Hur tas barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till barnfattigdomsforskning. Syftet med denna studie är att belysa hur tre av Sveriges kommuner relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom och agerar i förhållande till den. Studien syftar även till att jämföra kommunernas hänsynstagande till tillgänglig forskning och dess agerande utifrån den. För att besvara syftet har fattigdomsbegreppet studerats närmare och sen har en översikt för vad barnfattigdom kan sägas vara i Sverige 2013 arbetats fram. Telefonintervjuer hölls med representanter från tre av Sveriges kommuner och resultatet analyserades sedan i förhållande till barnfattigdomsbegreppet. Slutsatsen av studien är att de tre svenska kommunerna relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom med en slags hatkärlek. De anser barnfattigdomsforskning vara positiv på så sätt att den kan använda som hjälpmedel när presentationer i ämnet ska göras eller när riktlinjer behöver plockas fram. Däremot upplever kommunerna dock även barnfattigdomsforskning som väldigt övversiktlig med en avsaknad av ett mer lokalt fokus. De uppger sig ha svårt att använda sig av forskningen i sitt arbete då de fortfarande befinner sig i startgroparna men det faktum att de har svårt att skilja de olika fattigdomstyperna från varandra verkar spela en avgörande roll i hur de hittills har valt att tillämpa forskningen i sitt arbete mot barnfattigdomen. Kommunerna relaterar relativt likadant kring barnfattigdomsforskning, dock verkar en kommun ta större avstånd till tillämpningen.

Efter omfattande kritik mot det svenska häktningssystemet från EU och FN beträffande brott mot FN:s mänskliga rättigheter riktar sig denna studie till att undersöka hur detta ter sig på närbyråkratsnivå. Syftet med denna undersökning är att utifrån implementeringsteori studera förutsättningarna för kriminalvårdare som arbetar på svenska häkten att implementera FN:s mänskliga rättigheter i den dagliga verksamheten och arbetet med de intagna. För att genomföra detta har kriminalvårdare vid svenska häkten intervjuats utifrån huruvida de förstår, vill och kan följa FN:s mänskliga rättigheter. De slutsatser som framkommer är att kriminalvårdarna har en god förståelse kring FN:s mänskliga rättigheter. De har också viljan att efterleva dem även om motiven är av olika slag. Den uppdelning som framkommer är att kriminalvårdare dels motiveras av att följa regler och rutiner och dels av att självtillfredsställelse genom att hjälpa andra. Anmärkningsvärt är att kriminalvårdarna menar att de bättre skulle kunna ta hänsyn till FN:s mänskliga rättigheter om mer resurser i form av ökad bemanning fanns tillgängligt.

Politiska beslut och styrdokument talar om för oss att man i skolan ska arbeta med inflytande och demokrati eftersom man är oroliga över ungdomars minskande intresse för samhällsfrågor. Denna undersökning handlar om hur processen för ett aktivt medborgarskap fungerar; detta genom att undersöka projekt där ungdomar har varit deltagare och genom en litteraturstudie. Frågor som besvaras är hur dessa projekt arbetar med delaktighet och hur sättet man ser på eleverna som människor påverkar deras medborgarskap. Fyra intervjuer har gjorts i tre olika projekt och totalt har 20 elever och ungdomar intervjuats. Medborgarskap är ett komplicerat begrepp som är tätt sammankopplat med demokrati, delaktighet och inflytande. Delaktigheten i de olika projekten är beroende på faktorer som engagemang och hur projektet påverkar informanternas vardag. Medborgarskapet i skolan är beroende av om man ser det som ett individuellt ansvar eller som en kollektiv process. Ses eleven som icke-kompetent lägger man bördan att ändra detta på individen. Människosynen är avgörande för om man ser medborgarskap som något som eleverna och ungdomarna har rätt till idag eller om det är något de ska ha möjlighet till i framtiden.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vad som framträder i talet hos elever i årskurs 6 när de talar om mänskliga rättigheter utifrån tre perspektiv om, genom och för. Studien fokuserar på ämnet samhällskunskap där elever ska få undervisning om mänskliga rättigheter och barnkonventionen. Studiens empiri insamlas genom kvalitativa intervjuer som genomförs i grupp vid tre tillfällen på två skolor och vid varje intervjutillfälle fokuseras det på ett av perspektiven om, genom och för. Temat som framträder tydligast i elevernas tal om mänskliga rättigheter är hur man behandlar varandra, vilket de själva anser att de har fått mycket undervisning om. Utifrån elevernas tal om mänskliga rättigheter framkommer vad de har lärt sig i undervisningen, hur de ser på användning av dem i skolan, hur de själva ser på sin förståelse och sina önskningar om hur de vill att undervisningen om mänskliga rättigheter ska genomföras. / <p>SO</p>

No description available.

