<p>Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ”den andra dagen” på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka.</p><p>Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan.</p><p>Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete.</p><p>Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ”seg” och något som de måste ”gå av”.</p>

Denna undersökning syftar till att undersöka hur födelsemånad påverkar svenska elevers studieframgång samt huruvida effekten varierar enligt kön och föräldrars utbildningsnivå. Intresset ligger i att studera om en senare födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i kärnämnet matematik i Sverige. En och samma årskurs består av barn med nästan ett helt års åldersskillnad och barn som födds nästan samtidigt men i början respektive i slutet på ett år hamnar i olika årskurser. Undersökningen har en deduktiv ansats då teorier om födelsemånadseffekten, kön samt vilken kompenserande effekt föräldrars utbildningsnivå kan ha, ligger till grund för den. En kvantitativ analysmetod i form av regressionsanalyser har använts, för att undersöka datamaterialet som utgörs av PISA 2012. Utifrån frågeställningar och syfte har relevanta variabler operationaliserats. Utöver studieresultat och födelsemånad har ytterligare variabler inkluderats i syfte att bidra med information om eleverna samt för att ge en insyn i hur deras bakgrund och socioekonomiska status ser ut. För att studera interaktionseffekten mellan födelsemånadseffekten och föräldrars utbildningsnivå respektive kön interaktionsvariabler använts. Resultaten visar att en sen födelsemånad har en negativ effekt på femtonåringars studieresultat i matematik. Elever som är födda under det sista kvartalet av året har ett lägre medelvärde av resultat i matematik än elever som är födda under det första kvartalet. Detta kan tolkas som en direkt effekt av institutionella regler som gör att svenska elever hamnar i ojämlika positioner på grund av sin födelsemånad.

Syftet med min undersökning är att se om en ledarledd fritidsaktivitet innebär en kunskapsöver-föring, ett intuitivt lärande hos ungdomar från vuxna, av det slag som förekom under ”den andra dagen” på den tiden ungdomar gick i skolan varannan dag eller varannan vecka. Jag har genomfört fem intervjuer med slumpvis utvalda elever med höga skolbetyg och fem med slumpvis utvalda elever med låga skolbetyg på gymnasieskolan. Min utgångspunkt är att de ungdomar som deltar i ledarledda aktiviteter på sin fritid får upplevelser, färdigheter och erfarenheter som gagnar deras skolarbete. Resultatet bekräftar min utgångspunkt. Framför allt får de uppleva glädje och gemenskap som de också upplever i skolan medan de som inte har någon särskild organiserad aktivitet upplever skolan som ”seg” och något som de måste ”gå av”.

Det finns en välkänd koppling mellan social bakgrund och framgång i skolan. Tidigare forskning visar också på ett samband mellan tillgång till socialt kapital och skolresultat. Med ett fåtal undantag, har denna koppling dock inte studerats i svenska förhållanden. Syftet med denna studie är att fylla denna kunskapslucka, och samtidigt undersöka om tillgången till socialt kapital förstärker eller utjämnar skillnader mellan elever med olika social bakgrund. Utifrån de teorier som utvecklats av bland andra Pierre Bourdieu och Nan Lin definierar jag socialt kapital som de värdefulla resurser – ekonomiska, kulturella, sociala eller andra – som är tillgängliga för individen genom hennes relationer till andra. Genom en OLS-regression gjord med data från 1234 svenska niondeklassare framträder fyra källor till socialt kapital vilka har en positiv påverkan på elevens betyg, nämligen familjesammansättning, familjens kontakter, elevens föreningsmedlemskap och elevens vänner. Resultaten tyder på att bättre tillgång till socialt kapital från någon av dessa källor leder till bättre studieresultat. En vidare analys visar att elever med mer välutbildade föräldrar och föräldrar med mer prestigefyllda arbeten har bättre tillgång till socialt kapital. Såväl flickor som elever vars föräldrar är födda i ett annat land har dock bättre tillgång till socialt kapital än andra elever. Detta indikerar att socialt kapital i viss mån kan vara en utjämnande faktor mellan grupper, samtidigt som det i större utsträckning förstärker skillnader mellan klasser. / There is a well-known link between social background and educational achievements. Students whose parents have studied longer and have more prestigious work perform better. Research also suggests a connection between access to social capital and achievement in schools. However, this connection is little studied in Sweden. This study aims to fill this gap, while also inquiring into whether social capital is an equalizer or rather a factor that furthers societal divides. Following the theoretical development of Pierre Bourdieu, Nan Lin and others, I define social capital as the valuable resources – economic, cultural, social or other – that are only accessible through a person’s social network. Using a stepwise multiple OLS-regression and data collected from 1234 Swedish students at the last term of compulsory school, I identify four sources of social capital connected with educational achievement: family, friends of the family, membership in voluntary organizations and the student’s peers. The results indicate that greater access to social capital from any of these sources leads to greater academic achievements. A further analysis reveal that access to social capital from each of these sources depends on the student’s social background. Students well educated parents and parents with more prestigious jobs have greater access to social capital. However, both second generation immigrants and girls within this study report greater access to social capital than their male, non-immigrant peers. This suggests that social capital can to some extent be an equalizer between groups, while it to a larger extent is a divider between classes.

