Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja. Ifall bruket av slöja skapar problem i skolan, eller om elever med slöja möts av respekt och tolerans från både klasskamrater och lärare.

In 2003 the German constitutional court passed a law that made it possible for federal states in Germany to ban the headscarf for teachers in school which led several of them to do just that. After an indictment of two Muslim women the constitutional court repealed this law and allowed teachers to wear a headscarf in school 2015. This essay takes its starting point in the medial debate that resulted from this court decision. The aim of this study was to examine this debate with a starting point in the general statements and against the background of parts of Casanovas theory of deprivatization and parts of Habermas theories of religion in the public sphere. The first research question asks about central themes in the debate, the used arguments and how they differ between the laws supporter and opponents. The second research question addresses the issue of which role the debaters assign religion in the state. The third question is about how the statements can be better understood by relating them to parts of the theoretical concepts used for this study. This essay investigates these research questions by applying the method of content analysis on eleven debate articles of four major German newspapers. Through the interaction of theories and material the three central themes relation between religion and state, liberalism and freedom of religion could be identified. Some arguments on these themes which were common include the classification of religion as something negative or positive in the public sphere, the denial of religious individuals to meet liberal requirements and the requirement of equality which is guaranteed by freedom of religion. While this study shows that the debaters share some common views on the themes, there are clear differences between the laws supporter and opponents. Furthermore, this study concludes that while the laws supporter assign religion a role in the public sphere, the laws opponents assign religion to the private sphere even if some of them preferably would like to only assign Islam to the private sphere. Through contemplation of the results by using the chosen theories the understanding of them could be increased.

Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.

Detta är en kvalitativ studie, ämnad att ge bättre förståelse för muslimska kvinnors upplevelser av slöjans betydelse i det svenska samhället. Genom intervjuer med åtta slöjbärande kvinnor i Stockholm, diskuteras kvinnornas upplevelser om slöjbärandet i olika offentliga rum: hur de upplever bemötande från personer i specifika samhälleliga kontexter och i andra platser i det svenska samhället. Resultatet visar att det förekommer särbehandling och diskriminering i sociala och offentliga kontexter, samt även på den svenska arbetsmarknaden. Sammantaget visar den här studien att det är svårt för den ”beslöjade kvinnan” att bi betraktad som en egen individ, istället definieras hon utifrån slöjan - och möts av fördomsfulla värderingar och reaktioner. Den här studien illustrerar hur slöjan både provocerar och utmanar föreställningen om den beslöjade kvinnan som ”annorlunda” och mindre kompentent.

<p>I denna studie görs en kritisk diskursanalys av hur slöjan framställs och artikuleras i media. Bilden av slöjan är starkt påverkad av den muslimsk-islamistiska kultur som den är nära förknippad med och därför kan tidigare forskning kring postkolonialism och Orientalism relateras till materialet. Genom den postkoloniala diskursordningen återges en stereotyp skildring av den slöjade kvinnan som traditionell, kuvad och förtryckt. Men slöjan sätts även in i en annan kontext där den fungerar som en protestaktion i ett segregerat och uteslutande västerländskt samhälle.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur sex elever på högstadiet förhåller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras åsikter åt beroende på vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fått fram genom att utföra två kvalitativa gruppintervjuer av lågstandardiserad karaktär. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn på slöjan. Vi kommer även fram till att åsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevärt åt beroende på vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>I denna uppsats undersöker jag hur inställningen till slöja varit bland två grupper i den svenska skolan. De gruppers attityder kring slöja jag inriktat mig på att studera, är muslimska flickor som bär slöja samt pedagoger. Att få bära slöja kan för många flickor vara ett viktigt uttryckssätt för den kulturella identitet, vilket individen garanteras genom olika lagreformer så som skollagen. Följaktligen ställs krav på en anpassning av skolans miljö, både pedagogiskt och praktiskt. Uppsatsen syfte har varit att studera hur pedagoger arbetar när olika beteenden, tankar och värderingar krockar med varandra? Vilka praktiska hinder finns det i skolan som gör att flickor med slöja inte kan delta i all undervisning?  Hur anpassar lärare sin undervisning så att alla elever kan delta efter sina förutsättningar?<strong></strong></p><p>Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod där jag utfört kvalitativa intervjuer på en skola i södra Sverige.</p><p>I resultatet framkom att de olika gruppernas syn på slöja var beroende av den kultur de vuxit upp i.</p><p><strong>Ämnesord:</strong> Islam, slöja, svenska skolan, genus. <strong></strong></p>

