<p>The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety.</p><p>The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes. The study gives several factors. The social background has some significance. The group effect of the music playing and the well-being in class has good influence on the grades.</p>

The purpose of my study is to examine if the total study results differ between music classes and regular classes. Are there higher grades in music classes? If so, what are the causes for this? I chose to make an inquiry at two schools in different town districts, with music classes. At those schools I also collected data of pupils grades, and was informed by the principals and the music teachers about the activities. The number of respondents were ninety. The inquiry showed that the grades were markedly better in music classes, and that you can see great differences in well-being, parental engagement and ambition level, compared to regular classes. The study gives several factors. The social background has some significance. The group effect of the music playing and the well-being in class has good influence on the grades.

Finns det någon substans i uttrycket ”du blir smartare av att äta fisk”, eller är det bara en myt? Syftet med studien är att undersöka om kosten, sömnen och fysisk aktivitet har någon betydelse för elevernas studieresultat, i form av betyg i grundskolans årskurs 8, samt om det finns skillnader kopplat till kön. Att belysa vad som är viktigt i kostens sammansättning, måltidsvanor och hur det påverkar kognitionen. Andra viktiga faktorer är fysisk aktivitet och sömn, för att uppnå goda studieresultat. Enkätmetod, tabeller, principalkomponentanalys och Pearssons korrelationskoefficient har använts. Tendensen är att ju bättre hälsovanor desto bättre betyg. Förhoppningsvis kommer denna studie att bidra till att vidga kunskaperna kring sambandet mellan goda hälsovanor (med ingående komponenter kost, sömn och fysisk aktivitet) respektive ohälsosamma hälsovanor och studieresultat inom Hem- och konsumentkunskap. Vänligen skriv ut arbetet i färg, det ökar förståelsen. / Is there any substance in the phrase "you get smarter of eating fish" or is it just a myth? The purpose of the study is to investigate whether diet, sleep and physical activity have any significance for students' study results, in terms of grades in compulsory school grade eight, and if there are differences related to gender. To highlight what is important in the composition of the diet, eating habits and how it affects cognition. Other important factors are physical activity and sleep, to achieve good study results. Survey methods, tables, principal component analysis and Pearsson correlation coefficient have been used. The tendency is that the better the health habits, the better the grade. Hopefully, this study will help to broaden the knowledge of the link between healthy lifestyle (including components of diet, sleep and physical activity) and unhealthy health habits and study results in Home- and consumer knowledge.Please print the work in color, it increases understanding.

