Sweden has become an increasingly multicultural society where different religions and values ​​meet. Recently, the Swedish Labour Court decided, whether a company´s policy that demands an employee to shake hand, prevent the employee´s freedom of religion or if the policy had a legitimate purpose since it was a way of achieving equality between men and women at workplace.  The aim of this essay was to investigate how the court judges when the employer´s obligation not to discriminate on the ground of gender collides with an employee´s freedom of religion. In order to answer the question and achieve the purpose of this essay, the author has used a doctrinal method.  By studying the current law, the author of this essay has concluded that freedom of religion is protected by European Convention on Human Rights, article 9. The right to believe is complete, and is called forum internum. The right to practice a religion through a religious manifestation, is called forum externum. This right is not complete and can be restricted.  Freedom of religion has a strong legal protection, but there are situations where the right of others also must be considered. A employee has, in working life, not only rights, but also obligations towards the employer. This may imply restrictions on a employee's freedom of religion since the employer has the right to lead and distribute the work. An employer is obligated to work for an equal workplace. If the means used to achieve gender equality are appropriate and necessary, the freedom of religion in working life can be restricted.

De senaste 150 årens successiva utveckling från en konfessionell till en konfessionsfri skola har medfört stora förändringar angående religionens plats i skolan. De flesta religiösa inslag är idag förbjudna inom skolan, men läroplanen påbjuder att psalmer ska ingå i musikämnets centrala innehåll. Psalmsång kommer ur en stark tradition i skolväsendet och ses av många fortfarande som ett självklart inslag i skolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur musiklärare hanterar konfessionellt material i sin undervisning, samt hur de resonerar kring konfessionsfrihet och bygger på tidigare forskning om religionsläraryrkets utmaningar, religionsfrihet och kulturella riters betydelse. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare verksamma i grundskolan i Sverige. Den hermeneutiska tolkningen av forskningsmaterialet visar att tolkningarna kring begreppet konfessionsfri går isär, och att lärare känner en osäkerhet kring hur de ska säkerställa en konfessionsfri undervisning med sådant material, även om flera intuitiva lösningar på dilemmat visades. Diskussionen tar upp huruvida religionsfrihet för barn säkerställs genom konfessionsfrihet, samt några praktiska förslag för pedagogisk praktik. / The development over the past 150 years from confessional to confession-free schools has resulted in large changes concerning the role of religion in Swedish schools. Most religious elements in schools are forbidden today, but current curriculum decree that hymns still should be part of the central content of the subject of music. The singing of hymns springs from a strong tradition within the Swedish school system and is still considered by many to be necessary content. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how music teachers handle confessional material in their teaching, and how they reason about confession-free education. The study is built upon previous research about religion didactics, freedom of religion, and the importance of cultural rites. The study consists of qualitative interviews with four active music teachers in Sweden. The hermeneutic analysis of the research material shows that the interpretations of the concept confession-free are varied, and that teachers feel an insecurity about how to ensure a confession-free education with religious material, even if several intuitive solutions to the dilemma were shown. The discussion lifts whether the concept confession-free ensures the religious freedom of the pupils, and some practical suggestions for music education.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger kan närma sig begreppet religionsfrihet i förhållande till barn i förskolan. Jag har undersökt i vilka omsorgssammanhang pedagoger väljer att handla efter vårdnadshavares önskemål baserade på religiös trosåskådning, barns önskemål eller de styrdokument verksamheten vilar på. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:•Hur kan pedagoger tolka begreppet religionsfrihet i förskolan och vad anser pedagoger att denna tolkning kan ha för påverkan på den vardag barn får på förskolan? •I vilka omsorgssammanhang väljer pedagoger att handla efter styrdokument, barns önskemål eller vårdnadshavares önskemål gällande barnet?Genom kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade samtalsintervjuer där fyra aktiva pedagoger dels blivit givna tre omsorgsetiska dilemman såväl som intervjufrågor har undersökningen utförts. Respondenternas intervjusvar har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv med modelling, dialouge och natural caring som centrala begrepp.Studiens redovisar att pedagoger tolkar barns rätt till religionsfrihet i förskolan som barns rättighet att tro på vad de vill. Trots detta pekar studien på att pedagoger i somliga fall bemöter barn utifrån vårdnadshavares religiösa trosåskådningar. Studien redovisar att detta även sker i de fall då barn uttrycker en önskan om ett annat slags bemötande. Barns religionsfrihet blir alltså i vissa fall ekvivalent med att de blir bemötta utifrån den religion som råder i deras hem. Studien hänvisar även till att pedagoger i några omsorgsetiska fall väljer att handla efter vad de anser gynnar barn samt hur detta bemötande kan variera. Avslutningsvis diskuterar jag studiens yrkesrelevans, metodval och ger förslag på framtida forskning gällande ämnet.

