Denna studie riktar fokus på slöjans betydelse för konvertiters identitetsskapande och omgivningens reaktioner på deras synliga muslimska identitet. Tidigare forskning har visat att västerländska konvertiters slöjbärande är förknippat med deras identitet och att konvertiter vittnar om negativa bemötanden från omgivningen efter att ha tagit på sig slöja. Då vi inte funnit någon svensk sociologisk studie som undersöker hur konvertiter skapar mening kring sitt slöjbärande hoppas vi med vår studie kunna fylla en sådan kunskapslucka. Studiens syfte är att utifrån en fenomenologisk forskningsansats undersöka hur konvertiters slöjbärande är kopplat till deras identitetsskapande samt vilka strategier konvertiter tillämpar mot bakgrund av deras erfarenheter av negativa bemötanden i offentlighetens rum. Studiens empiriska material baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor i åldrarna 23–57 år. Materialet har analyserats utifrån vårt teoretiska ramverk bestående av Sara Ahmeds och Tobias Hübinettes teorier inspirerade av ett postkolonialt perspektiv samt Richard Jenkins sociala identitetsteori. Resultatet visar att de undersökta konvertiternas slöjbärande görs meningsfullt då denna praktik möjliggör för dem att manifestera sin religiösa identitet. Efter att ha blivit synliga muslimer bemöts dock konvertiterna på ett negativt sätt från omgivningen. Dessa negativa erfarenheter pekar på att konvertiterna utsätts för rasifieringsprocesser på basis av deras synliga muslimska identitet, vilket gjort att deras inträde i vita rum försvårats. Som en konsekvens av detta tillämpar konvertiterna olika förebyggande strategier såsom att överprestera, hävda sig och tala extra bra svenska i mötet med andra människor. Några av studiens viktigaste slutsatser är att slöjan utgör en stark identitetsmarkör och att konvertiterna på grund av sina sjalbeklädda kroppar rasifieras och exkluderas från svenskheten.

Detta är en kvalitativ studie, ämnad att ge bättre förståelse för muslimska kvinnors upplevelser av slöjans betydelse i det svenska samhället. Genom intervjuer med åtta slöjbärande kvinnor i Stockholm, diskuteras kvinnornas upplevelser om slöjbärandet i olika offentliga rum: hur de upplever bemötande från personer i specifika samhälleliga kontexter och i andra platser i det svenska samhället. Resultatet visar att det förekommer särbehandling och diskriminering i sociala och offentliga kontexter, samt även på den svenska arbetsmarknaden. Sammantaget visar den här studien att det är svårt för den ”beslöjade kvinnan” att bi betraktad som en egen individ, istället definieras hon utifrån slöjan - och möts av fördomsfulla värderingar och reaktioner. Den här studien illustrerar hur slöjan både provocerar och utmanar föreställningen om den beslöjade kvinnan som ”annorlunda” och mindre kompentent.

Det sker ständigt exkludering och diskriminering av olika grupper och individer i det svenska arbetslivet. För många drabbade resulterar detta i en underlägsen position i arbetslivet. Utsatta grupper som ofta blir subjekt för etnisk diskriminering i arbetslivet är muslimska, slöjbärande kvinnor som möts av mycket negativa attityder, fördomar och som i många fall har nekats arbete på grund av deras klädsel. Genom en kvalitativ intervjumetod har vi således samlat in material för att undersöka detta vidare. Närmare undersöker vi hur utrikesfödda slöjbärande kvinnor upplever bemötandet i arbetslivet i Sverige. Resultaten visar att alla studiedeltagare har upplevt diskriminering i arbetslivet, där kvinnorna främst har utsatts av patienter, i behov av vård, och av chefer och arbetsgivare, främst under intervjusituationen. Religion, etnicitet och hudfärg är även återkommande angivna intersektionella orsaker till den diskriminering studiedeltagarna möter. Den delade erfarenheten av utbredd diskriminering i arbetslivet understryker studiens centrala fynd: att majoriteten av studiedeltagarna utvecklar strategier i arbetssökandet, exempelvis i form av klädval, genom att undvika att bära svart, samt i utformning av sitt CV, där taktiska val av att inkludera foto i sin jobbansökan eller ej förekommer. Det finns sålunda ett underförstått behov av att “slöja” sin identitet, inte enbart i det vardagliga arbetslivet, men också för att främja en framgångsrik jobbansökan. Studien belyser således hur ansvaret för att förhindra fördomar vid rekrytering förskjuts till den slöjbärande kvinnan och inte där ansvaret hör hemma, nämligen hos arbetsgivaren.