Global ETD Search

1	Kognitiv träning vid depression / Cognitive Training of Depression Andersson, Ulrika, Persson, Jerry January 2009 (has links) <p><em><p>Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunna</p><p>vara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemöta</p><p>sjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitiv</p><p>träning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Denna</p><p>studie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda till</p><p>förbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig.</p><p>Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning med</p><p>Paced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1-</p><p>design med för- och eftermätningar, och kontroll genom</p><p>pseudointervention. Dagliga och veckovisa mätningar visade</p><p>förbättring för endast en deltagare. Träningen visade sig därmed inte</p><p>effektiv. Tre deltagare upplevde nytta med interventionen. Det kan</p><p>vara skäl för fortsatta studier av kognitiva interventioner vid</p><p>depression.</p></em></p><p> </p> / <p>Depression is a widely spread disorder. Cognitive training could be a</p><p>cost effective and easily accessible intervention to treat the disorder in</p><p>an early stage. Previous research indicates that cognitive training is</p><p>effective in alleviating depression and cognitive deficits. The aim of</p><p>this study was to investigate whether cognitive training at home would</p><p>lead to improvements in depression, and whether improvements were</p><p>due to the training per se. Four subjects with depression participated</p><p>in training with the Paced Audity Serial Addition Task (PASAT). The</p><p>study had an n=1-design with pre- and post-measures, and control by</p><p>a pseudo-intervention. Daily and weekly measures showed effects</p><p>only for one participant. Thus the training was not shown to be</p><p>effective. Three participants experienced benefits from the</p><p>intervention. That could be a reason for further studies of cognitive</p><p>interventions of depression.</p> Depression PASAT cognitive training n=1-design Depression PASAT kognitiv träning n=1-design Psychology Psykologi Applied psychology Tillämpad psykologi
2	Kognitiv träning vid depression / Cognitive Training of Depression Andersson, Ulrika, Persson, Jerry January 2009 (has links) Depression är en vida utbredd sjukdom. Kognitiv träning skulle kunna vara en kostnadseffektiv och lättillgänglig intervention att bemöta sjukdomen i ett tidigt skede. Tidigare forskning tyder på att kognitiv träning har effekt på depression och kognitiva nedsättningar. Denna studie ämnade undersöka om träning hemma skulle leda till förbättringar av depression, och om dessa berodde på träningen i sig. Fyra deltagare med depressionssjukdomar genomförde träning med Paced Auditory Serial Addition Task (PASAT). Studien hade en n=1- design med för- och eftermätningar, och kontroll genom pseudointervention. Dagliga och veckovisa mätningar visade förbättring för endast en deltagare. Träningen visade sig därmed inte effektiv. Tre deltagare upplevde nytta med interventionen. Det kan vara skäl för fortsatta studier av kognitiva interventioner vid depression. / Depression is a widely spread disorder. Cognitive training could be a cost effective and easily accessible intervention to treat the disorder in an early stage. Previous research indicates that cognitive training is effective in alleviating depression and cognitive deficits. The aim of this study was to investigate whether cognitive training at home would lead to improvements in depression, and whether improvements were due to the training per se. Four subjects with depression participated in training with the Paced Audity Serial Addition Task (PASAT). The study had an n=1-design with pre- and post-measures, and control by a pseudo-intervention. Daily and weekly measures showed effects only for one participant. Thus the training was not shown to be effective. Three participants experienced benefits from the intervention. That could be a reason for further studies of cognitive interventions of depression. Depression PASAT cognitive training n=1-design Depression PASAT kognitiv träning n=1-design Psychology Psykologi Applied psychology Tillämpad psykologi
3	Using non-medical risk factors related to dementia and cognitive decline for developing an evidencebased e-health tool Gopu, Anusharani January 2016 (has links) The number of dementia cases is increasing worldwide. Most research and development in this area is related to the prevention of dementia, and to the development of various prediction tools for dementia. The tools made available take most of the medical data into account while calculating risk scores, with only a small amount of non-medical data. There is a lot of data related to medical and non-medical risk factors available from various sources which can be retrieved and analysed in real time, but this is today not used in any risk score tool for risk score calculation. As part of the project Multimodal strategies to promote a healthy brain in ageing: Innovative evidence-based tools (MULTI-MODE), a new risk score is being developed to be used in a new ICT-based tool for dementia prediction. Identification of non-medical data and a good model to fill the gap between data available at the server and using this data in risk score calculation may help in increasing the predictability of tools. In this thesis, some of the existing risk factors