Sammanfattning Kvinnors ekonomiska förutsättningar har förbättrats enormt de senaste decennierna, men än idag råder det skillnader i lön mellan kvinnor och män. Många tror att denna skillnad beror på att kvinnor väljer att fokusera på familjelivet då de får barn. Om det faktum att kvinnor får barn faktiskt leder till dessa löneskillnader, så innebär det inte bara att män och kvinnor har olika lön, men också att kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn har olika lön. Detta är studiens syfte, alltså att undersöka om en kvinnas lön påverkas negativt av att hon får barn. För att kontrollera detta jämförs lönen mellan kvinnor med barn och kvinnor utan barn. Vidare så studeras även om lönen för kvinnor med barn påverkas olika mycket beroende på hur många barn hon har. Detta formuleras till två frågeställningar; ”Finns det en genomsnittlig skillnad i lön mellan kvinnor som har barn och kvinnor som inte har barn?” och ”Finns det genomsnittliga skillnader i lön beroende på hur många barn kvinnor har?”. För att kunna besvara dessa frågeställningar har olika teoretiska perspektiv använts, nämligen humankapitalteorin samt rational choice theory. Båda dessa förklarar olika tänkbara aspekter av varför en kvinnas lön skulle påverkas negativt av att hon skaffar barn. Vidare har även tidigare forskning som beskriver “The Wage Penalty of Motherhood” använts genomgående i studien, för att ge ytterligare eventuella förklaringar till att kvinnor med barn har en lägre lön. Studien använder en kvantitativ ansats med ett sekundärt datamaterial från Levnadsnivåundersökningen år 2010. Med detta datamaterial har regressionsanalyser genomförts, för att kunna studera sambanden mellan kvinnor, barn och lön. Resultatet visar, i motsats till tidigare forskning och teorier, ett positivt samband mellan att ha barn och lön, och även ett positivt samband mellan antalet barn och lön.

Tidigare år har det forskats mycket kring könslönegapet i Sverige, det har rapporterats om anledningar som att kvinnor är mer benägna att arbeta deltid och vara föräldralediga. Forskning indikerar att könslönegapet blir större efter kvinnor fött barn och blir större ju fler barn en kvinna har. I den här kvantitativa uppsatsen bryter vi ner lönegapet och undersöker vad föräldraskapet har för inverkan på kvinnors lön. Det vi tittar på är om det finns ett motherhood wage penalty på den svenska arbetsmarknaden, alltså om det finns en löneskillnad mellan kvinnor utan barn och mödrar. Detta undersöker vi med hjälp av frågeställningen ”Skiljer sig bruttotimlönen i Sverige mellan kvinnor som inte har några barn jämfört med kvinnor som har ett barn, två barn och tre eller fler barn?”. Vi kommer att kontrollera för variablerna utbildning, sysselsättningsgrad, antal år i samma typ av arbete och antal månader borta från förvärvsarbete. Datamaterialet kommer från Levnadsnivåundersökningen (2010) och urvalet har avgränsats till kvinnor mellan 35-55 år vilket resulterar 497 respondenter. Begreppet the motherhood wage penalty härstammar från humankapitalteorin, vilket är en av teorierna som vi kommer att utgå ifrån samt signaleringsteorin. Båda dessa teorier baseras på att mödrars löner sätts utifrån fördomar och förväntningar. Enligt humankapitalteorin sätts mödrars löner lägre då arbetsgivaren förväntar sig att hon kommer att investerar mindre på arbetsplatsen. Signaleringsteorin säger istället att arbetsgivare förväntar sig att kvinnor en dag skall komma att bli föräldrar då detta är normen för vårt samhälle. Med denna förväntning så tolkas inte moderskapet och föräldraledigheten som en signal att hon har ett minskat intresse för arbetet och bestraffas därför inte för detta i form av lägre lön. Resultatet i studien visar att mödrar i genomsnitt tjänar mer än kvinnor utan barn och att det positiva sambandet är statistiskt signifikant för mödrar med två barn. Resultatet stödjer inte humankapitalteorin, och endast till viss del signaleringsteorin, då vi utifrån denna skulle förvänta oss ett icke-samband medans resultatet indikerar ett positivt samband, åtminstone mellan att ha två barn och timlön Det väcker frågor kring tidigare forskning och om fördomar kring mödrar i Sverige nu kanske förändrats till det bättre.

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och viundersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vivill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakomlärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inreeller yttre motivation.Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vårundersökning.Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån enarbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyragenerella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin,förstärkningsteorin och förväntningsteorin.Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att devill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändrasamhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke.Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingenhar valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emothumankapitalteorins beslutsregel.Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverarlärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet avlärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation.