor i hemmiljö blev 10 – 60 µT∙h. Sammanfattningsvis kan man konstatera att magnetfälten i den nyare kuvösen (Giraffe OmniBed) var betydligt lägre än för den äldre kuvösmodellen (Dräger 8000 IC), men är fortfarande något förhöjda jämfört med normal hemmiljö. / It has previously been observed that the magnetic fields in infant incubators can be relatively high, particularly due to the heating bed the child is lying on. In epidemiologic studies of childhood leukaemia in association with exposure to magnetic fields, an inclination to excess risk has been found amongst premature children that have been lying in infant incubators with high magnetic field levels. Influence on the heart rate variability has also been found in children that have been treated in incubators, where elevated magnetic field levels are seen as a possible explanation. The purpose of this study was to map the magnetic field exposure in two different infant incubators (Dräger 8000 IC and Giraffe OmniBed) and the peripheral equipment. Furthermore, the magnetic field was logged over time in both incubator models. In the older model, Dräger 8000 IC, magnetic field levels between 1.0 µT and 8.1 µT were measured during the mapping of the magnetic field distribution over the bed. The highest value was localized above the heater, a short distance from the centre of the bed. The magnetic field in the newer model, Giraffe OmniBed, varied between 0.2 µT and 5.8 µT during the mapping, where the highest value was localized towards one of the short ends of the incubator. The mean value from the long term registration was calculated to 1.9 µT for the Dräger incubator and 0.2 µT for the Giraffe incubator. The average magnetic field level from the long-term registrations was used to calculate a dose for the baby, expressed in microtesla hours. The average dose for seven weeks of full time treatment in an incubator was 2.9∙103 µT∙h for the head and 2.4∙103 µT∙h for the remaining body in the Dräger incubator. Corresponding values for the Giraffe incubator was 4.4∙102 µT∙h for the head and 2.7∙102 µT∙h for the body. Long-time registration in home environment was also conducted in an older house and in a newer apartment. The average dose for seven full weeks was then 10 – 60 µT∙h. The conclusion from all this is that the magnetic field levels in the newer incubator model (Giraffe OmniBed) was significantly lower than in the older model (Dräger 8000 IC) but still higher than in an average home environment.

No description available.

Bakgrund: Om ett barn föds för tidigt kan följden bli att barnet vårdas på en intensivvårdsavdelning. Dessa barn kan utsättas för många livsnödvändiga men smärtsamma procedurer under vårdtiden. Smärta är en negativ upplevelse för individen både på kort och på lång sikt. För att smärtlindra på ett optimalt sätt krävs smärtskattning med ett adekvat och validerat smärtskattningsinstrument. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjukvårdspersonalens inställning gällande smärtskattning av de för tidigt födda barnen samt sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattningsinstrumentet ”Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Studien syftade även till att undersöka relationen mellan sjukvårdspersonalens utbildningsnivå, år av yrkeserfarenhet på en neonatalavdelning och sjukvårdspersonalens inställning till smärtskattning och smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativt inslag utfördes. En webbenkät administrerades till 144 barnskötare/undersköterskor, grundutbildade sjuksköterskor, specialistutbildade sjuksköterskor/barnmorskor och läkare. Sjuttioen enkäter besvarades varav 69 svar (48 %) inkluderades. Deskriptiva-, sambands- och gruppskillnadsanalys gjordes. Öppna frågor analyserades med hjälp av kondensering och kategorisering. Resultat: Sjukvårdspersonalen var överlag mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiva till smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Ingen signifikant skillnad mellan yrkeskategorier och inställning till smärtskattning respektive smärtskattingsinstrumentet N-PASS påvisades. Resultatet kunde heller inte påvisa något signifikant samband mellan antal år inom neonatalvård och inställning till smärtskattning respektive smärtskattningsinstrumentet N-PASS. Konklusion: Studien visade att inställningen hos sjukvårdspersonalen på den studerade neonatalavdelning är mycket positiv till att smärtskatta för tidigt födda barn samt något mindre positiv till det validerade smärtskattningsinstrumentet N-PASS som användes på neonatalavdelningen. / Background: When children are born prematurely, they may need treatment in an intensive care unit. During such hospitalization the children may be exposed to many life supportive but painful experiences. Pain is negative for the child both in the short- and long-term perspective. To relieve pain in an optimal way rating of pain with an adequate and validated instrument for estimating pain is required. Aim: To investigate the attitude of health care personnel towards estimating pain in premature neonates and using the instrument for estimating pain “Neonatal Pain, Agitation and Sedation Scale” (N-PASS). Also, to investigate the relationship between the educational level of the health care personnel, number of professional years within neonatal care and attitude towards estimating pain and N-PASS. Method: A quantitative, cross-sectional study with qualitative components was conducted. A questionnaire was sent to 144 nursing assistants, nurses, midwives and physicians. Seventy- one responded of which 69 (48%) were included. Descriptive, correlative and analyses between groups were conducted. Open questions were analyzed using condensation and categorization. Results: The health care personnel were in general very positive to estimating pain in premature neonates and somewhat less positive to using N-PASS. There was no significant difference between the different health care categories towards estimating pain or using N- PASS. Also, there was no significant correlation between number of professional years within neonatal care and attitude towards estimating pain or using the instrument N-PASS. Conclusion: The study demonstrated that the attitude among health care personnel working at the neonatal ward was very positive towards estimating pain in premature neonates and somewhat less positive towards using the validated the instrument for estimating pain N- PASS, which was implemented at the neonatal ward.

