Denna systematiska litteraturstudie presenterar, diskuterar och analyserar tidigare forskning om skolbibliotekets påverkan på elevers studieresultat och läsutveckling. Syftet med studien är att undersöka skolbibliotek och skolbibliotekariens arbete och den eventuella påverkan de har på elevers studieresultat och läsutveckling. Frågeställningarna fokuserar på samarbete mellan bibliotekarier och lärare, men även på betydelsen av skolbiblioteket som plats. Materialet som har använts är tio publikationer varav sju är forskningsöversikter och tre är empiriska studier. Publikationerna söktes fram via databaser och genom manuell läsning av litteraturlistor. Urvalet gjordes ut ifrån att materialet skulle vara publicerat tidigast 1990, skulle vara inriktat på skolbibliotek inom grundskolan och fokusera på bibliotekariens roll för elevernas studieresultat och läsutveckling samt samarbete med lärare. Materialet kategoriserades sedan in i ett sökschema. I resultatet framgår det att bibliotekariens roll är viktig i undervisningen och bidrar till elevers studieresultat. Majoriteten av forskningen säger att samarbete mellan bibliotekarie och lärare är en vital grund för att främja elevernas studieresultat. Hur skolbibliotekarier bidrar till elevers studieresultat framkom dock inte lika tydligt i de valda publikationerna.

No description available.

Finanskrisen 2008–2009 medförde förödande konsekvenser för hela globen förra decennietvilka sipprade in och orsakade rippeleffekter på oväntade områden. Uppsatsens syfte kommervara att undersöka ett outforskat område, nämligen finanskrisens kausala inverkan påstudieresultat. Studien kommer ämna att använda instrument som mäter finanskrisens effektmot respektive kommun tillsammans med difference-in-difference metoden för att mäta omkommuner med hög exponering mot konjunkturkänsliga branscher presterar relativt sämre påde nationella proven i engelska, svenska, matematik och genomsnittligt meritvärde jämförtmed kommuner med låg exponering. Resultatet var att difference-in-difference estimateten förmatematik och genomsnittligt meritvärde var negativa och statistiskt signifikanta menpräglades av osäkerhet.

Syftet med kunskapsöversikten är att ta upp effekten av social klass i samband med elevernassocioekonomiska bakgrund relaterat till deras skolframgång. Vår grundläggande frågeställningför arbetet lyder följande: “Hur påverkas elevers skolframgångar av deras sociala klass ochbakgrund?” Problemet som fungerar som en primär bas är att det svenskautbildningssystemet syftar till att ge alla elever en likvärdig utbildning. Med hjälp av tidigarestudier gjorda på det sambandet kunde vi undersöka nyckel komponenterna, som lyfte framförbindelsen mellan de två faktorerna: utbildningsresultat och den socioekonomiskabakgrunden. Metoden som användes för att analysera sambandet mellan de två faktorerna varen genomförd databasundersökning med diverse sökord. Mer specifikt tillämpade vidatabaser som SwePub, Libris, Libsearch och ERIC. Därmed har en sammanställning utförtsav doktorsavhandlingar, litteratur samt valt material för undersökningen kring studien i formav en tabell. I syfte att sortera upp och ge utrymme för enklare hantering av litteraturen samtstöd under arbetets gång. Utifrån granskning och urval av essentiella doktorsavhandlingarsom berör vår frågeställning samt diskuterar liknande socioekonomiska problemformuleringhar vi kunnat redogöra för en utgång som konstaterar att det är fler faktorer än enbart densocioekonomiska bakgrunden som påverkar elevers skolframgång.. Resultatet av vår översikthar påvisat att social klass och dess påverkan på skolframgång har ett samband på ett socialt,kulturellt och ekonomiskt plan. Elevers sociala klass och bakgrund i form av föräldrar belysesvara av den största vikten för att kunna ha en lyckad skolgång i Sverige.

