• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Du var ingenting nu, för du skulle leva sen" : En intervjustudie av avhoppare från Jehovas vittnen och deras identitetsuppfattning

Nylund, Lotta January 2013 (has links)
Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp. Den identitet i dåtid som framkom var ett annorlundaskap bland människor med en beskrivning av regler och krav som de förväntades följa. Identiteten i nutid innefattar frihet och social-individualism. Friheten följs åt med både tillägg och undantag och social-individualismen innebär att informanterna vill utveckla sina egna identiteter i samhället som inte är relaterade till grupper. De identifierar sig med sin bakgrund men ser framåt. Hjälpkällan och FROM-projektets betydelse för identitetsformationen var främst för kvinnorna och de som relativt nyligen lämnat Jehovas vittnen. Detta eftersom Hjälpkällan inte fanns när de informanter som har längst erfarenhet utanför lämnade Jehovas vittnen. Bekräftelse och gemenskap inom Hjälpkällan och FROM-projektet var den viktigaste betydelsen för identitetsformationen för informanterna.
2

Svensk Fritänkarrörelse : idé och debatt under sent 1800-tal

Ahlström, Michael January 2007 (has links)
<p>Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?</p>
3

Svensk Fritänkarrörelse : idé och debatt under sent 1800-tal

Ahlström, Michael January 2007 (has links)
Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?
4

Anna Lindhagen och Kommittén för medborgerlig ungdomsundervisning : Borgerlig konfirmation i Stockholm omkr. 1933–1938 / Anna Lindhagen and The Committee for Civic Youth Education : Civic confirmation in Stockholm 1933–1938

Sjögren, Erik January 2020 (has links)
This essay examines a movement practicing civic confirmation in Stockholm in the 1930s. Organizing the civic confirmations was The Committee for Civic Youth Education, led by civil- and human rights advocate Anna Lindhagen (1870–1941). The practice of civic confirmation is examined within the context of the early 20th century Swedish labour movement and the criticism of church and religion often expressed therein. Based on Janken Myrdal’s method of multiple sources, the essay utilizes several different kinds of sources, consisting of unpublished archival material as well as press and periodical journals, in order to examine the background, purpose and practice of civic confirmation. The origins of the civic confirmations are found within the critique of what was perceived as a too dogmatic and compulsory school education in the Christian faith, leading to a desire to politically reform the religious education of the public-school system. When this failed, Anna Lindhagen and her peers took matters into their own hands, organizing a course of lectures on religious and philosophic thinkers throughout history as well as on contemporary matters deemed important for adolescents. The purpose was to give youths a proper religious education, thus enabling them to become morally and spiritually sound members of society, and to eventually replace the practice of church confirmation. Courses were held throughout the 1930s, but the movement’s fate thereafter is unknown. The civic confirmations in Stockholm were similar to practices in southern Sweden as well as in Denmark and Norway. They were also in many ways typical of how the labour movement had organized its opposition to church practices in the late 19th and early 20th centuries. This particular instance of civic confirmation in Stockholm may have had limited effect on society, but within a broader context of secularization in northern Europe, the early and mid-20th century civic confirmations could be understood as forerunners to similar movements organizing civic or humanist youth confirmations in the 21st century.

Page generated in 0.0472 seconds