<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

<p>Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.</p>

<p>Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?</p>

Frågeställningen i detta arbete består av huruvida det föreligger en idéförskjutning inom ateismen med utgångspunkt från den kristendomskritik som främst anfördes av Ingemar Hedenius i mitten av 1900-talet. Med idéförskjutning hänvisar jag till en tydlig stark ateism ur ett kunskapsteoretiskt perspektiv. En sådan idéförskjutning skulle kunna vara att någon ny argumentation framkommit som ökar eller minskar sannolikheten för Guds existens, eller att man kommit fram till ny definition av ”säker kunskap”, som ur ett naturvetenskapligt perspektiv skulle kunna förändra begreppets betydelse. Jag har inom ramen för uppsatsen studerat några ledande aktuella debattörer genom litteraturstudier och belyst pågående debatt för att finna kärnan i deras argumentation. De ateistiska ståndpunkterna och argumentation som belyses kommer främst från Ingemar Hedenius, Christer Sturmark, Richard Dawkins, Michel Onfray och Sam Harris. Dessa författare bidrar med unikt fokus i sin argumentation, men stöder sig mot samma grundläggande syn på sann och säker kunskap. Jag har funnit att en idéförskjutning ej föreligger. Däremot har begreppets praktiska betydelse vidgats. På samma sätt som formen för det personliga andliga utövandet förändrats har även begreppets språkliga innebörd generaliserats i syfte att kunna argumentera för ateism i en värld där religionens inflytande på nytt ökar.

Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?

Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.

Undersökningen som gjorts i denna studie bygger på en analys om hur de mänskliga rättigheterna aktualiseras i samhällsdebatten om trossamfunds statsbidrag. Syftet med uppsatsen har varit att genom ett mänskliga rättigheters perspektiv titta på hur samhällsdebatten ser ut i Sverige om trossamfund och vad för argument författarna lägger fram för deras sak. Trossamfund har under en tid kommit att bli ett aktuellt ämne, på grund att en del trossamfund som använt skattemedel till ändamål som rekrytering till terrororganisationer. Medan andra i stället har blivit kritiserade för att ha tolkat heliga skrifter homofobiskt, hedersförtryckande och icke främjande av barns rättigheter. Med detta sagt har det huvudsakliga syftet varit att undersöka statens inställning gentemot trossamfunden i förhållande till de mänskliga rättigheterna. Detta har kunnat göras genom att titta på om författarna argumenterar för att staten ska respektera en positiv eller negativ skyldighet av religionsfrihet. Tillexempel att staten anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en positiv mening, genom statligt stöd till trossamfund. Medan om staten i stället anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en negativ mening, i och med det inte heller skyldighet att stödja religion så får även då staten inte heller hindra religionsutövning. Av materialet som använts i denna uppsats har det framgått tre olika positioner i fråga om statens stöd till trossamfund. Den första är att inte främja trossamfund i form av statsbidrag, samt att staten bör ta bort hela bidraget som går till trossamfund. Detta eftersom trossamfunden inte gör nytta i samhället och staten har inte skyldighet att stödja religion, i och med detta bör staten fortsätta respektera religionsfrihet i en negativ mening. Den andra positionen hävdar att trossamfund bör fortsätta främjas i form av statsbidrag, men med striktare demokratikrav. Denna position påstår också att trossamfund som religiös aktör gör nytta i samhället. Medan den sista positionen i stället tittar på utredningen som gjordes på Myndigheten för stöd till trossamfund, där man år 2018 kom fram till att trossamfund gör nytta och att bidraget kommer fortsätta gå ut till trossamfund. Denna position argumenterar för att trossamfund är en nyttig religiös aktör i samhället som värderar demokratiska principer lika mycket som sekulär verksamhet, samt att staten bör fortsätta ha en positiv skyldighet till religionsfrihet.

Over the last few years, the debate on what a secularized state is, and should be have been increasing in both spread and aggression. One of the many topics triggering this debate is the question if call to prayer should be allowed or not. The Islamic call to prayer is a phenomenon that awakes strong emotions and reactions in western society, and it has been well debated in media. The aim of this thesis is thus to investigate this debate and what ideological standpoints the arguments are based upon. sing the theories of Jürgen Habermas and José Casanova, on the theories of secularization, the debate on the permission of call to prayer in Växjö have been analysed. To give a fair representation of the debate, articles from four different, well established Swedish newspapers have been used.    It has been found that one of the most frequently used arguments against a permission is the fear that the allowance of one call to prayer a day will lead to more extreme, and eventually radical, Islamic elements in the Swedish society.  The study shows that the view of what a secularized state is, is diverse but can generally be divided into two categories, the view that proclaims positive or negative freedom of religion.  Among the arguments against the permission, most part are solely emotional, whereas the arguments supporting the permission often are more rational.     The conclusion is that main part of the arguments is based on liberal and democratic values but how they are interpreted varies. On the side supporting the permission, the arguments are based on equality, the importance of the freedom of speech and the belief that multicultural is enriching. On the opposite side, the arguments are based on the conservation of the Swedish heritage, the Christian faith and effective integration. Many arguments against a permission are problematic since they are constructed on an emotional basis. In a secular state, this type of questions should be handled rational, based on the law of freedom of religion.

The bachelor thesis examines the protection of religious freedom in Sweden and France, with a main point on the right to wear religious symbols and clothing. The subject is processed in relation to the Member States obligations in accordance with the freedom of religion, provided for in Article 9 of the European Convention for the Protection of Human Rights. The right to wear religious symbols and attire has a broad meaning, and in this thesis special focus is placed on the right to wear a religious veil, as the Swedish legal situation is in stark contrast to the French law's restrictive view on the subject. In order to answer the thesis main question, a legal-judicial and comparative law approach is applied. Legislation that has been dealt with in its entirety, is the second chapter in the Swedish regeringsformen (1974:152), the European Convention, the French principle of laïcité, the French Education Act (Article L141-5-1 du Code de l’éducation), the French law on the prohibition of veils in public environments (Loi n° 2010-1192  du 11 octobre 2010 interdisant la dissimulation du visage dans l'espace public) and the French Constitution (Constitution of October 4, 1958). Finally, the authors orientation in the research questions of the essay has been emphasized, and a remark about the French legislation has been made.