Bakgrund: Under graviditeten målar föräldrarna upp en bild upp av barnet som de väntar, denna bild kan förändras när barnet föds för tidigt och kan behöva vårdas på en neonatalavdelning. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Metod: En litteraturstudie utfördes med artikelsökningar i olika databaser. Femton artiklar granskades varav 13 bearbetades i resultatet. Resultatet mynnade ut i tre kategorier, vilka var; i samband med förlossningen, upplevelsen av första tiden med det nyfödda barnet och tiden vid hemgången. Resultat: Föräldrarna upplevde blandade känslor efter att de fått ett för tidigt fött barn. Den tidiga förlossningen var chockerande för föräldrarna och rädslan för att skada det lilla barnet kunde försvåra närkontakten och anknytningen. Stöd och uppmuntran från vårdpersonal och andra föräldrar på neonatalavdelningen var viktigt för föräldrarnas hantering av situationen. På grund av den plötsligt förkortade graviditeten försköts känslan av att ha blivit förälder. Den avancerade utrustningen som barnet var uppkopplad till utgjorde ett hinder mellan föräldrarna och barnet. Diskussion: Det framkom att föräldrar genomgick krisens fyra faser, dock under en mer begränsad period. Sjuksköterskan bör därför ge stöd till föräldrarna och ha ett öppet sinne eftersom föräldrarna upplever den för tidiga förlossningen på olika sätt. Slutsats: Information om en eventuell för tidig förlossning bör ges till blivande föräldrar. Det kan då göra att föräldrarna blir bättre förberedda på vad som kan komma att hända.

Inledning: En prematur födsel framkallar ofta en kris i en familj, syskon blir oftast inte tillräckligt sedda i samband med att ett barn föds mycket för tidigt. Syftet med denna studie var att undersöka syskons och föräldrars upplevelse med ett särskilt fokus på syskonens upplevelse av att få ett extremt för tidigt fött syskon d.v.s. född v 28 och tidigare med en födelsevikt under ett kilo - v < 28 < 1000 g. Frågeställningarna i undersökningen fokuserade på förväntningar på att få ett syskon, vad som präglade tiden på neonatalavdelningen för föräldrar och syskon och hur har familjen föräldrar och syskon påverkats av att få ett extremt för tidigt fött barn. En kvalitativ metod valdes, studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med syskon i åldrarna tio till femton år och fem kvalitativa föräldraenkäter. Resultatet min studie överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till inom flera områden. Den neonatala tiden präglades av många känslor alltifrån stark förtvivlan till glädje och lycka. En tid som kom att innefatta mycket av oro för såväl syskon som föräldrar. Starka konfliktkänslor väcktes hos föräldrarna av att inte räcka till för både hemmavarande syskon och för det prematurfödda barnet. Separation och en splittrad familj upplevdes av alla respondenter. Syskonen beskriver en stark avsaknad utav sin mamma. Vardagen för familjerna blev kaotisk, stressig och rörig med lite tid för återhämtning. Diskussion: Flera studier påvisar, sårbarhet av att syskon inte tillräckligt uppmärksammas i samband med en prematur födsel. Vidare forskning inom området utifrån ett familjeperspektiv behövs. Med hänsyn till familjemedlemmars olika behov att hantera och bearbeta, en ofta traumatisk upplevelse som av att få ett mycket förtidigt fött barn. / Introduction A premature birth often provoke a crisis in the family, siblings are often not sufficiently taken in connection with a child is born very prematurely. The purpose of this study was to investigate the siblings and parents 'experience with a particular focus on the siblings' experience of getting an extremely premature siblings, that is, Born rows 28 and earlier with a birth weight under one kilogram - v <28 <1000 g. The questions in the survey focused on expectations about getting a sibling, what marked time in the neonatal unit, and how the family can be affected by getting an extremely prematurely given birth. A qualitative method was chosen, the study is based on four semi-structured interviews with siblings between the ages of ten to fifteen years and five qualitative parental questionnaires. The results my study correspond well with earlier research findings. The neonatal period was characterized by many emotions from strong despair to joy and happiness. A time that was to include a lot of concern for both siblings and parents. Strong conflicting emotions aroused in the parents by not being good enough for both at home and siblings of the prematurely born child. Separation and a broken family experienced by all respondents. Siblings describe a strong absence out of her mother. Everyday life for the families became chaotic, stressful and chaotic with little time for recovery. Discussion several studies demonstrate the vulnerability of the siblings are not sufficiently addressed in the context of a premature birth. Further research in this area from a family perspective is needed. With regard to the family members of the need to manage and process, an often traumatic experience of getting a very premature baby.

