<p>Om en pojke </p><p>- en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag</p><p>Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. </p><p>Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade. Synen på personer med funktionshinder har förändrats över tid och det har påverkat utformningarna av de olika system som finns i dag. Den kunskap och de erfarenheter vi har påverkar vårt sätt att bemöta våra medmänniskor. I det samhälle vi lever är vi separerade från varandra, vi känner bara till och förstår den grupp som vi själva tillhör. Samhället är strukturerat på ett vis där experter tar hand om många av våra existentiella frågor och funderingar, utan att vi för den sakens skull få svar på dem. Att vi i vår tid inte får tillgång till samma erfarenheter som samhällsmedborgare på medeltiden fick är naturligtvis en viktig aspekt som jag tar upp till diskussion och analys.</p>

<p>Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet.</p><p>Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.</p>

Det här är en uppsats om svenskt jämställdhetsarbete. Under lång tid har Sverige haft en familjepolitik med höga mål. Ett av de viktigaste målen idag handlar om jämställdhet mellan män och kvinnor. Uppsatsens syfte är att med hjälp av Mills problemuppdelning i allmänna problem och personliga bekymmer analysera föräldraförsäkringens roll för ett jämställt Sverige och huruvida föräldraförsäkringen kan leda till ökad jämställdhet. Vi har använt oss av Tillys teori om kategoriell ojämlikhet, Elias teori om etablerade och outsiders, Giddens struktureringsteori och Mills allmänna problem och personliga bekymmer. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys av lagen om föräldraledighet, tidigare forskning och statistik. Resultatet vi har kommit fram till är att föräldraförsäkringen är ett medel för att lösa ett allmänt problem, men att brister i dess utformning skapar personliga bekymmer hos föräldrarna. Därmed uppfyller inte föräldraförsäkringen kraven på en strukturell lösning på ett allmänt problem och jämställdhet kan inte uppnås.

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade. Synen på personer med funktionshinder har förändrats över tid och det har påverkat utformningarna av de olika system som finns i dag. Den kunskap och de erfarenheter vi har påverkar vårt sätt att bemöta våra medmänniskor. I det samhälle vi lever är vi separerade från varandra, vi känner bara till och förstår den grupp som vi själva tillhör. Samhället är strukturerat på ett vis där experter tar hand om många av våra existentiella frågor och funderingar, utan att vi för den sakens skull få svar på dem. Att vi i vår tid inte får tillgång till samma erfarenheter som samhällsmedborgare på medeltiden fick är naturligtvis en viktig aspekt som jag tar upp till diskussion och analys.