for the prediction of dementia are described, and the importance of non-medical factors in calculating risk scores is discussed. Additional non-medical factors are identified that could be included in future versions of the risk score. A database design for storing risk score information efficiently is presented, as is an app structure that can be used at the server side to validate the user input and to increase the effectiveness of a prediction tool. / Antal demensfall ökar över hela världen. Forskning och utveckling inom detta område är relaterat till att förebygga demens och att utveckla olika prognosverktyg för demens. Flera tillgängliga verktyg tar hänsyn till medicinska data i beräkning av riskpoäng, med endast en liten mängd av icke-medicinska data. Det finns en hel del data om medicinska och icke-medicinska faktorer online, men de används idag inte för riskpoängberäkning. Som en del av projektet Multimodala strategier för att främja en frisk hjärna i åldrande: Innovativa evidensbaserade verktyg (MULTI-MODE), så har en ny metod utvecklats för att användas i ett nytt IT-baserat verktyg för demensförutsägelse. Identifiering av icke-medicinska data och en bra modell för att överbrygga gapet mellan tillgängliga data på servern och använda dessa data i riskberäkning kan bidra till att öka precisionen hos verktyg. I den här studien beskrivs en del befintliga riskfaktorer för förutsägelse av demens och vikten av icke-medicinska faktorer i beräkning av risk diskuteras. Ytterligare icke-medicinska faktorer identifieras som skulle kunna ingå i framtida versioner av riskverktyg (såsom appar). Vissa identifierade riskfaktorer har analyserats och visade att effekten av att införa icke-medicinska faktorer ökar precisionen i resultaten. En databasdesign för lagring av riskinformation på ett effektivt sätt presenteras, liksom en appstruktur som kan användas på serversidan för att validera några av de parametrar som kan öka effektiviteten av verktyget. Alzheimer’s disease Dementia Mild cognitive impairment Risk factors Dementia risk score Cognitive decline Cognitive training Dementia prevention Evidence-based prediction Risk score app. Alzheimers sjukdom Demens Kognitiv svikt Riskfaktorer Kognitiv träning Demensförebyggande Evidensbaserad förutsägelse. Computer Engineering Datorteknik
4	Självskattning av exekutiva funktioner vid kognitiv träning : En utvärdering av The behavior rating inventory of executive functioning - self report / Self Rating of Executive Functioning After Cognitive Training : An Evaluation of The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning - Self Report Jakobsson, Erik, Stocke, Elin January 2015 (has links) Traditionellt utvärderas effekter av kognitiv träning med objektiva prestationsmått. Syftet med uppsatsen var att undersöka självskattad exekutiv funktion som ett alternativt mått för att utvärdera effekter av kognitiv träning. Som utfallsmått valdes The behavior rating inventory of executive functioning - self report (BRIEF-SR). Vidare användes blandad design med för- och eftermätning samt tre oberoende grupper. Gymnasieelever (n = 63) delades in i; aktiv träningsgrupp, aktiv placebogrupp och passiv kontrollgrupp. Tränings- och placebogruppen genomförde datoriserad kognitiv träning med respektive utan adaptiv svårighetsgrad. ANCOVA med arbetsminneskapacitet som kovariat visade inga signifikanta träningseffekter på självskattade exekutiva funktioner, oavsett grupptillhörighet. Sammantaget kan BRIEF-SR vara ett lämpligt instrument vid utvärdering av kognitiv träning när ekologisk validitet prioriteras. Resultaten diskuteras avseende inverkan av tid mellan för- och eftermätning, population och förväntanseffekter. / Performance based measures have been the Golden standard when evaluating effects of cognitive training. By using The Behavior Rating Inventory of Executive Functioning-Self Report (BRIEF-SR), this thesis aimed to explore self- rating scales as an alternative when evaluating effects of cognitive training. A sample of high school students (n = 63) and a mixed- effect model with pre- and post-measurements were chosen. The students were divided into three groups: active training, training with placebo or passive control. The two groups in training practiced with a computerized cognitive training program. The two training groups practiced with an adaptive and non-adaptive computer program, respectively. With working memory as covariate ANCOVA reported no significant effects on self-rated executive functions independent of group condition. In sum, if ecological validity is of priority BRIEF-SR can be considered when measuring effects following cognitive training. In addition the results are discussed with regards to time between pre- and post-measurements, population and effects of expectancy. / Effekter av kognitiv träning på skolprestationer och självreglering av beteende (dnr 1,2009/0 018,5-0) Self rating self measure executive functioning cognitive training self report BRIEF-SR ANCOVA transfer effects of training ecological validity placebo effects of placebo expectations objective performance measures working memory shifting attention inhibition updating självskattning exekutiva funktioner kognitiv träning self report BRIEF-SR ANCOVA arbetsminnesträning generalisering transfer utvärdering träningseffekter ekologisk validitet placeboeffekter placeboträning förväntning objektiva prestationsmått arbetsminne skifta uppmärksamhet inhibering uppdatering

1

Page generated in 0.059 seconds