In this study the medializing of the Church of Sweden during the COVID-19 pandemic have been examined to see the impact on youths’ freedom of religion during the time of the Swedish national restrictions to prevent the spread of COVID-19. The digital adaption of the Church of Sweden was analysed through the concept of amplification, framing and co-structuring, whilst Klasson Sundins theory on the child’s freedom of religion was adapted to investigate if the rights of the child have been limited by the restrictions to stop the spread of COVID-19 in Sweden. The conclusions are that the youth have been benefiting from the increased digitalization of the church, which has been more inviting for the youth and has made volunteering more accessible for the youth as well. It is not only the digitalization that have contributed to this. The fact that the recommendations to elderly have been more severe due to the increased risk of COVID-19 with age, has created a gap in the church when people who used to volunteer was not able to do that anymore. This gap has been filled by the youth of the church. To confirm these conclusions further research must be done, preferably by asking the people who have been working with the youth of the church and by letting the youth themselves, tell us their story about being a part of the church during the COVID-19 pandemic.

Integration is a hot topic in our society today and we have a greater influence of other religious beliefs than ever before. As Swedish society grows with influences from other cultures to a greater extent, the Swedish political agenda focuses more and more on integration. I perceive working for integration in a multicultural society as something of a balancing act on the framework of laws and regulations that we must comply to with in Sweden. For example, according to the Freedom of Religion Act, we all have the right to practice religion and believe what we want, while the law also gives us the right to refrain from having a religious belief. Following, interpreting, and considering the Freedom of Religion Act can sometimes be complex, as religion has many definitions and in many cases is so much more than just a belief. In many cases, a person's identity and cultural background are strongly influenced by religious traditions and moral positions. The purpose of my study is to widen the knowledge about the relation between integration and freedom of religion by investigating how the political integration agenda works together with the Freedom of Religion Act. This have I tried to achieve through a discursive analysis of motions of the Swedish Riksdag.  Three questions are posed to guide the study: Do the motions highlight religion as a factor to be considered in connection with the political integration work? Do the motions present religion as inner faith or something more cultural and/or identity-based? Are the proposed integration policy measures compatible with the Freedom of Religion Act? I have found in my study that the integration policy is compatible with religious freedom on certain levels. On which levels and to what extent it differs between the various parties, as well as on how to define religion and religious freedom. / Syftet med min studie är att fördjupa kunskaperna kring relationerna mellan integration och religionsfrihet utifrån hur diskursen i politiska motioner utspelar sig. Såväl integration som religionsfrihet är två debatterade ämnen och jag vill med min studie se om dessa är förenliga med varandra. Denna studie är utförd med diskursanalys utav 33 riksdagsmotioner inlämnade under perioderna 21/22 samt 22/23 som berör integration och religionsfrihet eller integration och religion. Resultatet av min analys har jag nått genom att som utgång använda mig av diskursteorin och dess begrepp. Analysen har sedan legat till grund för att genom diskussion finna svar på om det integrationspolitiska arbetet som framställs i motionerna är förenligt med lagen om religionsfrihet. Jag har i min studie funnit att man i politiska motioner artikulerar religion i samband med integration samt att integrationspolitiken på vissa plan är förenlig med lagen om religionsfriheten. På vilka plan och i vilken utsträckning den är det skiljer sig åt mellan de olika partierna samt på hur man definierar religion och religionsfrihet.

This bachelor thesis in human rights aims to critically study the human rights of the muslim minority in Sweden and the possible limitations of the swedish minority politics. With the Sweden Democrats’s (SD) bigger influence in swedish politics today, an increased xenophobia is a fact, which leads to a risk of a society where islamophobic ideas can grow. Through a case study, muslims’ requirements that their basic human rights are guaranteed, will be discussed, to examine limitations in the swedish multicultural society. With the perspecitve of Iris MarionYoung’s “five faces of oppression”, muslims’ situation will be analyzed, through a variety of material. Universal rights, group rights, integration politics and freedom of religion are parts of the analysis. International critique concerning Sweden’s lack of equality statistics and Sweden’s responsability to guarantee minority groups their rights will also be discussed. A need to strengthen the human rights for muslims in general is emphazised in the conclusion, with suggestions for further research.