<p>The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development. To support the early born child´s development thus the brain can mature in its rate to achieve self-check and to handle it sensory rise to respect the early born child on the basis of their maturity's degree is the goal of NIDCAP model. Through reducing sounds and light levels on the incubator room has it been seen that the early born child can few a better control on its new life. It is important that the nurse makes the parents believe on them self and to actively attend the care, that they dare to be alone with the child. Focus on individual care according to NIDCAP model is to support the parents to understand the early born child's neurodevelopment. If the nurse creates a good relationship with the parents, creates a better condition to developing parent role.</p>

The aim of this study was to describe the meaning of individual care according to Newborn Individualized Developmental Care and Assessment programs (NIDCAP) to the early born child. The care around the early born child has shown a big importance. NIDCAP incorporates many care aspects that give structure for an individual tailored care. A fast care planning within three days and night after the birth according to NIDCAP has a positive effect for the cognitive development. The early child has showed that the surroundings environment has an important role for their development. To support the early born child´s development thus the brain can mature in its rate to achieve self-check and to handle it sensory rise to respect the early born child on the basis of their maturity's degree is the goal of NIDCAP model. Through reducing sounds and light levels on the incubator room has it been seen that the early born child can few a better control on its new life. It is important that the nurse makes the parents believe on them self and to actively attend the care, that they dare to be alone with the child. Focus on individual care according to NIDCAP model is to support the parents to understand the early born child's neurodevelopment. If the nurse creates a good relationship with the parents, creates a better condition to developing parent role.

Syfte. Undersöka användningen av kängurumetoden hos extremt för tidigt födda barn. Bakgrund. Kängurumetoden (KM) är en evidensbaserad metod som innebär att barnet bärs hud mot hud på förälderns bröst i upprätt ställning. Metoden har många fördelar för det för tidigt födda barnet och har visat sig vara effektiv för att skapa starka band föräldrar och barn emellan. Forskning visar att det är en säker vårdmetod även för extremt för tidigt födda barn.   Design. En retrospektiv explorativ journalgranskningsstudie med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Journaler granskades för de 49 extremt för tidigt födda barn vårdade vid Norrlands universitetssjukhus mellan oktober 2011 och oktober 2013. Metod. Statistiska beräkningar gjordes med icke parametrisk korrelation enligt Spearman och Wilcoxon signed ranks test. I den kvalitativa delen utfördes textanalys av journalanteckningar. Resultat. Medianålder vid kängurudebuten var fyra dagar. De flesta barn kängurudebuterade med mamman, och pappor utövade känguruvård i mindre utsträckning än mammor. Ju tidigare barnet var fött, desto längre dröjde kängurudebuten, men känguruvård har förekommit så tidigt som dag fyra hos de mest för tidigt födda barnen. Slutsats. Neonatalvården har mycket att vinna på om vårdpersonalen lyckas hjälpa föräldrar i allmänhet, och pappor i synnerhet, till att tidigt våga närma sig och känguruvårda sina extremt för tidigt födda barn. Med utbildning och träning för personal och stöd till föräldrarna, kan KM användas i större utsträckning för de extremt för tidigt födda barnen. Kliniska implikationer. Resultaten av denna studie bidrar till insikter och djupare kunskap om användningen av KM för extremt för tidigt födda barn. Resultatet kan användas för att identifiera utvecklingsmöjligheter men även för att utvärdera framtida förbättringsarbete. Kunskapen om och tron på vinsterna med KM kan rädda liv. / Aims. To study the use of the KMC for extremely preterm infants. Background. Kangaroo-Mother care (KMC) is an evidence-based method that involves carrying the infant skin to skin on the parent’s chest in an upright position. The method brings many benefits for the preterm infant and has proven to be effective for creating strong bonds between parents and infants. Research shows that KMC is a safe method even for extremely preterm infants. Design. A retrospective exploratory medical records review using both quantitative and qualitative approach. Medical records were reviewed for the 49 extremely preterm infants cared for at Norrland’s University Hospital between October 2011 and October 2013. Methods. Statistical analysis were made by non-parametric correlation by Spearman and Wilcoxon´s signed ranks test. In the qualitative part text analysis of medical records was performed. Results. KMC onset was in a median age of four days after birth. The kangaroo onset was most often with the mother, and fathers performed less KMC than mothers. The more preterm the infant was born, the later kangaroo onset, but KMC has occurred as early as day four for the most preterm infants. Conclusion. Neonatal care has much to gain if nursing staff succeed in helping parents in general, and fathers in particular, to an early KMC onset. With education and training for staff and support to the parents, KMC can be used for the extremely preterm infants to a greater extent. Relevance to clinical practice. The results of this study contribute to the understanding and deeper knowledge about the use of KMC for extremely preterm infants. The result can be used to identify needs for development, but also to evaluate future improvements. Knowledge of and belief in the benefits of KMC can save lives.