Regeringen beslutade den 21 december 2015 att införa tillfälliga ID-kontroller vid landets gränser. Detta på grund av att den dåvarande flyktingkrisen enligt regeringen innebar en allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet. Denna uppsats analyserar den proposition, riksdagsdebatt samt följdmotioner som låg till grund för lagen genom en idealtypsanalys. En hel del kritik uppkom i samband med lagen, dels på grund av bristfällig beredning, dels på grund av dess påverkan på asylrätten. Studien undersöker hur riksdagspartierna förhåller sig till asylrätten i relation till den motsättning som kan urskiljas mellan nationell suveränitet och deklarationer om mänskliga rättigheter. Resultatet visar att de flesta riksdagspartier anser att asylrätten principiellt är viktig men att nationens intressen kommer i första hand. Centerpartiet och Vänsterpartiet värnar istället i första hand asylrätten, vilken de ser som en absolut rätt.

<p>Globaliseringen har bidragit till nya möjligheter men också hot för företag. Västvärldens företag kan lägga produktionen i delar av världen där kostnaden för att tillverka en vara är lägre än i hemlandet. I dessa leverantörsled kan missförhållanden uppstå såsom kränkningar av mänskliga rättigheter. Intressenter av olika slag fordrar mer transparens av företagen, det vill säga de kräver information utöver den finansiella i företagens rapporter.</p><p>Hållbarhetsredovisning är en form av redovisning som har blivit allt vanligare och anses generellt innehålla information om företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala prestanda. I jämförelse med den finansiella redovisningen existerar det ännu inga standarder för denna form av rapportering. Global Reporting Initiative är en internationellt erkänd organisation som arbetar för att utforma riktlinjer för hållbarhetsrapportering, vilka är frivilliga att upprätta. Hållbarhetsredovisningen visar på att redovisningen går mot en ny era där det inte endast räcker med finansiell redovisning utan företagen bör ta ett större ansvar gentemot samhället och miljön.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag mäter och redovisar mänskliga rättigheter. En kvalitativ metod har använts för att genomföra studien, där fem företags hållbarhetsredovisningar har undersökts. Teorin som ligger till grund för undersökningen är de informationskvalitativa egenskaperna, vilka genomsyrar den finansiella redovisningen.</p><p>Slutsatserna visar att fallföretagen inte mäter mänskliga rättigheter på arbetsplatsen i kvantitativa termer. Däremot redovisar de mänskliga rättigheter i form av kvalitativ information. Av studien framkom även att informationen i de undersökta hållbarhetsredovisningarna är begriplig, att uppförandekoder är en del av relevansen, att granskningen ökar tillförlitligheten och att jämförbarheten blir relativt god tack vare GRI: s riktlinjer och dess innehållsförteckning.</p>

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet. Resultat &amp; slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen. De främsta aspekterna som funnits under denna studie är att ledningen har en stor roll i att samordna alla delar för att möjliggöra en lyckad integration där kommunikation ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Integration av organisationskultur kan ses ur flera perspektiv och denna studie är avgränsad till sociokulturell integration ur ledningens perspektiv. Dessutom finns även fler forskningsområden inom organisationskultur som är intressanta att studera vidare inom. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag som kan användas inom andra områden är balansgången mellan att beakta individerna samt lyssna på dem och deras frågor, men att samtidigt försöka fokusera på det långsiktiga målet. Individerna är den stora nyckeln som inte får försummas för då riskeras allt eftersom jobbet inte blir utfört. / Aim: According to previous research acquisitions have a tendency not to provide the aimed value. Therefore the main purpose of this study is to give an enhanced understanding of the socio-cultural integration after a merger. The study also aims to illustrate the role of leaders and human aspects that can be important to consider when integrating. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the study has been inspired by grounded theory.          Result &amp; Conclusion: The study indicates that there is a balance act between answering the employees’ questions while maintaining the long term goals. The main aspects in this study are that the management has a big role to coordinate and enable a successful integration, where communication has been seen as one of the most important aspects to consider.    Suggestions for future research: Integration of organizational culture can be seen from different perspectives and this study is defined to socio-cultural integration from a leader’s perspective. In addition there also exist several research areas within organizational culture that are of interest.         Contribution of the thesis: The contribution from this study is the balance act between consider employees’ and their questions, but at the same time try to maintain focus on the company’s long term goals. The individuals hold the key and cannot be neglected because the organization then is at risk of not performing.