Syftet med denna uppsats handlar om att jag vill jag ta reda på hur fyra muslimska tjejer i Sverige resonerar kring hur de har blivit bemötta i skolan som muslimer. Min övergripande frågeställning är: Hur har några muslimska tjejer upplevt sin skoltid i en svensk skola? För att besvara denna fråga har jag fokuserat på tre olika områden: att vara muslim i relation till olika skolämnen, att möta eventuella fördomar och att vara troende i skolan. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med fyra muslimska tjejer i åldern 18 till 25 år. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, tolkats och jämförts. I denna uppsats har jag studerat intervjuerna som texter, som jag har tolkat, och utifrån materialet har jag försökt få fram meningen i innehållet och kategoriserat efter olika teman.        Resultatet visar på att det är idrotten och då främst simningen som skapar störst problem för muslimska tjejer som har den övertygelsen att de inte vill visa sin kropp. I relation till olika skolämnen kan man också se i denna studie att lärare behöver vara medvetna om att det finns muslimska elever som har åsikter om exempelvis världens uppkomst och om sexualitet, som skiljer sig från allmänna uppfattningar som många ungdomar i Sverige har.      I denna studie finns också exempel och erfarenheter från tjejerna där de beskriver hur de blivit orättvist behandlade, mött fördomar och upplevt sig vara mobbade på grund av sin religion. En av tjejerna beskriver att hon har blivit mobbad på grund av att hon bär slöja.      För tjejerna i denna studie har det varit naturligt att fasta och att följa de matregler som finns i Koranen och att det har gått bra att fasta under skoltid och att få alternativ kost. När tjejerna beskriver hur det är att vara troende i skolan berättar de att de har det fått svara på frågor från andra elever och lärare, och att de även har fått möta de fördomar som finns i samhället kring muslimer.

Syftet med den här studien är att göra en fördjupad undersökning om lärares uppfattningar och förhållningssätt inom skolan beträffande mötet mellan begreppen skolplikt och religionsfrihet i relation till islam. I förhållande till detta vill vi undersöka exemplet slöjan, samt lärarnas uppfattning om vem som bär ansvaret för att skolplikt och religionsfrihet infrias i verksamheten. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. I undersökningen gör vi intervjuer med elva lärare, verksamma på fyra kommunala högstadieskolor i en och samma kommun. Studiens resultat visar att lärarna till största del uppfattar att skolplikt, religionsfrihet och islam går att förena utan stridigheter inom skolan. Lärarna tar upp praktiska situationer där en kollision kan uppstå, men de flesta anser att det är situationer som går att lösa. En förutsättning för ett fungerande möte vad gäller barnens religionsfrihet i skolan är enligt lärarna goda relationer mellan rektor, lärare, elev och föräldrar.

I detta arbete har jag undersökt hur diskussionen om niqab har sett ut i Frankrike, Storbritannien och Sverige. Jag har även undersökt olika lagar som till exempel religionsfrihet och mänskliga rättigheter. För att få en ökad förståelse om länder kan förbjuda niqab. Jag har samlat in mina data genom artiklar som jag hämtat från databaser som CSA Social Sciences, PsycInfo och Social Services Abstracts, tidningsartiklar som publicerats i Dagens Nyheter samt protokoll från riksdagens hemsida. Jag har även läst litteratur om islam för att få en djupare förståelse för hur religionen ser ut. I detta arbete har jag använt mig av en kvalitativ textanalys, d.v.s. jag har läst hela artiklar för att sedan välja ut väsentliga delar genom noggrann läsning för att inte missa någonting dolt i textens innehåll. Jag har därefter analyserat diskussionen i de olika länderna med två teorier, antidiskriminerande teori och intersektionalism. Genom teorierna har jag belyst hur diskrimineringen ser ut i diskussionen om niqab i tre olika länder. Antidiskriminerande teori undersöker bl.a. hur länder assimilerar eller ackulturerar människor i det nya landet. Det som jag har kommit fram till i min analys är att Frankrike assimilerar sina ”invandrare”, medan Storbritannien och Sverige ackulturerar sina ”invandrare” i det nya landet. Jag har även använt mig av intersektionalism som bland annat diskuterar dikotomier, det vill säga motsatspar, och att vissa kategorier ses som ”bättre”, än andra kategorier, t.ex. män ses som ”bättre” än kvinnor. Med hjälp av intersektionalitet har jag kunnat analysera hur kvinnor med niqab diskrimineras.