Studien syftar till att få kunskap om hur laborativt material och arbetssätt framhålls och behandlas inom området bråk i olika läromedel. Vidare undersöker vi även hur lärare undervisar laborativt utifrån dessa läromedel. För att samla in data har vi använt oss av metodtriangulering i form av granskning av läromedel och intervjuer. De läromedel som har granskats är Favorit matematik, Eldorado och Prima matematik. För att bredda kunskapen inom området intervjuades lärare som var aktiva användare av dessa läromedlen i sin undervisning. Med hjälp av variationsteorin har vi även analyserat de laborativa inslagen i läromedlen för att se på dess relevans i relation till variationsmönstrena kontrastering och generalisering och därmed hur elevers lärande främjas genom läromedlens föreslagna arbetssätt. Resultatet visar att de tre granskade läromedlen skiljer sig åt samtidigt som de har många likheter. Samtliga läromedel har tagit i beaktning att det laborativa materialet behöver ta plats i undervisningen på ett eller annat sätt. Dessa läromedel ger eleverna möjlighet att utforska med något slags laborativt material. Studiens slutsats blir således att vi kan se att läromedlen, på ett eller annat sätt, bidrar med laborativt material och arbetssätt. Utifrån variationsteorins sätt att se på lärande passar Eldorados laborativa arbetssätt bäst in på de variationsmönster vi granskat. / The study aims to gain knowledge about how laboratory material and working methods are highlighted and treated in the field of fraction in different teaching materials, and how teachers describe that they teach based on this. In order to collect data, we have used method triangulation in the form of examination of teaching material and interviews. The teaching materials that have been examined are Favorite Mathematics, Eldorado and Prima Mathematics. To broaden the knowledge in the field, teacher 's who were active users of these teaching materials were interviewed in their teaching. Using the theory of variation, we have also analyzed the laboratory elements in the teaching materials to look at its relevance in relation to the variation patterns of contrast and generalization and thus how pupils' learning is promoted through the proposed teaching methods. The result shows that the three study materials examined differ at the same time as they have many similarities. All teaching materials have taken into account that the laboratory material needs to take place in the teaching in one way or another. These teaching materials allow students to explore with some kind of laboratory material. The study's conclusion thus becomes that we can see that the teaching aids, in one way or another, contribute with laboratory material and working methods. Based on variation theory's approach to learning, Eldorado's laboratory approach fits best with the variation patterns we examined.

Abstrakt   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett fenomen som har existerat sedan tidens början. Ett perspektiv på psykisk ohälsa i sin helhet som då är grundad på kulturella värderingar/uppfattningar kallas i den moderna kontexten för, kulturell psykiatri. Liksom hur psykisk ohälsa rent generellt (ingen specifik psykisk sjukdom) tolkas/uppfattas, bearbetas och inte minst vilka tillvägagångssätt det finns för att behandla olika psykiska sjukdomar beror helt enkelt på bland annat vilka kulturella uppfattningar en individ/grupp besitter. Härmed ligger fokuset på att ta upp vissa av dessa kulturer och undersöka deras synsätt på psykisk ohälsa i sin helhet. Några avgränsningar som har gjorts under arbetet är bland annat att ta upp vissa av kulturerna som existerar i andra delar av världen än inom västvärlden då författaren själv befinner sig där. Det för att uppmärksamma läsarna om hur vissa andra kulturer av världen tolkar psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilka sociala faktorer spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och bearbetas i vissa kulturer. Centrala begrepp: Några upprepade centrala begrepp i uppsatsen är bland annat kultur och stigma som har definierats i ett avsnitt. Teorier: I uppsatsen har författaren använt sig av tre teorier. Den första teorin är av Cecil G Helman (2015) som presenterar de fyra olika sociala beteenden utifrån ett kulturellt perspektiv. De andra teorin av Erving Goffman och den tredje teorin av både  Bruce & Pilan (2011), diskuterar begreppet stigma och ställer den i relation till kulturell psykiatri. Metod: Den metodik som har använts för att undersöka syftet och samla in data är kvalitativ litteraturstudie. All information presenterat i arbetet är framtaget av både primära samt sekundära källor såsom, vetenskapliga artiklar och dokumentärer. Resultat & Slutsats: Ett väldigt upprepande begrepp som har nämnts från början av arbetet till dess slut är nämligen termen “stigma”. Ett tydligt resultat av arbetet påvisade att stigma och tabu kring psykisk ohälsa existerade i alla kulturer till en viss grad. Några