Att Sveriges gymnasielärare också har uppdrag som mentor för sina elever är mycket vanligt. Litteratur och forskning på området belyser komplexiteten i de dubbla rollerna, som dessutom är otydligt beskrivna. Denna konstruktion vilar på en tradition i skolan där klassföreståndarskapet varit föregångare. Då det inte finns formella krav på att undervisande lärare skall ha mentorsrollen, är det anmärkningsvärt att svensk litteratur och forskning inte ifrågasätter denna norm som snarare vilar på tradition än vetenskap. Den här studien beskriver skolor som valt att göra annorlunda, det som kallas avvikande enheter. I vilka avseenden arbetar de annorlunda? Hur trivs personalen med detta annorlunda arbetssätt? Det tydligaste särdraget är att skolorna har heltidsmentorer som inte undervisar eller betygsätter. Studien visar att särdragen hos två av de tre skolorna är fler och djupare än bara heltidsmentorskap. Genom kvalitativa intervjuer har mentorer och lärare fått ge sin bild inifrån av en multiprofessionell skolorganisation och beskriva sin egen upplevelse av denna annorlunda ansvarsfördelning. Studien ger bilden av lärare och mentorer som är tillfreds med sin arbetssituation och som vill utveckla organisationsmodellen ytterligare. En jämn fördelning av ansvarsbördan på personalen tycks vara en avgörande framgångsfaktor, liksom att personalens roller är tydligt beskrivna. Studien visar att samma organisering som ger pedagogerna en känsla av tillräcklighet också avlastar rektorerna. Även om inte utbildningskvalitén undersöks i den här studien, finns tydliga tecken på att kvalitén och inte minst rättssäkerheten gynnas med en multiprofessionell skolorganisation. Organisationsformen är ovanlig och blygsamt beforskad i svenskt skolväsende, intressant nog är den vedertagen inom bland annat vård och rättsväsende sedan länge.

Den aktuella studiens syfte har varit att undersöka hur socialpedagoger arbetar främjande för elevers psykiska samt psykosociala hälsa, vilka möjligheter, hinder och/eller begränsningar som understryks samt möjliga utvecklingsområden avseende deras arbete. Studiens metodologiska utgångspunkt var socialkonstruktionistiskt med en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Vi har genomfört sammanlagt fem intervjuer med socialpedagoger som är yrkesverksamma som heltidsmentorer. I studien har den teoretiska utgångspunkten varit Aspelin och Perssons (2011) relationistiska teori, där vi även valt att inkludera Cederlund och Berglunds (2017) pedagogiska teori om fyra olika kunskapsfält. Resultatet i studien visar att heltidsmentorernas hälsofrämjande arbete är mångsidigt och där fokus riktas mot ett relationsskapande, samtidigt som de arbetar utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar för främjandet av deras psykiska samt psykosociala hälsa. Vidare visar resultatet att en begränsande sekretess inom samverkan, samt tidsbrist ses som begränsningar för heltidsmentorernas hälsofrämjande arbete med eleverna. Resultatet indikerar även att de ovannämnda faktorerna inom begränsning även framställs som möjliga utvecklingsområden. I studiens resultat uppmärksammas flertalet olika faktorer har betydelse för elevers psykiska samt psykosociala hälsa vilket gör att heltidsmentorerna arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, tillsammans med andra interna samt externa professioner. Vidare konstateras informanternas begränsningar och möjliga utvecklingsområden skildra sig beroende på vad för problematik som råder på skolan eller i kommunen. En sammantagen slutsats av studien är att heltidsmentorers främjande arbete med elevers psykiska samt psykosociala mående är av stor betydelse. Det behövs även fler heltidsmentorer på skolorna som kan arbeta med det hälsofrämjande arbetet.

I takt med lärarbristen har det samtidigt väckts ett intresse för nya typer av läraravlastande yrkeskategorier i svenska grundskolan. Det finns en bred variation på benämningar och uppgifter för denna yrkesgrupp och Heltidsmentorer är en av de tjänster som ingår i denna nya yrkeskategori. En fråga som rimligtvis kan vara svår att ignorera är vad dessa nya tjänster kan innebära för lärare och elever. Syftet med föreliggande uppsats är därför att studera om det har någon effekt och i så fall vilken effekt det har att anställa heltidsmentorer för studieresultatet för elever i årskurs 9 i den svenska kommunala grundskolan. Vidare är också syftet att undersöka om socioekonomisk bakgrund kan ha ett samband med vilken typ av tjänst skolor väljer att anställa. Studien är baserad på variansanalys av registerdata om 99 skolors resultatstatistik. Några av studiens mest intressanta fynd är att det rent generellt inte verkar spela någon roll för studieresultatet vilken typ av avlastande tjänst en skola väljer att anställa. Dessutom verkar det som att ju högre socioekonomisk bakgrund eleverna har på en skola, desto större chans är det att skolan väljer bort läraravlastande tjänster. / At the same time as, and in line with the shortage of teachers, an interest has been aroused in new types of teacher-relieving professional categories in Swedish compulsory schools. There is a wide variety of professional categories and tasks for this role and Full-time mentors are one of the positions included in this new professional category. One question that can reasonably be difficult to ignore is what these new services might mean for teachers and students? The purpose of this thesis is therefore to study whether it has any effect and, if so, what effect it has to hire full-time mentors for the study results for students in year 9 in the Swedish municipal compulsory school. Furthermore, the aim is also to investigate whether socio-economic background may have a connection with the type of position schools choose to employ. The study is based on analysis of variance of register data from 99 Swedish schools. Some of the study's most interesting findings are that, in general, it does not seem to matter what type of relief service a school chooses to hire for students' academic performance. In addition, it seems that the higher the socioeconomic background of students at a school, the greater the chance that the school will opt out of teacher relieving positions.