Syftet är att belysa olika uppfattningar kring orsakerna till de allt sämre studieresultaten i den svenska skolan och ställa dem mot varandra utifrån fyra olika perspektiv. De olika perspektiven som analyseras är samhället, familjen, eleven och skolan. De undersökningsmetoder som används i arbetet är litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre erfarna lärare gjorda under hösten 2010.I intervjuerna fick lärarna göra egna definitioner av vad motivation innebär för dem, beskriva hur de motiverar sina elever, identifiera vilka faktorer som de anser vara viktiga för elevernas motivation samt vilka komponenter i lärarens profil som de anser är viktiga för elevernas kunskapsinhämtning. Framträdande resultat i dessa intervjuer var att det är läraren och familjen som är de viktigaste faktorerna för elevens motivation och att lärarens ämneskunskaper och sociala kompetens är dennes vikigaste egenskaper.De viktigaste slutsatserna från litteraturstudien är att det i hög grad är skolan och samhället som påverkar elevers studieresultat genom den bild av förväntade krav som målas upp; samhällets roll är att utbilda och rekryterar rätt personer till yrket som sedan genom sina attityder till undervisningen ger eleverna en sund bild av vad skolstudier kräver av dem. En annan viktig faktor som blir belyst i arbetet är elevernas kamratgrupper som i hög utsträckning styr deras syn på studierna. Dessa kamratgrupper är svårare att påverka eftersom de ligger utanför både samhällets, skolans och familjens direkta kontroll, men även här har skolan en roll att spela genom att gynna förekomsten av kamratgrupper som har en positiv syn på skola och studier. Mer förvånande kan vara att så gott som samtliga större undersökningar inte visar på att vare sig ökad lärartäthet eller mer pengar till skolan har önskad effekt på elevernas studieresultat.

The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and Växjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement. Finally the study shows, in resemblance with previous studies, that sibship size has a negative effect on study results. Most prominent in this current study was that the number of brothers has a significant negative correlation with study result. / Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov. 166 elever från Alvesta Gymnasium och Växjö Fria Gymnasium deltog i studien. Resultatet visade ett signifikant samband mellan syskonplacering och studieresultat, men i motsats till tidigare studier visar resultatet av föreliggande studie att yngstabarnen har högst studieresultat. Dessutom påvisades ett signifikant samband mellan studieresultat och prestationsbehov, där högre prestationsbehov leder till högre studieresultat. Slutligen visar studien, i likhet med tidigare forskning, att en stor syskonskara påverkar studieresultaten negativt. Mest framträdande i föreliggande studie är att antal bröder visar sig ha ett signifikant negativt samband med studieresultat.

<p>The aim of this study was to investigate whether there is a correlation between birth order, academic performance and need for achievement. 166 students from Alvesta Gymnasium/ High school and Växjö Fria Gymnasium/ High school participated in the study. The result showed a significant correlation between birth order and study result, but unlike previous studies this study showed that it was the youngest siblings that had the best academic performance. Furthermore, a significant correlation between academic performance and need for achievement was found, also that higher need for achievement results in higher academic performance. The study also showed that there is a significant correlation between birth order and need for achievement, and it is the youngest children that have the highest need for achievement. Finally the study shows, in resemblance with previous studies, that sibship size has a negative effect on study results. Most prominent in this current study was that the number of brothers has a significant negative correlation with study result.</p> / <p>Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns samband mellan syskonplacering, studieresultat och prestationsbehov. 166 elever från Alvesta Gymnasium och Växjö Fria Gymnasium deltog i studien. Resultatet visade ett signifikant samband mellan syskonplacering och studieresultat, men i motsats till tidigare studier visar resultatet av föreliggande studie att yngstabarnen har högst studieresultat. Dessutom påvisades ett signifikant samband mellan studieresultat och prestationsbehov, där högre prestationsbehov leder till högre studieresultat. Slutligen visar studien, i likhet med tidigare forskning, att en stor syskonskara påverkar studieresultaten negativt. Mest framträdande i föreliggande studie är att antal bröder visar sig ha ett signifikant negativt samband med studieresultat.</p>

