Undersökningen syftar till att jämföra två olika urvalssystem för officersprogrammet. För detta syfte ställs det gamla respektive det nya urvalssystemet mot kadetternas studieresultat. Urvalskriterierna till dessa urvalssystem korreleras mot studieresultatet i en korrelationsmatris. Därefter undersöks de uppmätta sambanden medelst semi-partiala korrelationsmått och konfidensintervall. Detta skapar belägg för att det föregående urvalssystemet var effektivare än den nya för att välja ut kadetter med förmåga att tillgodogöra sig utbildningen. Det urvalskriterium med starkast samband med studieresultatet är gymnasiebetyget, vilket även är beprövat i civila sammanhang. Vill Försvarsmakten premiera individer som har bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig den gemensamma teoretiska utbildningen vid officersprogrammet bör den nuvarande viktningen av urvalssystemet ändras för att premiera gymnasiebetyget. / The aim of this study was to compare two different systems for selection criteria for the Swedish officers’ programme. In order to compare the old respectively the new system for cadet selection, the cadets’ achievements were compared to their selection criteria. The systems selection criteria were correlated to the cadets’ achievements in a correlation matrix. Thenceforth the connections were further investigated by semi-partial correlations and confidence intervals. In the study, there is evidence which indicates the previous system’s superior effectiveness compared to the new system; for example, regarding selection of cadets likely to benefit from the Programme. The selection criterion with the strongest connection to the cadet achievement was the cadets’ high school grades, which also seems to be a good indicator for predicting student achievement in civilian schools. If the Swedish Armed Forces want to enhance future cadets’ study capabilities, an advised method of achieving this would be to augment the significance of high school grades for the selection criteria.

Försvarsmaktens viktigaste resurs är personalen, vilken påverkas i stor utsträckning av officerarnas ledarskap. Utvecklande ledarskap är ledarskapsmodellen som tillämpas i Försvarsmakten och den karaktäriseras av att ledaren uppträder som ett föredöme som inspirerar och motiverar. Ledaren stimulerar delaktighet, ger stöd och konfronterar i ett gott syfte. Den gemensamma och viktigaste tiden i en officers ledarskapsutveckling torde vara de tre år individen studerar vid Officersprogrammet (Försvarshögskolan) och genomför Försvarsmaktstid (MHS Karlberg, Försvarsmakten). I denna uppsats utreds under vilka betingelser en blivande officers ledarskap utvecklas under officersutbildningen. Kadetterna läser ledarskap i officersutbildningen dels genom akademiska studier vid Försvarshögskolan, dels genom ledarskapsutbildning i Försvarsmakten. Ledarskapet utvecklas även genom handledning och feedback av mentorer samt egen reflektion. Dessutom träffar kadetterna många föredömen att ta efter, i form av chefer, lärare och mentorer. Vår empiri visar att ledarskapskurserna vid Officersprogrammet ger en bra teoretisk kunskapsgrund för att förstå ledarskapsteorier och modeller. Dock innehåller utbildningen för lite praktisk tillämpning och övning, särskilt med extern trupp. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger kadetterna möjlighet att sätta teoretisk utbildning i en militär kontext, men möjligheterna skiljer sig åt mellan olika VFU-skolor. Handledning från mentorer är ett viktigt verktyg i kadetternas ledarskapsutveckling och kvaliteten på denna håller inte alltid önskad nivå, på grund av personalbrist, personalomsättning eller att mentorn inte är lämplig. Det finns bra föredömen vid officersutbildningen, men även exempel på motsatsen. Ledarskapsutbildningarna håller hög kvalitet och ger en bra teoretisk grund, men vi rekommenderar att det genomförs en översyn av officersutbildningen i syfte att öka praktisk tillämpning av ledarskap. Mentorernas roll är viktig och vi anser att Försvarsmakten bör prioritera bemanning vid Kadettbataljonen och även bibehålla den förberedande utbildningen ”termin 0”. Vi rekommenderar att mentorernas roller och arbete utvärderas samt att arbetsuppgifter och ansvar tydligare dokumenteras. Vad avser kopplingen mellan Försvarshögskolans och Försvarsmaktens utbildningsdelar inom ledarskap, rekommenderar vi att det införs löpande samordningsmöten. Vår slutsats rörande kadetternas medinflytande över utbildningarna är att man bör fortsätta genomföra utveckling av kurser med stöd av de studerandes kursvärderingar och studeranderepresentanter, men att den begränsade möjligheten att påverka kursers innehåll innevarande år, är i sin ordning. / The Swedish Armed Forces’ most valuable resource is personnel, which is greatly influenced by the officer’s leadership. Transformational