bakomliggande orsaker till detta var bland annat de redan existerande  traditionella och kulturella värderingarna som präglade till en stor del av synen på psykisk ohälsa. De intervjuade i dem olika dokumentärerna, förklarade hur de har blivit kallade olika namn såsom exempelvis “dum”, och “galen”, men även hur deras egna familjer på grund av vissa extrema värderingar och den redan existerande stigman vände ryggen mot dem. Bra att observera är att både resultatet och slutsatsen inte går att generalisera till en hel kulturs och lands uppfattning kring psykisk ohälsa. / Abstract   Background: Mental illness is a phenomenon that has existed since the beginning of time. A perspective on mental illness in its entirety, which is then also based on cultural values ​​/ traditions, is called in the modern context, cross cultural psychiatry. It shows how mental illness in general is interpreted / perceived, processed and at last what kind of approaches are made to treat various mental illnesses. It simply depends on, among other things, what cultural values one does possess. Therefore this essay’s purpose is to address some of these cultures and examine their views on mental illness in its entirety. Some delimitations that have been made during this essay include addressing only some of the cultures that exist in other parts of the world than in the western world. This is to draw readers' attention to how certain other cultures in the world interpret mental illness. Aim: The aim of this study is to investigate which social factors play a role in how mental illness is perceived and processed in certain cultures. Key words: Some of the most repeated key words in this essay include culture and stigma that have been defined in a seperate section.Theories: In the essay, the author has used three theories. The first theory is by Cecil G Helman (2015) who presents the four different social behaviors from a cultural perspective. The second theory by Erving Goffman and the third theory by both Bruce & Pilan (2011), discuss the concept of stigma and place it in relation to cross cultural psychiatry. Method: The methodology that has been used to investigate the purpose and collect data is qualitative literature study. All information presented in the work is produced by both primary and secondary sources such as scientific articles and documentaries. Results & Conclusion: A very repetitive concept that has been mentioned from the beginning of the work to its end is namely the term “stigma”. A clear result of the work showed that the stigma and taboo surrounding mental illness existed in all cultures to a certain degree. Some of the underlying reasons for this were, among other things, the already existing traditional and cultural values ​​that characterized a large part of the view of mental illness. They interviewed individual in various documentaries, explained how they have been called different names such as "stupid", and "crazy", but also how their own families due to certain extreme values ​​and the already existing stigma turned their backs on them. It is good to note that both the result and the conclusion cannot be generalized to an entire culture or a country's perception of mental illness.

When creating a map, the amount of data and which geographical information chosen to bepresented are decided based on the purpose of the map. Trafikverket is responsible for theNational Road Database that is a reference road network with a large amount of dataconnected to it. The database is built at a carriageway level where several links can be usedto represent a single road. In this thesis the database has been studied as well as thepossibilities to create an automatic workflow that creates a generalisation to road level. Someapplications and analyses that use this database are requesting input data of a higher level ofdetail. It is also found important from a cartographic point of view. Possibilities to create alinear referencing for the data between the different levels was studied as well, to make theupdates between the levels easier and not having the need to maintain two differentdatabases. It would make it possible to inherit attributes and the generic features connectedto the network.The first fully automated workflow for a generalisation of an entire map was developed in theNetherlands in 2014. Several other agencies in Sweden and Norway are currently working ongeneralisations as well and using different approaches. Statens Vegvesen, which is theNational Road Agency in Norway, has already implemented the different levels of detail intheir road database. Lantmäteriet currently has a project where their goal is to create a fullyautomated map to easily change to a larger scale.After studying the programs used in other generalisations and which programs Trafikverketnormally use, FME and ArcGIS were chosen to be used in this thesis. A small study area waschosen, and the proper data was collected from the National Road Database. The study