Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2006.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

I denna uppsats genomför jag med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys en undersökning av hur ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner framställs i fyra läromedel i religionskunskap för grundskolans senare skolår. Fokus i undersökningen ligger på om det i läroböckernas framställningar förekommer spår av ett vi- och dom-perspektiv och på vilka sätt eventuella sådana spår yttrar sig. Resultaten av undersökningen visar att det finns spår av ett vi- och dom-perspektiv i alla fyra läroböckerna i någon grad. Till viss del ställs ett tillsynes homogent ”vi” i relation till ett tillsynes homogent ”dom”. ”Vi” representerar ”europén” och den kristne ”västerlänningen”, ”dom” å andra sidan får representera ”de Andra”, det vill säga ursprungsbefolkningar och ursprungsbefolkningars religioner. Det visar sig i läroböckernas texter att den variation som finns ursprungsbefolkningar emellan inte får träda fram vilket lätt leder till generaliseringar, både på gott och på ont. De centrala drag i ursprungsbefolkningars religioner som författarna i de undersökta läroböckerna betonar och som får stå i kontrast till läroböckernas ”vi” är att ursprungsbefolkningar har ett speciellt förhållande till naturen, det finns en central kult kring andar och förfädersdyrkan samt en stark tro på magi och övernaturliga krafter.

Zapatiströrelsen är en social/politisk/revolutionär rörelse i delstaten Chiapas, Mexiko. De genomförde sin första och enda väpnade attack den 1 januari 1994 efter årtionden av organisering i Laconadadjungeln i Chiapas. Zapatiströrelsens organisering grundar sig i århundraden av förtryck av ursprungsbefolkningarna och i den sedan länge pågående konflikten om land. I och med upproret krävde de demokrati, frihet och rättvisa, politisk och territoriell självbestämmanderätt samt rättigheter för ursprungsbefolkningarna i Mexiko. Samtidigt höjde kvinnorna rösten och krävde ett mer jämlikt och rättvist samhälle och de lade fram den revolutionära kvinnolagen vilket blev startskottet för en växande kvinnorörelse som kom att sträcka sig långt utanför Chiapas gränser. Uppsatsens syfte är att belysa zapatistkvinnornas organisering och kamp samt hur Zapatiströrelsens framväxt bidragit till förändring av könsroller och maktstrukturer. Uppsatsen bygger främst på antropologisk litteratur och artiklar och genomsyras av postkoloniala feministiska teorier.

Introduction. This study investigates the needs of the Sami people when it comes to the local library and its functions and activities. The Sami are recogniced as the indiginous people of Sweden, and was historically put under the stress of colonisation by the Swedish government, causing a loss of language, culture and ultimatly damaged the feelings of identity in parts of the Sami population. Method. With the help of 3 focus groups made up of members of local Sami associations, this study gathered the opinions of the Sami, when it comes to their local library and what they wish the library would do for them. The discussions were recorded, transcribed and analysed. Results. The Sami had a clear idea of their needs and demands, and could state them clearly. They wished for more litterature in the Sami languages, more litterature with parallel languages: Sami/Swedish side by side to aid in reading, more audio books, more cultural events and a bigger exposure of the Sami to the public. They also wished for activities aimed at the Swedes, to educate them about the history and struggles, life and culture of the Sami. Conclution. The local libraries of Sweden have a big potential to fulfil the needs and wishes of the Sami. They need to consider not only activities aimed directly at the Sami, but to an equal amount activities aimed at the Swedes, to educate them about all things Sami. These educational activities can and should take place in all parts of Sweden, not only in communities with a visible Sami population. This is a two years master’s theses in Library and Information Science.

Introduction: Indigenous matters are viewed as a priority by the library profession around the world and the library law in Sweden states that the national minorities, which include the indigenous Sámi people, are a prioritised group. Despite these facts there is little research on indigenous matters in relation to libraries, library practice, and service. In Sweden especially, there is little focus on the colonial heritage and what effects, if any, it has on the library. Method: This essay aims to examine three areas. First, how libraries in Sweden work to promote and support the Sámi population in regards to culture, language, and identity. Second, what needs and wishes the Sámi population have in regards to library service. Lastly, whether or not the colonial heritage is visible in library practice and service and to what extent. The colonial heritage and its effects is a pervasive theme throughout the essay. To answer these questions three librarians from two different libraries and three Sámi informants were interviewed.  Analysis: Since the heritage from colonialism is a key theme it was natural to apply a postcolonial framework for the text analysis of the interview transcriptions.  Results: The findings show that the colonial heritage is still visible in library practice and service, although not deliberate from the profession. The two libraries in question are working to counteract the colonial heritage while promoting and supporting the Sámi population by providing books in the Sámi languages and making effort to give them a prominent place in the physical library room.  Conclusion: There is still a need for improvements in regards to giving the languages a prominent place in the libraries with for instance signage and shelf placement. As well as organising activities for and about the Sámi population, as pointed out from the Sámi informants. One solution may be to give the Sámi status as an indigenous people in the Swedish library law instead of merely status as a national minority. This could give libraries the economic resources they often lack and thus motivating them to prioritise and make extra efforts in their work to the Sámi population. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.