leadership is the leadership model applied in the Armed Forces and it is characterized by the leader acting as a role model who inspires and motivates. The leader stimulates participation, provides support, and confronts for a good cause. The common and most crucial time in an officer's leadership development is probably the three years the individual studies at the Officers' Programme majoring in War Studies (The Swedish Defence University) and completes the Armed Forces period (Military Academy Karlberg, Swedish Armed Forces). This essay investigates the conditions under which a prospective officer's leadership is developed during officer training. The students study leadership in officer training, partly through academic studies at the Swedish Defence University, and partly through leadership training in the Armed Forces. Leadership is also developed through self-reflection and development with the support of mentors who supervise and provide feedback. In addition, the cadets will gain many role models to follow, in the form of managers, teachers and mentors. Our empirical evidence shows that the leadership courses at the Officers’ program provide a good theoretical knowledge base for understanding leadership theories and models. However, the training includes too little practical application and practice, especially with external squads. The company-based training gives the cadets the opportunity to put theoretical training in a military context, but the possibilities differ between different schools. Supervision from mentors is a useful tool in the cadets' leadership development and the quality of this varies, depending on staff shortages, staff turnover or that the mentor is not suitable. There are good examples in officer training, but also examples of the opposite. The leadership training is of high quality and provides a good theoretical basis, but we recommend that a review of the officer training be carried out to increase the practical application of leadership. The role of the mentors is important, and we believe that the Armed Forces should prioritise staffing at the Cadet Battalion and also maintain the preparatory training "semester 0". We recommend that the mentors' roles and work are evaluated, and that tasks and responsibilities are documented more clearly. About the connection between The Swedish Defence University’s and the Swedish Armed Forces' training parts in leadership, we recommend that ongoing coordination meetings be introduced. Our conclusion regarding the cadets’ co-influence over the educations is that the development of courses should be continued with the support of the students' course evaluations and student representatives, but that the limited opportunity to influence the course content this year is in order.

Utbildningen av officerare är omdiskuterad och har kanske alltid varit det. Men de senaste årens förändringar av officersutbildningen och akademisering av yrket samt ändrade befälsstrukturer i Försvarsmakten (FM) har återigen satt fart på diskussionen. Det handlar bland annat om FM får den officer som man behöver för att kunna bygga starka krigsförband och om officeren har de kvalifikationer som detta kräver? Men vad är officersyrket för något och vad är det egentligen FM vill ha? Studien undersöker just det, vad en officer är och vilka egenskaper som en officer förväntas att ha med sig in i yrket.  Utbildningen vid Försvarshögskolan (FHS) Officersprogrammet (OP) är det som skall leda till en officer med rätt kvalifikationer och egenskaper vilket leder till den andra delen av studien, där bilden av vad en officer är jämförs med de examensmål som programmet har. Dessa examensmål framgår av förordningen för FHS och med de 17 examensmålen examinerade så skall kadetten vara klar att påbörja sitt yrke som officer. Frågan är om den förutsättningen verkligen finns?   För att kunna göra denna jämförelse har studien, genom intervjuer, tagit fram en modell av en officer från det unika med officersprofessionen, våldsmonopolet, via antagningskrav för utbildningen till egenskaper som officeren måste ha och roller som officeren utövar. Modellen har två portalparagrafer som är att betrakta som en sammanställning, vilka studien anser är nödvändiga för att hantera de mest allvarliga frågor som i förlängningen kan innebära beslut om liv eller död.  Portalparagraferna är mångsidighet och en väl utvecklad inre kompass.   I jämförelsen mellan modellen och examensmålen har studien funnit att examensmålen är avmilitariserade och har en teoretisk slagsida. Den väpnande striden har kommit i skymundan och officerares ansvar för det statliga våldsmonopolet inte finnsmed. De tydliggör inte heller en del av de egenskaper och kvalifikationer, som studien har visat, är nödvändiga för att officeren som ledare ska kunna hantera yrkesprofessionen och axla det ansvar detta kräver. Det gör att kadetten inte fullt ut får den möjlighet att bli den officer som FM behöver.   