This study examines the influence of Feministiskt initiativ (Fi) as a governing factor during the mandate period 2014-2018 on the gender pay gap in 13 different municipalities compared to 277 different municipalities. The data source is from SCB´s website (2021) on the average monthly salaries by gender and municipalities for the period 2010-2021, quantitative methods like difference-in-difference estimation were applied to analyze the impact. The results from the average monthly wages for genders indicate that Fi has had a small positive effect on the gender wage gap, with a slight reduction in the wage gap in the municipalities where Fi was adopted as an underlying factor during the 2014-2018 mandate period. However, the results from the regression analysis for all four regressions that were applied, indicate that the interaction term is not statistically significant at any level of significance. Therefore, the analysis cannot draw strong conclusions that Fi has had an impact on gender equality and the gender pay gap based on the available results. There are several potential reasons why Fi may not be a significant underlying factor and the results could be attributed to the influence of other variables or factors that have exerted a more substantial impact on wage divergence. Alternatively, the quality of the data used in the analysis might have influenced the outcome. This study contributes to understanding how political movements or minor parties like Fi can affect gender equality and the gender wage gap in different municipalities. Previous research supports the idea that political movements can influence the gender pay gap and equality between genders, which aligns to some extent with the findings regarding Fi's impact on the gender pay gap in the municipalities where it held power.

Zapatiströrelsen är en social/politisk/revolutionär rörelse i delstaten Chiapas, Mexiko. De genomförde sin första och enda väpnade attack den 1 januari 1994 efter årtionden av organisering i Laconadadjungeln i Chiapas. Zapatiströrelsens organisering grundar sig i århundraden av förtryck av ursprungsbefolkningarna och i den sedan länge pågående konflikten om land. I och med upproret krävde de demokrati, frihet och rättvisa, politisk och territoriell självbestämmanderätt samt rättigheter för ursprungsbefolkningarna i Mexiko. Samtidigt höjde kvinnorna rösten och krävde ett mer jämlikt och rättvist samhälle och de lade fram den revolutionära kvinnolagen vilket blev startskottet för en växande kvinnorörelse som kom att sträcka sig långt utanför Chiapas gränser. Uppsatsens syfte är att belysa zapatistkvinnornas organisering och kamp samt hur Zapatiströrelsens framväxt bidragit till förändring av könsroller och maktstrukturer. Uppsatsen bygger främst på antropologisk litteratur och artiklar och genomsyras av postkoloniala feministiska teorier.