Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.

Abstrakt   Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett fenomen som har existerat sedan tidens början. Ett perspektiv på psykisk ohälsa i sin helhet som då är grundad på kulturella värderingar/uppfattningar kallas i den moderna kontexten för, kulturell psykiatri. Liksom hur psykisk ohälsa rent generellt (ingen specifik psykisk sjukdom) tolkas/uppfattas, bearbetas och inte minst vilka tillvägagångssätt det finns för att behandla olika psykiska sjukdomar beror helt enkelt på bland annat vilka kulturella uppfattningar en individ/grupp besitter. Härmed ligger fokuset på att ta upp vissa av dessa kulturer och undersöka deras synsätt på psykisk ohälsa i sin helhet. Några avgränsningar som har gjorts under arbetet är bland annat att ta upp vissa av kulturerna som existerar i andra delar av världen än inom västvärlden då författaren själv befinner sig där. Det för att uppmärksamma läsarna om hur vissa andra kulturer av världen tolkar psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vilka sociala faktorer spelar roll i hur psykisk ohälsa uppfattas och bearbetas i vissa kulturer. Centrala begrepp: Några upprepade centrala begrepp i uppsatsen är bland annat kultur och stigma som har definierats i ett avsnitt. Teorier: I uppsatsen har författaren använt sig av tre teorier. Den första teorin är av Cecil G Helman (2015) som presenterar de fyra olika sociala beteenden utifrån ett kulturellt perspektiv. De andra teorin av Erving Goffman och den tredje teorin av både  Bruce & Pilan (2011), diskuterar begreppet stigma och ställer den i relation till kulturell psykiatri. Metod: Den metodik som har använts för att undersöka syftet och samla in data är kvalitativ litteraturstudie. All information presenterat i arbetet är framtaget av både primära samt sekundära källor såsom, vetenskapliga artiklar och dokumentärer. Resultat & Slutsats: Ett väldigt upprepande begrepp som har nämnts från början av arbetet till dess slut är nämligen termen “stigma”. Ett tydligt resultat av arbetet påvisade att stigma och tabu kring psykisk ohälsa existerade i alla kulturer till en viss grad. Några bakomliggande orsaker till detta var bland annat de redan existerande  traditionella och kulturella värderingarna som präglade till en stor del av synen på psykisk ohälsa. De intervjuade i dem olika dokumentärerna, förklarade hur de har blivit kallade olika namn såsom exempelvis “dum”, och “galen”, men även hur deras egna familjer på grund av vissa extrema värderingar och den redan existerande stigman vände ryggen mot dem. Bra att observera är att både resultatet och slutsatsen inte går att generalisera till en hel kulturs och lands uppfattning kring psykisk ohälsa. / Abstract   Background: Mental illness is a phenomenon that has existed since the beginning of time. A perspective on mental illness in its entirety, which is then also based on cultural values ​​/ traditions, is called in the modern context, cross cultural psychiatry. It shows how mental illness in general is interpreted / perceived, processed and at last what kind of approaches are made to treat various mental illnesses. It simply depends on, among other things, what cultural values one does possess. Therefore this essay’s purpose is to address some of these cultures and examine their views on mental illness in its entirety. Some delimitations that have been made during this essay include addressing only some of the cultures that exist in other parts of the world than in the western world. This is to draw readers' attention to how certain other cultures in the world interpret mental illness. Aim: The aim of this study is to investigate which social factors play a role in how mental illness is perceived and processed in certain cultures. Key words: Some of the most repeated key words in this essay include culture and stigma that have been defined in a seperate section.Theories: In the essay, the author has used three theories. The first theory is by Cecil G Helman (2015) who presents the four different social behaviors from a cultural perspective. The second theory by Erving Goffman and the third theory by both Bruce & Pilan (2011), discuss the concept of stigma and place it in relation to cross cultural psychiatry. Method: The methodology that has been used to investigate the purpose and collect data is qualitative literature study. All information presented in the work is produced by both primary and secondary sources such as scientific articles and documentaries. Results & Conclusion: A very repetitive concept that has been mentioned from the beginning of the work to its end is namely the term “stigma”. A clear result of the work showed that the stigma and taboo surrounding mental illness existed in all cultures to a certain degree. Some of the underlying reasons for this were, among other things, the already existing traditional and cultural values ​​that characterized a large part of the view of mental illness. They interviewed individual in various documentaries, explained how they have been called different names such as "stupid", and "crazy", but also how their own families due to certain extreme values ​​and the already existing stigma turned their backs on them. It is good to note that both the result and the conclusion cannot be generalized to an entire culture or a country's perception of mental illness.