Studien visar bland annat att examensmålen bör ses över och kanske även till del skrivas om. / The training of military officers is well debated and has always been. But the recent years' changes in officer training and the academisation of the profession and also changed command structures in the Swedish Armed Forces (SAF) have once again set the stage for discussion. Among other things, it is about SAF getting the officer they need to build strong units and whether the officer has the qualifications that this requires? But what is the profession as an officer and what does the SAF really wants? The study examines just that, what is a military officer and what qualities an officer is expected to bring into the profession.  The education at the Swedish National Defense University (SDU) and the military officers’ program (OP) is the education, which should lead to a profession as an officer with the right qualifications and characteristics. This leads to the second part of the study, where the image of an officer is compared to the exam objectives for the program. These exam objectives are stated in the ordinance for SDU, and with the 17 exam objectives examined; the cadet should be ready to begin his profession as an officer. The question is whether this condition really exists?  In order to make this comparison, the study, through interviews, has developed a model of an officer from the unique with the profession, the monopoly of violence, via admission requirements for the education, to characteristics that the officer must have and roles that the officer exercises. The model has two portal paragraphs that are a compilation of the model, which the study considers necessary to deal with the most serious issues that may ultimately involve decisions on life or death.   The portal paragraphs are versatility and a well-developed inner moral guidance.  In the comparison between the model and the exam objectives, the study found that the objectives are demilitarized and have a theoretical approach. The armed battle is overshadowed and the officers' responsibility for the state monopoly of violence is not included. Nor do they clarify some of the characteristics and qualifications that the study has shown are necessary for the officer to be able to manage the profession as a leader and shoulder the responsibility this requires. This means that the cadet does not fully get the opportunity to become the officer that SAF needs.  The study shows, among other things, that the exam objectives should be reviewed and perhaps even partly rewritten.

De senaste årens omvärldsutveckling i vårt närområde ställer nya krav på Försvarsmakten. Det nationella försvaret är återigen i fokus och för första gången på mycket länge står Försvarsmakten inför ett återtagande och en tillväxt. De närmaste tio åren kommer pensionsavgångarna bland officerare att vara av betydande storlek. Samtidigt har Försvarsmakten de senaste åren haft svårt att fylla platserna vid Officersprogrammet. Syftet med studien är att få förståelse för vilka motiv som fanns för att söka till Officersprogrammet. Studien är genomförd med induktiv ansats, kvalitativ metod och inspirerad av Grundad teori. Empirin är inhämtad genom intervjuer med förstaårskadetter vid Officersprogrammet. Vid kodningen av vår empiri framträdde fyra huvudkategorier som ger förståelse för vad som låg bakom och motiverade kadetterna att söka till Officersprogrammet. Dessa fyra huvudkategorier är Personlig ambition, Socialt inkluderande, Potentiell utveckling och Extern influens. De slutsatser som dras i studien är att kadetternas motiv och bakomliggande faktorer för att söka till Officersprogrammet handlar om att en individ med stor Personlig ambition känner att både Socialt inkluderande och Potentiell utveckling är uppfyllda i Försvarsmakten. I denna process verkar Extern influens som katalysator och är det som får dem att söka till Officersprogrammet. Kadetterna ger uttryck för att ha en vilja att prestera, att göra bra ifrån sig. De uttrycker även en önskan om att få vara en del av en större grupp och arbeta för gruppens bästa. Vidare ger de uttryck för en vilja att försvara den svenska friheten, våra värderingar och vår demokrati. Dessutom ger kadetterna uttryck för att uppskatta förmåner som idrott på arbetstid, att få en betald akademisk utbildning och möjligheten att göra karriär. De har även ett behov av att få återkoppling på sitt arbete och framhåller betydelsen av den personliga upplevelsen. / The development in recent years' in our vicinity places new demands on the Swedish Armed Forces. The national defence is once again in focus and for the first time in a very long time the Swedish Armed Forces is facing a readmission