IT - projekt har ökat kraftigt under det senaste decenniet, många framgångsfaktorer har då identifierats. Mycket forskning har gjorts under åren men fokus har då varit på arbetsprocesser inom IT-projekt. Under årens lopp har forskning inom de mänskliga framgångsfaktorerna inte varit lika attraktiv. Trots att forskare har identifierat att de mänskliga framgångsfaktorerna är en av de största framgångsfaktorerna för lyckade IT-projekt, vi har under en teoretisk undersökning märkt att företag inte prioriterar den mänskliga framgångsfaktorn.Vår utgångspunkt för studien har varit den teoretiska undersökningen för uppgiften, vi har samlat in material via databaser, Internet och biblioteksböcker. Undersökningen av teorin visade snabbt att vi inte kunde besvara vår forskningsfråga. Vi var därför tvungna att ge oss ut på fältet för att kunna besvara vår forskningsfråga.Denna forskning går igenom vad mänskliga framgångsfaktorer är och hur det kan hanteras så att det slutliga resultatet av IT-projektet ger en ökad chans till att IT-projektet lyckas. Resultatet av denna uppsats är att belysa hur mycket den mänskliga framgångsfaktorn faktiskt kan påverka resultatet av ett IT - projekt.

Syftet är att genom en komparativ metod ställa den ursprungliga barnkonventionen mot ett material som förmedlar konventionen till barnen och på så sätt undersöka vilka anpassningar som gjorts och på vilket sätt detta påverkar innehållet som förmedlas till barnen. Materialet som kommer undersökas är UNICEF:s Barnkonventionen i en låda, som innehåller inspirationsmaterial med syfte att förmedla vad barnkonventionen innebär i praktiken. Detta material och barnkonventionen analyseras sedan med en teoretisk utgångspunkt i barndomssociologi, som framhäver barn som ”beings”. Alltså kompetenta samhällsmedborgare som har möjlighet att vara delaktiga i sin egen och samhällets utveckling. Samtidigt ses de som agerande och reflekterande individer. Barndomssociologin motsätter sig bilden av barn som ofärdiga vuxna och detta resulterar här i en grupp individer med egna rättigheter. I studien så framgår det att innehållet i barns mänskliga rättigheter förändras i relation till vilken tolkning pedagogerna gör av materialet men också av vilken syn de har på barn. Därför lyfts innebörden av arbetslagets gemensamma barnsyn och kunskap kring barnkonventionens innehåll. Av analysen framgår det även hur de rättigheter som har en relation till läroplanen får större plats i utformningen av materialet. Resultatet i studien påvisar också att pedagoger kan arbeta förebyggande för barn som far illa genom att förmedla deras mänskliga rättigheter till barnen.

