Hur tas barnfattigdomsforskning emot på kommunal nivå i dagens Sverige? Anses den som positiv eller negativ? Ges den alls något utrymme? Barnfattigdom  i Sverige har varit ett mycket debatterat ämne under 2013. Forskningsresultat visar att barnfattigdomen i landet är stor vilket innebär att Sverige i dag misslyckas med att tillgodose alla barn i landet rätten till en skälig levnadsstandard, som utgör Barnkonventionens 27 artikel. Då regeringen gett i uppdrag till landets kommuner och landsting att utföra arbetet mot barnfattigdom är det nu upp till dem att styra upp detta. Då det finns en del nationell forskning att tillgå i ämnet skulle möjligtvis den kunna fungera som hjälp, frågan är bara hur kommunerna ställer sig till barnfattigdomsforskning. Syftet med denna studie är att belysa hur tre av Sveriges kommuner relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom och agerar i förhållande till den. Studien syftar även till att jämföra kommunernas hänsynstagande till tillgänglig forskning och dess agerande utifrån den. För att besvara syftet har fattigdomsbegreppet studerats närmare och sen har en översikt för vad barnfattigdom kan sägas vara i Sverige 2013 arbetats fram. Telefonintervjuer hölls med representanter från tre av Sveriges kommuner och resultatet analyserades sedan i förhållande till barnfattigdomsbegreppet. Slutsatsen av studien är att de tre svenska kommunerna relaterar till forskning om Sveriges barnfattigdom med en slags hatkärlek. De anser barnfattigdomsforskning vara positiv på så sätt att den kan använda som hjälpmedel när presentationer i ämnet ska göras eller när riktlinjer behöver plockas fram. Däremot upplever kommunerna dock även barnfattigdomsforskning som väldigt övversiktlig med en avsaknad av ett mer lokalt fokus. De uppger sig ha svårt att använda sig av forskningen i sitt arbete då de fortfarande befinner sig i startgroparna men det faktum att de har svårt att skilja de olika fattigdomstyperna från varandra verkar spela en avgörande roll i hur de hittills har valt att tillämpa forskningen i sitt arbete mot barnfattigdomen. Kommunerna relaterar relativt likadant kring barnfattigdomsforskning, dock verkar en kommun ta större avstånd till tillämpningen.