and growth. Over the next ten years retirements among officers will be of significant size. At the same time the Swedish Armed Forces have had a hard time filling the positions at the Officers' Programme the last few years. The purpose of the study is to gain an understanding of the motives that existed for applying for the Officers' Programme. The study is conducted with an inductive approach, a qualitative method and inspired by Grounded Theory. The empirical data is obtained through interviews with first-year cadets at the Officers' Programme. During the coding process of the empirical data four main categories emerged which give an understanding of what was behind and motivated the cadets to apply for the Officers' Programme. These four main categories are Personal Ambition, Social Inclusion, Potential Development and External Influence. The conclusions in the study are that the cadets' motives and underlying factors for applying for the Officers' Programme are that an individual with great Personal Ambition senses that Social Inclusion as well as Potential Development are fulfilled in the Swedish Armed Forces. In this process, External Influence acts as a catalyst and drives them to apply to the Officers' Programme. The cadets express a desire to perform. They also express a desire to be part of a larger group and work for the best of the group. Furthermore, they express a desire to defend the Swedish freedom, our values and our democracy. In addition, the cadets express their appreciation of benefits such as sports in working hours, getting a paid academic education and the opportunity to make a career. They also have a need to get feedback on their work and emphasize the importance of the personal experience.

Vi har studerat cyberdomänen i perspektivet från en officer och vad denne förväntas kunna om och implementera ur cyberdomänen på sitt system. Studien är genomförd med fokus mot förståelse för utmaningen och komplexiteten som kommer av att integrera civilt dominerad verksamhet i en militär organisation. Vi har antagit en induktiv ansats med kvalitativ metod genom intervjuer och litteraturstudier. Under tiden som studien genomfördes skedde den ryska invasionen av Ukraina, vilket gav ytterligare bidrag till den empiriska delen av studien när cyberområdet hamnade än mer i fokus. Utgångspunkten för analysen har varit tidigare professionsforskning med fokus på officersprofessionen samt forskning som beskriver cyberområdet och dess komplexitet. Analysen är baserad på de kategorier som framkommit i den data som insamlats. Vid studiens slutförande framkommer behovet av att samtliga blivande, och till viss del nuvarande, officerare erhåller en förståelse för cyberdomänens möjlighet till påverkan på eget system. För att möta områdets komplexitet och kunna utbilda inom behöver styrdokument och utbildningsunderlag utvecklas parallellt. Författarna uppfattar att det militära systemet genomgår en teknikutveckling i vilken cyberdomänens framväxt gör sig mer påträngande för varje dag som går. Stora förändringar som får påverkan på stridsfältet har skett tidigare genom historien och kommer med stor sannolikhet även ske i framtiden, vilket organisationen behöver förhålla sig till. / We have studied the cyber domain in the perspective of an officer and what an officer is expected to know about and implement from the cyber domain on current technical systems. The study is conducted with a focus on understanding the challenge and complexity that comes from integrating civilian-dominated activities into a military organization. We have adopted an inductive approach with qualitative methods through interviews and literature studies. During the course of the study, the Russian invasion of Ukraine took place, which made further contributions to the empirical part of the study when the cyber field came into even more focus. The starting point for the analysis has been previous professional research with a focus on the officer profession as well as research that describes the cyber field and its complexity. The analysis is based on the categories that emerged in the data collected. Upon completion of the study, the need arises for all forthcoming, and to some extent present, officers to gain an understanding of the cyber domain's ability to influence current technical systems. In order to meet the complexity of the area and be able to handle education, regulatory documents and training documents need to be developed in parallel. The authors perceive the armed forces is undergoing a technological and organizational military reform in which the emergence of the cyber domain is becoming more intrusive with each passing day. Technological advancements have taken place earlier in history and will in all probability also take place in the future, which the organization needs to relate to.