Den samtida globaliseringen har medföljts av nya transnationella politiska spörsmål. Problem som internationella institutioner uppger sig ämna lösa. För närvarande tycks dock nämnda institutioner misslyckas upprätthålla detta åtagande. Denna utveckling har kommit att bli en kärnfråga inom forskning gällande global demokrati och mänskliga rättigheter. Inom detta fält förs en debatt beträffande hur internationella institutioner bör vara strukturerade för att kunna bemöta samtidens spörsmål. Syftet med uppsatsen var att bidra till förståelsen för hur ramverket för mänskliga rättigheter kan bistå med verktyg vid bemötandet av den globala samtidens framväxande problem. Syftet uppfylls genom en analys av Carol C. Goulds nyckelargument beträffande hur och varför internationella institutioner ska reformeras så att de mer adekvat kan bemöta dessa framväxande problem. Studien visar på att mänskliga rättigheter tolkat som ett diversifierat kulturellt ramverk kan bidra till utvecklingen på i synnerhet två vis. Dels kan dem bidra med politiska kriterium för nationalstater att underkasta sig. Dels kan dem fungera som en lins genom vilken kulturella kontexter kan betraktas för att institutionerna ska kunna avgöra hur man bäst går till väga för att uppfylla de behov som existerar inom varje givet sammanhang.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att prova ut ett verktyg bland en grupp blivande lärare i träning i mänskliga relationer (Human Relations Training eller HRT). HRT är en utbildning i hur man kan kommunicera med bl a elever, kollegor och föräldrar för att skapa goda relatio-ner och konstruktivt hitta lösningar till konflikter och andra problem. Tidigare forskning visar att blivande lärare samt nyblivna lärare i Sverige anser sig ha goda ämneskunskaper men upp-lever en osäkerhet i det kommunikativa mötet vid exempelvis konflikter och vanliga problem som kan uppstå i det vardagliga mötet med elever och andra personer. I USA har det sedan decennier ingått HRT i lärarutbildningen, men då vi inte fann någon tidigare koppling till HRT i den svenska lärarutbildningen blev det intressant att prova HRT:s rekommendationer med kunskaperna som snart nyblivna lärare i Sverige har. En av oss författare fick en utbild-ning i HRT, i USA. En av böckerna som användes i utbildningen heter Vilka hinder och möjligheter kan ses bland blivande lärare i kommunikation med elever, kollegor och föräldrar och hur jämförs de med riktlinjerna som finns i HRT-boken, Hur svarar några blivande lärare på preciserade kommunikativa situationer i skolan såsom de presenteras i En enkätundersökning gjordes på en universitetsgrupp snart nyblivna lärare, som läser sista terminen på sin lärarutbildning i Sverige. Totalt deltog 42 lärarstudenter. Resultaten på re-spondenternas enkäter jämfördes med de riktlinjer och definitioner som finns i Human Relations De-velopment (HRD) och oss emellan växte följande två forskningsfrågor fram: HRD? HRD och hur skall man kunna förstå svaren med HRD som utgångspunkt? HRD. Under-sökningens resultat visade att enigheten mellan respondentgruppen och HRD ligger på en nivå som möjligen skulle nås om respondenterna svarade på enkäten på ett slumpvist sätt. / Abstract The purpose of this study is to determine if there may be a benefit in introducing Human Re-lations Training (HRT) into the teaching education programs within Sweden. HRT has been shown to help teachers communicate with students, colleagues, parents and others in order to create beneficial relations and constructively find solutions when conflicts and other problems arise. Prior research has shown that teachers who are beginning their careers within Sweden find that they have been well-educated within their subjects but that they have difficulties when they are confronted with situations that involve Human Relations (HR), that is to say conflicts and arguments and just plain day-to-day getting along with students and other people. In the USA, HRT has been incorporated within teacher training programs for decades. Because of the difficulty in finding such training within Sweden’s teacher training programs, it is of interest to compare the HR-skills of a group of impending teachers (who have been educated in Sweden) with the skills that HRT recommends. One of the authors of this thesis received HRT in the USA. What are the skills that can be found among a group of soon-to-be teachers, in regards to their communication with students, colleagues and parents, and how do these skills compare with the guidelines established in the HRT book, How do these soon-to-be teachers respond to certain given situations that are presented in A questionnaire study was performed on one group of students during their last term of teach-er training at a Swedish university. 42 students participated. The students’ responses in the questionnaire were compared to the guidelines and definitions contained within the said book, Human Relations Development (HRD) is the title of the primary book used during the training and the book is what inspired these research questions: HRD? HRD and how does one interpret their responses while using HRD as an authoritative reference? HRD. The results of the questionnaire show that, as a group, the students performed at a level comparable with that which likely would be achieved if the group were to answer the ques-tionnaire’s questions in a random fashion.

Allt fler individer överlever förvärvade hjärnskador i takt med att den akuta sjukvården utvecklas. Samhällets resurser att ta hand om dessa individer har dock inte haft samma utvecklingstakt. Då få studier har belyst denna problematik syftar denna litteraturstudie utvärdera den befintliga litteraturen om unga vuxna med förvärvad hjärnskada och deras boendesituation. Studien ämnar svara på om psykologiska behov tillgodoses för individer med förvärvad hjärnskada som bor vid någon form av gruppboende samt om de psykologiska behoven påverkas olika för unga vuxna med förvärvad hjärnskada beroende på boendealternativ. Studien är avgränsad till individer mellan 18-65 år. Ingen avgränsning har gjorts till när den förvärvade hjärnskadan uppstod eller till något särskilt boendealternativ. Resultaten visar på svårigheter att tillgodose psykologiska behov som dessa individer har, oavsett boendealternativ. Äldreboenden anses vara sämre boendealternativ och individuellt anpassade boenden anses passa bättre. Resultaten visar att rätt boendealternativ kan hjälpa individer med förvärvad hjärnskada att bli den de potentiellt kan vara. Slutsatsen är att gruppboendets stödnivå avgör om individer med förvärvad hjärnskada får sina behov tillgodosedda, avseende autonomi, kompetens och meningsfulla relationer. Det rekommenderas att antalet individer med förvärvad hjärnskada vid olika boendetyper i Sverige kartläggs och att deras trivsel och behov blir undersökta.