The aim of this composition is using the theories of communicative action and political legitimacy to understand and analyze which role politics and the political incitement had for Gustaf III in his actions and decision to legitimize the adoption of increased rights for Jews in the late 18th century. The results showed that Gustaf III of Sweden used the adoption of increased rights to the Jews to legitimize his power and win recognition as a King. It was important for the King to gain reputation and honor. Together with the acts of the communicative in order to achieve a consensus with other peoples, the political incitement was the main reason why Gustaf III of Sweden adopted increased rights to the Jews during the 18th century. Jewish settlement in Sweden was not just about a question of tolerance and freedom of religion. If we visible the power configuration it becoming more of a question about political incitement. The King and his followers used the Jewish settlement to raise capital from the Jews which involved the circulation of money in Sweden. By the adoption of increased rights for the Jews Gustaf III also won an recognition as King of certain individuals groups. Especiallyof royals in Europe but also in the bureaucracy in Sweden. For example the National Board of Trade supported the king och helped him to a adopt various rights to the Jews. We could not explain all the actions and decisions of the Gustaf III with the the political incitement , but for me the political ingression helped to understanding the action of the King in matters of giving a limited religious freedom to the Jews.

Islamofobi är ett växande problem i Europa som negativt påverkar muslimers förutsättningar och möjligheter i samhället. Samtidigt är religionsfriheten en mänsklig rättighet och en av grundvalarna för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Denna uppsats undersöker hur islamofobi påverkar religionsfrihetens implementering i Sverige. Resultatet visar att muslimers rätt att utöva sin religion hotas av islamofobiska praktiker, så som attacker mot moskéer, motstånd mot muslimska organisationer och förbud av slöjan. Studien utforskar även statens förpliktelser och ansvar för att motverka islamofobi och främja muslimers rättigheter och lika möjligheter – för att på så sätt kunna uppnå ett verkligt demokratiskt och pluralistiskt samhälle där utsatta grupper beskyddas. / Islamophobia is an increasing problem in Europe which has a negative effect on Muslims’ conditions and opportunities within the society. At the same time, freedom of religion is a human right and one of the foundations in a democratic and pluralistic society. This thesis examines how islamophobia affects the implementation of freedom of religion in Sweden. The result shows that Muslims’ right to practice their religion is substantially threatened by islamophobic practices, such as attacks against mosques, resistance towards Muslim organizations and banning of the veil. The study also explores the state’s obligations and responsibility to counteract islamophobia and promote Muslims’ rights and equal opportunities – and thus be able to achieve a truly democratic and pluralistic society where vulnerable groups are protected.

Islamofobi är ett växande problem i Europa som negativt påverkar muslimers förutsättningar och möjligheter i samhället. Samtidigt är religionsfriheten en mänsklig rättighet och en av grundvalarna för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Denna uppsats undersöker hur islamofobi påverkar religionsfrihetens implementering i Sverige. Resultatet visar att muslimers rätt att utöva sin religion hotas av islamofobiska praktiker, så som attacker mot moskéer, motstånd mot muslimska organisationer och förbud av slöjan. Studien utforskar även statens förpliktelser och ansvar för att motverka islamofobi och främja muslimers rättigheter och lika möjligheter – för att på så sätt kunna uppnå ett verkligt demokratiskt och pluralistiskt samhälle där utsatta grupper beskyddas. / Islamophobia is an increasing problem in Europe which has a negative effect on Muslims’ conditions and opportunities within the society. At the same time, freedom of religion is a human right and one of the foundations in a democratic and pluralistic society. This thesis examines how islamophobia affects the implementation of freedom of religion in Sweden. The result shows that Muslims’ right to practice their religion is substantially threatened by islamophobic practices, such as attacks against mosques, resistance towards Muslim organizations and banning of the veil. The study also explores the state’s obligations and responsibility to counteract islamophobia and promote Muslims’ rights and equal opportunities – and thus be able to achieve a truly democratic and pluralistic society where vulnerable groups are protected.

<p><p>Den här uppsatsen handlar om religiösa friskolor i Sverige och den ska genomföras enligt en viss teori och modeller skrivna av Maria Klasson Sundin, teologisk kandidat och doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet. Uppsatsens syfte var att förbereda och framställa en plan för en djupare studie av religiösa friskolor. I uppsatsen användes flera filosofiska perspektiv på religionsfrihet, mångkulturalism och religion som ideologiskt styrmedel. Regeringsmakten och Skolverkets skrifter samt debattartiklar analyserades enligt Sundins modeller. Slutligen fördes en diskussion om en lämplig metod för att genomföra huvudstudien, detta för att få fram ämnets komplexa karaktär.</p></p>