The paper analyzes the concept of human security - freedom from fear, freedom from want and freedom to live in dignity - and it's political potential to respect human dignity. Is the concept (only) an academic philosophical challenge, or it is also directed towards mobilizing a political action that respect human dignity? The term 'security' has a mobilizing effect, which is why I chose to understand human security based on a slightly modified variant of Thierry Balzaq's securitization theory, which raises the question of how cases, in this case human dignity, is securitized. The analysis is made in the context Kerala's women live in. The analysis demonstrates that it is not possible to conclude that human security is a (success­ful) securitization of human dignity, only an attempt to securitize. Although the securitization theory can be improved, and thus show a successful securitization there is a reason to question the benefits of striving for a securitization of human dignity. The aim should rather be a humanizing security. Kerala's women in God's Own Country can have a better life situation and respect of their inherent human dignity. / Uppsatsen analyserar begreppet mänsklig säkerhet - frihet från fruktan, frihet från nöd och frihet att leva ett liv i värdighet - och dess politiska potential att respektera mänsklig värdig­het. Är begreppet (endast) en akademisk filosofisk utmaning, eller är den även inriktad på att mobilisera fram ett politiskt agerande som respekterar mänsklig värdighet? Termen 'säkerhet' har en inbyggd mobiliserande effekt, vilket gör att jag valt att förstå mänsklig säkerhet utifrån en lätt modifierad variant av Thierry Balzaqs säkerhetiseringsteori, som ställer sig frågan om hur företeelser, i detta fall mänsklig värdighet, säkerhetiseras. Analysen görs i den kontext som Keralas kvinnor lever i. Analysen påvisar att det inte går att finna att mänsklig säkerhet är en (lyckad) säkerhetisering av mänsklig värdighet, utan endast ett försök till säkerhetisering. Trots att säkerhetiserings­teorin kan förbättras, och därmed uppvisa en lyckad säkerhetisering finns det anledning att ifrågasätta nyttan med att sträva efter en säkerhetisering av mänsklig värdighet. Målet bör snarare vara en humanisering av säkerhet. Keralas kvinnor i God's Own Country kan få en bättre livssituation och en respekt för vår inneboende mänsklig värdighet.

No description available.

The purpose of this study is to contribute with increased knowledge about preschool teachers´ view of education about human reproduction in preschool. The purpose is also to highlight how reproduction is represented in childrens’ books and how preschool teachers’ experience that they can use the literature. The methods that were chosen and used was quantitive survey and qualitative literature analysis. The result shows that a majority of the preschool teachers consider childrens’ books to be a useful tool for conversing with children about human reproduction. It also shows that preschool teachers’ have a positive attitude to conversing with children about the subject. The result of the literature analysis show that the majority of childrens’ literature represent human reproduction factual, with a purpose to mediate knowledge about the phenomenon.

Studiens syfte har varit att lyfta fram och problematisera förskollärares resonemang om barn och alla barns möjligheter till relationsskapande och samspel med förskollärare i förskolan. För att svara an på studiens syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärarna om barns möjlighet till relationsskapande med förskollärare i förskolan? Vilken syn på barn framträder i förskollärarnas resonemang?   Vår studie har utgått från en relationell pedagogik som har hjälpt oss att rikta blicken mot möten och relationer samt vad som kommuniceras för att svara an på vårt syfte samt frågeställningar. Det är en kvalitativ studie där fokusgruppsdiskussioner har använts för att samla in empiri. Förskollärarnas resonemang har analyserats med hjälp av den relationella pedagogikens två utvalda nivåer: Pedagogiska möten och Pedagogiska tillvägagångssätt. Resultatet visar att förskollärare kategoriserar barn och att barn därmed ges olika förutsättningar till relationsskapande och samspel med förskollärare i förskolan.

No description available.

<p>Hedersrelaterat våld och praktiserandet av traditioner som arrangerade äktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkännande av kulturella divergenser i en rad västliga länder. Studiens syfte är att belysa ståndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rättigheter och gruppens rättigheter i ett mångkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgår från filosofen Martha Nussbaum teori om mänskliga funktionsförmågor och definition av mänskliga rättigheter. Jag har analyserat två aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (förespråkar individrättigheter) samt Charles Taylor (förespråkar grupprättigheter). Studiens centrala fråga samt övergripande frågeställningar är:</p><p>Vad är mänskliga rättigheter?</p><p>- ur det filosofiska perspektivet,</p><p>- ur Taylors respektive Okins ståndpunkter och</p><p>- ur det levda livets?</p><p>Jag har intervjuat en kvinna, från en annan kulturell kontext än den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme. Jag kom fram till att Okins perspektiv överensstämmer med Nussbaum angående huruvida individens rättigheter skall ges företräde framför gruppens preferenser, vilket de bör enligt min analys, medan Taylor står längre ifrån och i vissa avseenden går helt emot Nussbaums teori.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att studera hur individer inom organisationer, företag och myndigheter som arbetar med barnsexturismfrågor upplevde sitt arbete. Detta för att forska i hur de upplever att globaliseringen inverkar på arbetet mot barnsexturism. Häri inkluderas faktorer som lagstiftning och hur nationellt och internationellt samarbete fungerar. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju kvinnor och en man. Intervjuerna har tolkats enligt en hermeneutisk ansats. De teoretiska utgångspunkterna var Giddens och Castells teorier om globalisering och Loomba och Saids teorier kring den Andre. Sett ur ett globaliseringsperspektiv är barnsexturismfrågan komplex. Det finns många bidragande faktorer som t.ex. fattigdom, efterfrågan och eurocentrism som påverkar arbetet mot barnsexturism, vilket vi funnit gör att arbetet upplevs bli försvårat. Förutsättningarna kring lagar och brottsutredning är ytterligare orsaker som vi funnit gör att få förövare blir dömda.</p>