No description available.

<p>The purpose of this study is to identify how the needs, demands and preferences for a certain service appear among University students in Kalmar. This is necessary to examine in order to create and design a possible service that will solve the problem with the University students eating habits.This study is based on a qualitative method with quantitative elements. The qualitative method contains of three focus group discussions. The quantitative method contains of a questionnaire. All respondents in this study fits in the target group.One important conclusion that we have stated after the investigation of this study, is that the nature of this problem seems to differ from person to person. Therefore, we realize that the solution of the problem needs to be individual and personal.</p>

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka om det finns något samband mellan ledningsgruppens arbete och skolutveckling. Med skolutveckling avses i det här fallet ökade elevresultat. För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts. Där har arbetet i sex skolors ledningsgrupper undersökts för att se hur det fungerar och om dess verksamhet leder till skolutveckling. I enkätundersökningen har sex skolor med ledningsgrupper från en mellanstor kommun deltagit. Två olika enkäter skickades ut till skolorna. Den ena vände sig till dem som är medlemmar i ledningsgruppen och den andra vände sig till övriga medarbetare. Frågorna i handlade dels om ledningsgruppens sammansättning och uppgifter, dels om dessa uppgifter kan kopplas till skolutveckling. Resultaten har analyserats och de båda gruppernas svar har ställts mot varandra. Resultatet visar att insynen i vad som avhandlas och beslutas om i ledningsgruppen är liten hos en stor del av övriga medlemmar. De vet inte riktigt vad som händer i ledningsgruppen. Samtidigt menar de i högre grad än medlemmarna i ledningsgruppen själva, att ledningsgruppen diskuterar skolutvecklingsfrågor.

Syftet med denna studie är att undersöka, samt dra slutsatser kring sambandet mellan fysisk aktivitet och betyg hos högstadieelever, kontrollerat för socioekonomi. Denna rapport är en replikationsstudie på Grape &amp; Winterlinds studie i samma ämne. Samma syfte och upplägg används i båda dessa rapporter för att testa ifall det föreligger några skillnader eller likheter mellan urvalsgrupperna. Till skillnad från Grape &amp; Winterlind som testade med gymnasieelever i Norrbotten, testar denna studie högstadieelever i Stockholms län. Under studiens gång delades frågeenkäter ut där högstadieelever fick svara på frågor om betyg, fysiska aktivitet och socioekonomiska förutsättningar. Resultatet tyder dels på att det finns ett visst samband mellan den fysiska aktivitetens intensitet och studieresultat, även bland yngre ungdomar i Stockholm, när det kontrollerats för socioekonomi. Det rådde ingen större skillnad mellan denna urvalgrupps och Grape &amp; Winterlinds urvalsgrupp.

<p>Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.</p>

<p>Det här examensarbetet utreder sambandet mellan frukost och studieork/studieresultat. Mitt syfte har varit att ta reda på om det finns något samband mellan grundskoleelevers frukostvanor och deras studieork/studieresultat samt hur många procent av eleverna som äter frukost regelbundet och hur en sådan kan se ut. Jag har använt mig av litteraturstudier, djupintervjuer och enkätfrågor för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet som framkommer är att om eleven sköter sitt frukostätande på ett bra sätt så påverkas prestationsförmågan i skolan positivt. Om eleven däremot slarvar med frukosten påverkas skolprestationen negativt. Drygt 60 % av eleverna äter alltid frukost. 20 % äter oftast frukost, 10 % äter sällan frukost. I min undersökning är det sammanlagt en elev av 68 som aldrig äter frukost. Den vanligaste förekommande frukosten består av : mjukt bröd med smör, ett glas mjölk/ o´boy, ett glas juice samt entallrik fil med flingor.</p>