<p>Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?</p>

Fritänkarrörelsen, som den gestaltade sig under 1800-talets två sista decennier, är i den mån man kan tala om den som en egen rörelse relativt outforskad som sin egen helhet. Förutom några få undantag finns i första hand biografier över några av de ledande personerna inom fritänkarrörelsen, framför allt om de personer som var delaktiga i skapandet av de många stora folkrörelser som såg dagens ljus under denna tid. Folkrörelserna och ideologierna har i sina historieskildringar tagit med fritänkarna som en del av sitt ursprung. Det som kan saknas är en översiktlig genomgång av de gemensamma tankar och idéer som var centrala för dem som kallade sig själva fritänkare. Även om denna uppsats i sig inte i första hand är ett begreppsanalytiskt arbete så består en del av undersökningen av ett utredande av begrepp, översiktlig beskrivning av de olika grupperna inom fritänkeriet och dess idéinnehåll samt presentation av några av de mest tongivande agitatorerna. Många av dessa agitatorer blev aktivt motarbetade av samhället och åtalen för hädelse mot såväl kyrkan som staten var vanligt förekommande. Det hörde inte till ovanligheten att åtalen resulterade i fängelsestraff för dessa tankefrihetens förkämpar. Vad var då fritänkarnas farliga budskap och idéer som skulle komma att påverka historiens gång?

The purpose of this thesis is to describe and explain the origins of centra 1 i sed unitary con st itut i ona l forms adopted at independence, with speci a 1 reference to the pre-independence period of colonial rule and the states of Botswana, Zimbabwe and Namibia. Since the states of the world are either unitary or federal, an attempt is made to distinguish the unitary constitutional form from federation by contrasting both concepts. The three states under study are identified as centralised and unitary by referring to political, historical, legal, administrative and fiscal criteria. The theoretical and practical origins and explanations for the adoption of unitary constitutional forms in the European and African context are explained. First, the theoretical origins of monism, pluralism, dualism, absolutism and sovereignty and the thoughts of a number of classical theorists are discussed. Next the practical origins, the statements and perceptions by members of African nationalist elites supportive of unitary states in Africa in the colonial and early post-colonial period are referred to, in partial exp 1 anat ion for the adoption of this con st itut i ona 1 form. British constitutional practices and precedents are also discussed. Further, to explain the origins of the centralised unitary state in Africa, the three case studies of Botswana, Zimbabwe and Namibia come under discussion. A four stage conceptual scheme devised by Etzioni and modified for the purpose of this thesis is utilised to analyse and explain the origins of the centralised unitary state in the three case studies of Botswana, Zimbabwe (xii) and Namibia. A variety of factors both historical and contemporary, internal and external to these countries are identified and analysed. These factors include amongst others, early settlement patterns and confiicts, British colonial practices and precedents, the perceptions and ambitions of nationalist movements and elites, relationships with neighbouring states, the climate of opinion, and the requirements of nation-building and political stability. The thesis is concluded by comparing the experiences of the three countries and, setting out several inductive propositions determining under which conditions these states adopted centralised unitary constitutional forms in preference to decentralised ones, federation or partition. Finally, the thesis is concluded by referring in a Postscript to the postindependence constitutional reassessment in the three countries concerned, the constitutional reassessment process in Africa in general, literature references to this process, and the prospects for constitutional reform on the continent. / Political Science / D. Lit. et Phil. (Politics)

The purpose of this thesis is to describe and explain the origins of centra 1 i sed unitary con st itut i ona l forms adopted at independence, with speci a 1 reference to the pre-independence period of colonial rule and the states of Botswana, Zimbabwe and Namibia. Since the states of the world are either unitary or federal, an attempt is made to distinguish the unitary constitutional form from federation by contrasting both concepts. The three states under study are identified as centralised and unitary by referring to political, historical, legal, administrative and fiscal criteria. The theoretical and practical origins and explanations for the adoption of unitary constitutional forms in the European and African context are explained. First, the theoretical origins of monism, pluralism, dualism, absolutism and sovereignty and the thoughts of a number of classical theorists are discussed. Next the practical origins, the statements and perceptions by members of African nationalist elites supportive of unitary states in Africa in the colonial and early post-colonial period are referred to, in partial exp 1 anat ion for the adoption of this con st itut i ona 1 form. British constitutional practices and precedents are also discussed. Further, to explain the origins of the centralised unitary state in Africa, the three case studies of Botswana, Zimbabwe and Namibia come under discussion. A four stage conceptual scheme devised by Etzioni and modified for the purpose of this thesis is utilised to analyse and explain the origins of the centralised unitary state in the three case studies of Botswana, Zimbabwe (xii) and Namibia. A variety of factors both historical and contemporary, internal and external to these countries are identified and analysed. These factors include amongst others, early settlement patterns and confiicts, British colonial practices and precedents, the perceptions and ambitions of nationalist movements and elites, relationships with neighbouring states, the climate of opinion, and the requirements of nation-building and political stability. The thesis is concluded by comparing the experiences of the three countries and, setting out several inductive propositions determining under which conditions these states adopted centralised unitary constitutional forms in preference to decentralised ones, federation or partition. Finally, the thesis is concluded by referring in a Postscript to the postindependence constitutional reassessment in the three countries concerned, the constitutional reassessment process in Africa in general, literature references to this process, and the prospects for constitutional reform on the continent. / Political Science / D. Lit. et Phil. (Politics)