No description available.

No description available.

Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet. Dessa tre teman är:Tafattlekar, Stoppande och Makt i leken. Pojkarna leker tafattlekar på förskolegården ochförhåller sig till det material som framkommer på förskolegården. De mänskliga och ickemänskligaaktörerna är med och påverkar vilka pojkarna blir i en situation. Det har ävenuppmärksammats att pojkarna blir stoppade i deras lek på förskolegården. Många gångeranses pojkarnas lek för stökig och stoppas. Det belyses även att pojkarna intar maktpositioneri leken när de förhåller sig till vissa materialiteter.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera pedagogernas och barnens dokumentation under samma utedag. Problemet vi har funnit är det förgivettagna gällande att det är pedagogerna som sköter all dokumentation, detta vill vi nu i denna studie ifrågasätta. Vi vill därmed lyfta barnens spontana dokumentation som sker i stunden. Vi lutar oss på den socialkonstruktionistiska teorin i denna studie, där utgångspunkten ligger i att sammanfläta mänskliga och icke-mänskliga ting. Då vi gjort en fallstudie har vi valt att utgå från de kvalitativa forskningsmetoderna och använt oss av redskap som observation, intervju och walk-and-talk intervjuer för att samla in vårt material. Vårt slutliga resultat är uppdelat i kapitel där vi analyserar och skriver fram slutsatsen kring pedagogernas dokumentation. Det handlar även om slutsatsen kring barnens dokumentation. Varje kapitel är i sin tur strukturerat i underrubriker för att vi skulle kunna bryta ner och analysera varje del för sig. / The purpose of this study is to investigate and analyse how pedagogues and children each document a day of outside activity. A problem we have identified, which we want to question, is that it is taken for granted that the pedagogues are the ones doing all the documentation. We want to highlight the spontaneous documentation that the children create which occur in the moment. The study is founded on the social constructive theory with the goal of summarizing human and non-human things. As this is a case study, the qualitative research method has been used. Research tools such as observation, interviews and walk-and-talk interviews have been utilized for gathering research data. Our final conclusions on pedagogues and children’s way of documenting have been divided into chapters were the result is first analysed and then presented. Each chapter is also structured in sub headers to enable break downs and analysis of each of these individually.

Under de senaste åren har antalet projekt som genomförs ökat markant bland organisationerna. Mer än 90 % av projekten uppträder i parallella förhållanden, vilket ger upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Det innebär att projekten konkurrerar om organisationens resurser, både de mänskliga kompetenserna och monetära resurserna. Det råder brist på deskriptiva studier inom området, som undersöker hur organisationer egentligen gör i praktiken när de mänskliga resurserna ska fördelas mellan flera projekt. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap om hur företag gör i praktiken när de fördelar mänskliga resurser mellan olika projekt i multiprojektmiljöer. Studiens frågeställning lyder: Hur allokeras mänskliga resurser mellan olika projekt i multiprojektmiljöer? För att besvara frågeställningen använde jag mig av en kvalitativ metod. Fem projektledare som var insatta i resursfördelningen eller hade en liknande position på företaget intervjuades och alla respondenter var verksamma i multiprojektmiljöer. Studiens resultat visar att samtliga undersökta verksamheter arbetar med resurshantering och har en uttalad arbetsprocess för hur de mänskliga resurserna ska allokeras mellan olika projekt.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to clarify the use of maps in a selection of religious textbooks and to compare this with the use of maps in historical textbooks which is done by applying a quantitative method. In the religious textbooks the maps that shows religions expanse will be analysed by applying a qualitative semiotic analysis. The positive and the negative aspects of the use of maps will also be made visible in the essay and be related to research about the human memory and memory training. The researched material is SO-serien ämnesbok, Utkik 7-9 grundbok and Prio stadiebok. From all three publishers both the historical and the religious textbooks are studied. After analysis of the researched material it can be established that the use of maps in religious textbooks for high school is limited. In comparison between books from the same publisher, there are big differences between the historical and religious textbook. The use of maps in historical textbooks is relatively widespread. In one of the publisher’s textbooks, they use maps five times more in historical textbook then in religious textbook. Analysis of the maps that portray the spread of different religions around the world shows that various methods are used in different textbooks. Colors are mainly used in the SO-serien Religion: ämnesbok and Prio Religion 7-9 grundbok. Utkik 7-9 Religon grundbok doesn't show any religious spread in the maps, they use pictures that are connected to the maps. This design has several difficulties like the lack of pluralism in religions, colors that are emotionally charged, maps of the world where part of the world is missing, small variations in scale and map projection. Despite this there is benefits in using maps as Lgr11 provides. That the student will work with different working methods and the language of the human mind consists of pictures. By religion, knowledge linked to a geographic context, students get a knowledge context which leads to maintaining knowledge instead of learning isolated facts that tend to be forgotten.