wasconducted by a set of experiments and trying different parameter values in order to obtain asatisfactory result.Three different areas where studied, where the goal was to find a sequence of functions thatsuccessfully generalised all the areas. The areas were parallel roads, complex intersectionsand roundabouts. The result consists of a suggested workflow, but alterations hade to bemade manually since it was not possible to find a fully automated generalisation for the areachosen. Therefore, a set of functions and tools that could be developed were collected as wellin the end to make a more automated workflow possible.The result found in this thesis show that if the cartographic generalisations are more studiedand examined it should be possible to get a more automated workflow to create ageneralisation between the different level of detail. However, it might be difficult to get theworkflow fully automated due to the complexity of the intersections. / När en karta skapas baseras mängden data och vilken geografisk information som skaförmedlas beroende på syftet med kartan. Trafikverket ansvarar för den NationellaVägdatabasen som är ett referensvägnät med en stor mäng data kopplad till vägnätet.Referensvägnätet är byggt på en körbanenivå. I det här arbetet har databasen studerats ochvilka möjligheter som finns för att skapa en automatisk generalisering till vägnivå. Det finnsett behov att representera data på en annan detaljnivå för vissa applikationer och analysersom använder sig av vägdatabasen. Det är även viktigt utifrån ett kartografiskt synsätt.Möjligheterna att skapa en linjär referering mellan de olika detaljnivåerna har undersökts, föratt förenkla uppdateringar mellan nivåerna samt att inte behöva ajourhålla två olikadatabaser. Det skulle även göra det möjligt att attribut och företeelser kan ärvas mellan deolika nivåerna.Det fösta helt automatiserade arbetsflödet för en generalisering av en karta utformades 2014i Nederländerna. Flera andra myndigheter i Sverige och Norge arbetar just nu med den härtypen av generaliseringar och har använt sig av olika tillvägagångssätt. Statens Vegvesen,vilket är den statliga myndighet som ansvarar för vägar i Norge, har redan implementerat olikadetaljnivåer i deras vägdatabas. Lantmäteriet har ett projekt med målet att skapa en fulltautomatisk generalisering för olika skalor.Efter att ha studerat de olika program som vanligtvis används vid generaliseringar samt vilkaprogram som Trafikverket använder sig av så valdes FME och ArcGIS i det här arbetet. Ettmindre studieområde valdes ut och relevant data hämtades från den NationellaVägdatabasen. Studien bestod av olika experiment och tester av olika parametervärden föratt få ett acceptabelt resultat.Tre olika områden studerades, där målet var att hitta en följd operationer som skapade enlämplig generalisering för alla områden. De tre olika områdena var parallella vägar,trafikplatser och cirkulationsplatser. Resultatet består av förslag på ett arbetsflöde, men delarhar behövt göras manuellt då det inte var möjligt att hitta en helt automatiseradgeneralisering för det valda området. Förslag på olika funktioner och verktyg som kanutvecklas har sammanställts, för att kunna utvecklade ett mer automatiserat arbetssätt.Resultatet av det här arbetet visar att om kartografiska generaliseringar studeras och testasmer skulle det kunna vara möjligt att skapa ett mer automatiserat arbetssätt med syfte attmöjliggöra generaliseringar mellan olika detaljnivåer. Det kan däremot vara svårt att få dettahelt automatiserat på grund av de olika komplexa trafikplatserna.

I mitt arbete med elever i de tidiga skolåren upptäckte jag att många elever hamnade i svårigheter när de skulle lösa mönsteruppgifter i olika sammanhang. Jag funderade över vad orsakerna kunde vara. I massmedia diskuterades TIMMS 2003 som visade att svenska elever hade svårigheter med algebra i jämförelse med elever i andra länder. Kunde det finnas ett samband? Jag blev intresserad och ville skaffa mig kunskaper om vilka svårigheter elever hamnar i när de analyserar mönster och vilka generaliseringar de ser i ett växande mönster. Jag använde mig av enskilda kvalitativa intervjuer och jag hade två undersökningsuppgifter som vi arbetade med och samtalade om. Resultatet i undersökningen visade att det finns behov av att arbeta med analyser och generaliseringar av olika slags mönster. Intervjuerna visade okså vikten av att elever får träning i att kommunicera matematik. / In my work with children in the early years in school i noticed that they often had trouble when they were working with patterns in different ways. At the time TIMSS 2003 was discussed in media and the result showed that the swedish students had difficulties with algebra compared with students from other countries.Could there bee some connections? I got interested and wanted to learn about which difficulties students in the early years have when they analyze patterns and what generalizations they make in growing patterns.