Sammanfattning En likvärdig utbildning ska vara en självklarhet i Sverige som kunskapsnation och demokratiskt föregångsland. Ändå ökar skillnaden i studieresultat mellan elever med olika socioekonomiska bakgrunder. Sedan ett par år tillbaka har likvärdighet i grundskolan varit ett hett ämne i samhällsdebatten. År 2014 uppdaterades skollagen och det blev obligatoriskt för kommuner att ta hänsyn till elevers förutsättningar och behov vid fördelning av resurser till utbildning inom skolväsendet. Ett sätt att åstadkomma en mer jämlik utbildning kan vara att omfördela resurser inom kommunen efter elevers socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Hittills har ingen bred utvärdering av sådana resursfördelningssystem gjorts utifrån om systemen bidragit till en förbättring av elevernas studieresultat. Inte heller har en jämförelse mellan olika typer av system gjorts. Detta arbete är därför en första ansats till att utföra en sådan utvärdering. Uppsatsen syftar till att utreda om kommuners socioekonomiska resursfördelningssystem för grundskolor är välfärdshöjande och att undersöka om olika typer av sådana system har olika stor effekt på välfärden. Med välfärdshöjande menar vi i uppsatsen en total ökning av studieresultat där eventuella sänkningar av vissa elevers studieresultat kompenseras av en större höjning av studieresultat för andra elever.  För att uppfylla vårt syfte genomför vi en ekonometrisk analys, främst genom tidsserieregressioner och tester för strukturell skillnad. Vår studie visar att än har de socioekonomiska resursfördelningssystemen inte haft en bred påverkan på välfärden inom kommunerna. I fyra av de tjugo kommuner som ingick i vårt urval kunde vi se en trendförändring av studieresultat efter införandet av ett system. I två av dessa var trendförändringen signifikant positiv. I de andra två kommunerna var trend-förändringens riktning varken signifikant positiv eller negativ. Vi kan inte se någon skillnad i effekt av systemen beroende på vilka socioekonomiska faktorer systemet utgår från. Däremot får systemen större effekt ju längre tid kommunen använt socioekonomiska faktorer för att fördela en viss del av resurserna. I dess nuvarande form verkar socioekonomiska resursfördelningssystem inte vara tillräckligt kraftfulla verktyg för att kunna vända en negativ trend i kommuner med svaga socioekonomiska förutsättningar. / Abstract Equal education should be a matter of course in Sweden as a knowledge nation and a country with a highly developed democratic system. Nevertheless, the difference in study results increases between students with different socio-economic backgrounds. For the last couple of years this has been a hot topic in the public debate. In 2014, it became mandatory for the municipalities to take into account the pupils' prerequisites and needs when allocating resources to education within the school system. One way of achieving a more equal education could be to redistribute resources within the municipality according to students' socio-economic background factors. So far, no broad evaluation of such resource allocation systems has been made based on whether the systems have contributed to an improvement in study results. Neither has a comparison been made of different types of systems used. This thesis is therefore a first approach for performing such an evaluation.   The aim of this thesis is to investigate whether municipalities' socio-economic resource allocation systems for primary and secondary school are welfare enhancing and to investigate whether different types of such systems have different impacts on welfare. With welfare enhancing, the thesis refers to a total increase in study results, where any reductions in the results of some students are compensated by a higher increase in study results for other students. To fulfil our purpose, we perform an econometric analysis, primarily through time series regressions and tests for structural differences. Our study shows that the socio-economic resource allocation systems have not yet had a broad impact on the welfare of the municipalities. In four of the twenty municipalities that were included in our sample, we could observe a change in the trend of study results after the introduction of a system. In two of these, the change in trend was significantly positive, which implicates on a welfare increase. In the other two municipalities, the direction of the change in trend was neither significantly positive nor negative.  We cannot observe any differences in the effects of the systems depending on the socio-economic factors the systems are based on. However, the study shows that the systems give higher effect the longer time the allocation system has been in use. In their current form, socio-economic resource allocation systems do not appear to be sufficiently powerful tools to reverse a negative trend in municipalities with weak socio-economic conditions. / <p>Uppsatsen är de 50 första sidorna. Resterande sidor är bilagor.</p>

I takt med lärarbristen har det samtidigt väckts ett intresse för nya typer av läraravlastande yrkeskategorier i svenska grundskolan. Det finns en bred variation på benämningar och uppgifter för denna yrkesgrupp och Heltidsmentorer är en av de tjänster som ingår i denna nya yrkeskategori. En fråga som rimligtvis kan vara svår att ignorera är vad dessa nya tjänster kan innebära för lärare och elever. Syftet med föreliggande uppsats är därför att studera om det har någon effekt och i så fall vilken effekt det har att anställa heltidsmentorer för studieresultatet för elever i årskurs 9 i den svenska kommunala grundskolan. Vidare är också syftet att undersöka om socioekonomisk bakgrund kan ha ett samband med vilken typ av tjänst skolor väljer att anställa. Studien är baserad på variansanalys av registerdata om 99 skolors resultatstatistik. Några av studiens mest intressanta fynd är att det rent generellt inte verkar spela någon roll för studieresultatet vilken typ av avlastande tjänst en skola väljer att anställa. Dessutom verkar det som att ju högre socioekonomisk bakgrund eleverna har på en skola, desto större chans är det att skolan väljer bort läraravlastande tjänster. / At the same time as, and in line with the shortage of teachers, an interest has been aroused in new types of teacher-relieving professional categories in Swedish compulsory schools. There is a wide variety of professional categories and tasks for this role and Full-time mentors are one of the positions included in this new professional category. One question that can reasonably be difficult to ignore is what these new services might mean for teachers and students? The purpose of this thesis is therefore to study whether it has any effect and, if so, what effect it has to hire full-time mentors for the study results for students in year 9 in the Swedish municipal compulsory school. Furthermore, the aim is also to investigate whether socio-economic background may have a connection with the type of position schools choose to employ. The study is based on analysis of variance of register data from 99 Swedish schools. Some of the study's most interesting findings are that, in general, it does not seem to matter what type of relief service a school chooses to hire for students' academic performance. In addition, it seems that the higher the socioeconomic background of students at a school, the greater the chance that the school will opt out of teacher relieving positions.