De senaste 150 årens successiva utveckling från en konfessionell till en konfessionsfri skola har medfört stora förändringar angående religionens plats i skolan. De flesta religiösa inslag är idag förbjudna inom skolan, men läroplanen påbjuder att psalmer ska ingå i musikämnets centrala innehåll. Psalmsång kommer ur en stark tradition i skolväsendet och ses av många fortfarande som ett självklart inslag i skolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur musiklärare hanterar konfessionellt material i sin undervisning, samt hur de resonerar kring konfessionsfrihet och bygger på tidigare forskning om religionsläraryrkets utmaningar, religionsfrihet och kulturella riters betydelse. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare verksamma i grundskolan i Sverige. Den hermeneutiska tolkningen av forskningsmaterialet visar att tolkningarna kring begreppet konfessionsfri går isär, och att lärare känner en osäkerhet kring hur de ska säkerställa en konfessionsfri undervisning med sådant material, även om flera intuitiva lösningar på dilemmat visades. Diskussionen tar upp huruvida religionsfrihet för barn säkerställs genom konfessionsfrihet, samt några praktiska förslag för pedagogisk praktik. / The development over the past 150 years from confessional to confession-free schools has resulted in large changes concerning the role of religion in Swedish schools. Most religious elements in schools are forbidden today, but current curriculum decree that hymns still should be part of the central content of the subject of music. The singing of hymns springs from a strong tradition within the Swedish school system and is still considered by many to be necessary content. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how music teachers handle confessional material in their teaching, and how they reason about confession-free education. The study is built upon previous research about religion didactics, freedom of religion, and the importance of cultural rites. The study consists of qualitative interviews with four active music teachers in Sweden. The hermeneutic analysis of the research material shows that the interpretations of the concept confession-free are varied, and that teachers feel an insecurity about how to ensure a confession-free education with religious material, even if several intuitive solutions to the dilemma were shown. The discussion lifts whether the concept confession-free ensures the religious freedom of the pupils, and some practical suggestions for music education.