Tidigare år har det forskats mycket kring könslönegapet i Sverige, det har rapporterats om anledningar som att kvinnor är mer benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga. Forskning indikerar att könslönegapet blir större efter kvinnor fött barn och blir större ju fler barn en kvinna har. I den här kvantitativa uppsatsen bryter vi ner lönegapet och undersöker vad föräldraskapet har för inverkan på kvinnors lön. Det vi tittar på är om det finns ett motherhood wage penalty på den svenska arbetsmarknaden, alltså om det finns en löneskillnad mellan kvinnor utan barn och mödrar. Detta undersöker vi med hjälp av frågeställningen ”Skiljer sig bruttotimlönen i Sverige mellan kvinnor som inte har några barn jämfört med kvinnor som har ett barn, två barn och tre eller fler barn?”. Vi kommer att kontrollera för variablerna utbildning, sysselsättningsgrad, antal år i samma typ av arbete och antal månader borta från förvärvsarbete. Datamaterialet kommer från Levnadsnivåundersökningen (2010) och urvalet har avgränsats till kvinnor mellan 35-55 år vilket resulterar 497 respondenter. Begreppet the motherhood wage penalty härstammar från humankapitalteorin, vilket är en av teorierna som vi kommer att utgå ifrån samt signaleringsteorin. Båda dessa teorier baseras på att mödrars löner sätts utifrån fördomar och förväntningar. Enligt humankapitalteorin sätts mödrars löner lägre då arbetsgivaren förväntar sig att hon kommer att investerar mindre på arbetsplatsen. Signaleringsteorin säger istället att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor en dag skall komma att bli föräldrar då detta är normen för vårt samhälle. Med denna förväntning så tolkas inte moderskapet och föräldraledigheten som en signal att hon har ett minskat intresse för arbetet och bestraffas därför inte för detta i form av lägre lön. Resultatet i studien visar att mödrar i genomsnitt tjänar mer än kvinnor utan barn och att det positiva sambandet är statistiskt signifikant för mödrar med två barn. Resultatet stödjer inte humankapitalteorin, och endast till viss del signaleringsteorin, då vi utifrån denna skulle förvänta oss ett icke-samband medans resultatet indikerar ett positivt samband, åtminstone mellan att ha två barn och timlön Det väcker frågor kring tidigare forskning och om fördomar kring mödrar i Sverige nu kanske förändrats till det bättre.

This study examines the influence of Feministiskt initiativ (Fi) as a governing factor during the mandate period 2014-2018 on the gender pay gap in 13 different municipalities compared to 277 different municipalities. The data source is from SCB´s website (2021) on the average monthly salaries by gender and municipalities for the period 2010-2021, quantitative methods like difference-in-difference estimation were applied to analyze the impact. The results from the average monthly wages for genders indicate that Fi has had a small positive effect on the gender wage gap, with a slight reduction in the wage gap in the municipalities where Fi was adopted as an underlying factor during the 2014-2018 mandate period. However, the results from the regression analysis for all four regressions that were applied, indicate that the interaction term is not statistically significant at any level of significance. Therefore, the analysis cannot draw strong conclusions that Fi has had an impact on gender equality and the gender pay gap based on the available results. There are several potential reasons why Fi may not be a significant underlying factor and the results could be attributed to the influence of other variables or factors that have exerted a more substantial impact on wage divergence. Alternatively, the quality of the data used in the analysis might have influenced the outcome. This study contributes to understanding how political movements or minor parties like Fi can affect gender equality and the gender wage gap in different municipalities. Previous research supports the idea that political movements can influence the gender pay gap and equality between genders, which aligns to some extent with the findings regarding Fi's impact on the gender pay gap in the municipalities where it held power.

Though successively decreasing over time, gender wage gaps are still large in all western countries. When gender wage gaps exist, there is an unequal distribution of economic power between men and women. This paper examines variables that significantly relate to the differences in the size of the gender wage gap across Swedish municipalities. With data gathered from Statistics Sweden and the Swedish Social Insurance Agency for the year 2011, a series of OLS regressions are performed. By examining what variables are statistically related to variations in the gender wage gap over municipalities, for example, average wage, human capital, gender segregation and work absence, the aim is to further contribute to the field of gender economics. The results in this paper show that the gender wage gap exists in all 290 Swedish municipalities. It varies greatly with women earning only 56 percent of men’s wages in Danderyd to women earning 87 percent of men’s wages in Haparanda. In municipalities where average wages are high the gender wage gap is large. Long-term illness and lowered capacity to work are strong factors negatively affecting the gender wage gap. In municipalities where women are more affected by long-term illness and lowered capacity to work than men the gender wage gap is larger. Furthermore, there is a significant relation between the gender wage gap and human capital. The gender wage gap is larger in municipalities where a large share of the population has a higher education.

The gender pay gap has been a hot topic during the last decade and legislation regarding pay equity is increasing in Europe. Continuous work with gender pay equity is essential to avoid costly consequences. There are methods today to find unsubstantiated pay differences, but how could one predict the cost of fixing the pay gap? How can the one predict the cost of making an unequal pay structure equal? How may pay equity methods be explained to people not well-versed in mathematical reasoning? To investigate these questions, the study uses literature, simulations in Python, and a workshop to gather empirical data. Simulation is used to analyse different methods of closing the gender pay gap. The workshop was held at the pay equity SaaS company Pihr. Results suggest several methods to close the gender pay gap that vary in cost and perceived fairness. One can never be absolutely certain of the presence or absenceof gender discrimination, but one can make well-informed estimates using different methods of analysis. The results also suggest that pay equity methods should be explained using informal, non-mathematical words, with examples connected to real-world scenarios in a familiar context for the learner. / Lönegapet mellan män och kvinnor har senaste årtiondet varit ett omdiskuterat ämne och juridiska krav om jämställda löner har blivit alltmer förekommandei Europa. Att kontinuerligt arbeta för mer jämställda löner mellan könen är avgörande för att undvika kostsamma konsekvenser. Det finns idag metoder för att hitta osakliga löneskillnader, men hur kan kostnaden att lösa löneskillnaderna estimeras? Hur kan kostnaden att göra en ojämställd lönestruktur jämställd uppskattas? Hur kan metoder för att stänga lönegapet förklaras för människor utan erfarenhet av matematiska resonemang? För att undersöka dessa frågor samlar studien empirisk data från litteratur, simulationer i Python ochen workshop. Simulation används för att analysera olika metoder för att stänga lönegapet mellan könen. En workshop kom att göras på SaaS-bolaget Pihr somär verksamma inom området. Resultaten föreslår ett flertal metoder att använda för att stänga lönegapet, med varierande kostnad och upplevd rättvisa. Det går aldrig att vara fullständigt säker om könsdiskriminering förekommer eller ej. Däremot är det möjligt att göra välgrundade estimeringar med hjälp av olika analysmetoder. Studiens resultat antyder också att metoder för att stänga lönegapet bör förklaras med ett informellt och icke-matematiskt språk, samt inkludera verklighetsbaserade exempel i en bekant kontext för mottagaren.