Finns det någon substans i uttrycket ”du blir smartare av att äta fisk”, eller är det bara en myt? Syftet med studien är att undersöka om kosten, sömnen och fysisk aktivitet har någon betydelse för elevernas studieresultat, i form av betyg i grundskolans årskurs 8, samt om det finns skillnader kopplat till kön. Att belysa vad som är viktigt i kostens sammansättning, måltidsvanor och hur det påverkar kognitionen. Andra viktiga faktorer är fysisk aktivitet och sömn, för att uppnå goda studieresultat. Enkätmetod, tabeller, principalkomponentanalys och Pearssons korrelationskoefficient har använts. Tendensen är att ju bättre hälsovanor desto bättre betyg. Förhoppningsvis kommer denna studie att bidra till att vidga kunskaperna kring sambandet mellan goda hälsovanor (med ingående komponenter kost, sömn och fysisk aktivitet) respektive ohälsosamma hälsovanor och studieresultat inom Hem- och konsumentkunskap. Vänligen skriv ut arbetet i färg, det ökar förståelsen. / Is there any substance in the phrase "you get smarter of eating fish" or is it just a myth? The purpose of the study is to investigate whether diet, sleep and physical activity have any significance for students' study results, in terms of grades in compulsory school grade eight, and if there are differences related to gender. To highlight what is important in the composition of the diet, eating habits and how it affects cognition. Other important factors are physical activity and sleep, to achieve good study results. Survey methods, tables, principal component analysis and Pearsson correlation coefficient have been used. The tendency is that the better the health habits, the better the grade. Hopefully, this study will help to broaden the knowledge of the link between healthy lifestyle (including components of diet, sleep and physical activity) and unhealthy health habits and study results in Home- and consumer knowledge.Please print the work in color, it increases understanding.

Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Det urvalskriterium med starkast samband med studieresultatet är gymnasiebetyget, vilket även är beprövat i civila sammanhang. Vill Försvarsmakten premiera individer som har bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig den gemensamma teoretiska utbildningen vid officersprogrammet bör den nuvarande viktningen av urvalssystemet ändras för att premiera gymnasiebetyget. / The aim of this study was to compare two different systems for selection criteria for the Swedish officers’ programme. In order to compare the old respectively the new system for cadet selection, the cadets’ achievements were compared to their selection criteria. The systems selection criteria were correlated to the cadets’ achievements in a correlation matrix. Thenceforth the connections were further investigated by semi-partial correlations and confidence intervals. In the study, there is evidence which indicates the previous system’s superior effectiveness compared to the new system; for example, regarding selection of cadets likely to benefit from the Programme. The selection criterion with the strongest connection to the cadet achievement was the cadets’ high school grades, which also seems to be a good indicator for predicting student achievement in civilian schools. If the Swedish Armed Forces want to enhance future cadets’ study capabilities, an advised method of achieving this would be to augment the significance of high school grades for the selection criteria.

Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever.  För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar. / Abstract Equal education should be a matter of course in Sweden as a knowledge nation and a country with a highly developed democratic system. Nevertheless, the difference in study results increases between students with different socio-economic backgrounds. For the last couple of years this has been a hot topic in the public debate. In 2014, it became mandatory for the municipalities to take into account the pupils' prerequisites and needs when allocating resources to education within the school system. One way of achieving a more equal education could be to redistribute resources within the municipality according to students' socio-economic background factors. So far, no broad evaluation of such resource allocation systems has been made based on whether the systems have contributed to an improvement in study results. Neither has a comparison been made of different types of systems used. This thesis is therefore a first approach for performing such an evaluation.   The aim of this thesis is to investigate whether municipalities' socio-economic resource allocation systems for primary and secondary school are welfare enhancing and to investigate whether different types of such systems have different impacts on welfare. With welfare enhancing, the thesis refers to a total increase in study results, where any reductions in the results of some students are compensated by a higher increase in study results for other students. To fulfil our purpose, we perform an econometric analysis, primarily through time series regressions and tests for structural differences. Our study shows that the socio-economic resource allocation systems have not yet had a broad impact on the welfare of the municipalities. In four of the twenty municipalities that were included in our sample, we could observe a change in the trend of study results after the introduction of a system. In two of these, the change in trend was significantly positive, which implicates on a welfare increase. In the other two municipalities, the direction of the change in trend was neither significantly positive nor negative.  We cannot observe any differences in the effects of the systems depending on the socio-economic factors the systems are based on. However, the study shows that the systems give higher effect the longer time the allocation system has been in use. In their current form, socio-economic resource allocation systems do not appear to be sufficiently powerful tools to reverse a negative trend in municipalities with weak socio-economic conditions. / <p>Uppsatsen är de 50 första sidorna. Resterande sidor är bilagor.</p>