Denna studie är en läromedelsanalys som syftar till att synliggöra hur negativa tal presenteras i läromedel, riktat till årskurs, 3 utifrån möjligheter till utveckling av lärande. Därtill syftar studien till att redogöra till vilken utsträckning elever ges förkunskaper inför introduktionen av negativa tal utifrån läromedel riktat till tidigare årskurser.  Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av två analysscheman baserade på tidigare forskning. Syftet med det första analysschemat var att tydliggöra innehållet av läromedlen samt gallra ut läromedel som behandlar negativa tal. Det andra schemat besvarade endast existensen av generella kritiska aspekter. Den data som samlades in analyserades enligt teoretiska perspektiv och begrepp. Resultatet av frågeställningarna var, utifrån analysen, att läromedel riktade till årskurs 1–3 inte ger elever de förkunskaper som de, enligt den tidigare forskningen, behöver inför introduktionen av negativa tal. Därtill presenterades negativa tal endast i ett enda läromedel för årskurs 3. Detta läromedel, Pixel 3A (Alseth et al. 2015), är uppbyggt på ett sätt som minimerar kritiska aspekter och maximerar möjligheten till utveckling av lärande. Läromedlet ger även eleverna möjlighet att påbörja utvecklingen av det abstrakta tänkandet.

Studiens syfte var att beskriva hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) används av lärare i den anpassade skolan för att främja elevers arbete med ämnesinnehåll, språkutveckling och kognition. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes och data analyserades i en tematisk analys. Urvalet bestod av åtta lärare i den anpassade skolan. Resultatet visade att lärare använder AKK i stor utsträckning för att möjliggöra arbete med ämnesinnehåll. Användandet av AKK gynnade elevernas språkutveckling och kognition, då lärarna möjliggjorde arbete i den proximala utvecklingszonen. Både empirisk och teoretisk generalisering låg till grund för arbetet med ämnesinnehåll, och vi fann exempel på lärare som arbetade liknade en learning activity. Lärarna önskade utveckla arbetet med att tolka elevernas deltagande i ämnesarbetet, samt att få mer stöd i form av färdigutvecklade lektionsstrukturer. Eleverna utmanades att fördjupa sitt kunnande vilket också kan gynna dem i ett samhällsperspektiv på lång sikt. Resultatet av studien kan användas av lärare i det didaktiska planeringsarbetet. / The aim of the study was to describe how Alternative and Augmentative Communication (AAC) is used by teachers in special schools to promote students' work with subject content, language development and cognition. The study was based on the sociocultural perspective. A qualitative interview study was conducted and the data was analyzed in a thematic analysis. The sample consisted of eight teachers in special schools. The results showed that teachers use AAC to a large extent to enable work with subject content. The use of AAC benefited the students' language development and cognition, as the teachers enabled work in the zone of proximal development. Both empirical and theoretical generalization was the basis for the work with subject content, and we found examples of teachers whose work was similar to a learning activity. The teachers also wanted to develop the interpretation of the students' participation in the subject work, as well as to receive more support in the form of fully developed lesson structures. The students were challenged to deepen their knowledge, which can also have long term societal benefits for students. The results of the study can be used by teachers in didactic planning work.

Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp. Tränings- och placebogruppen genomförde datoriserad kognitiv träning med respektive utan adaptiv svårighetsgrad. ANCOVA med arbetsminneskapacitet som kovariat visade inga signifikanta träningseffekter på självskattade exekutiva funktioner, oavsett grupptillhörighet. Sammantaget kan BRIEF-SR vara ett lämpligt instrument vid utvärdering av kognitiv träning när ekologisk validitet prioriteras. Resultaten diskuteras avseende inverkan av tid mellan för- och eftermätning, population och förväntanseffekter. / Performance based measures have been the Golden standard when evaluating effects of cognitive training. By using The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning-Self Report (BRIEF-SR), this thesis aimed to explore self- rating scales as an alternative when evaluating effects of cognitive training. A sample of high school students (n = 63) and a mixed- effect model with pre- and post-measurements were chosen. The students were divided into three groups: active training, training with placebo or passive control. The two groups in training practiced with a computerized cognitive training program. The two training groups practiced with an adaptive and non-adaptive computer program, respectively.  With working memory as covariate ANCOVA reported no significant effects on self-rated executive functions independent of group condition. In sum, if ecological validity is of priority BRIEF-SR can be considered when measuring effects following cognitive training. In addition the results are discussed with regards to time between pre- and post-measurements, population and effects of expectancy. / Effekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering av beteende (dnr 1,2009/0 018,5-0)